onsdag 31 juli 2013

The Talent Code och Bragden

Igår sände SVT en lysande dokumentärfilm om det svenska pingisundret på 80 och 90 talet, Bragden, det var andra gången den gick. Har sett båda och blev inte mindre fångad igår. Har ni det minsta sportintresse och missat den så se den på SVT Play. 

Jag har precis läst ut en bok som heter The Talent Code av Daniel Coyle och det var nästan kusligt hur bra teorierna om framgångsrecept från boken praktiserades i verkligheten av pingislegenderna JO Waldner, Jörgen Persson, Mikael Appelgren och de andra i laget som under en 15 års period blev en riktig världsmakt i en stor global sport. Märkligt nog så hände samma sak i svens tennis under samma period. Något som nu med ingen svensk topp 500 i världen i tennis och inte mycket till världklass i pingis heller kan te sig helt obegripligt?


Hur blir man världklass? Det är det boken handlar om. I huvudsak så är budskapet. Greatness isn't born it's grown. Genom att ägna sig åt "deep practice" skapar man Myelin ett slags skal eller "insulation" kring de nervbanor man använder för sin respektive idrott, instrument eller vilken profession som helst. "Skill is insulation that wraps neural circuits and grows according to certain signals" Ju mer Myelin man skaffar runt sina nervbanor ju bättre blir man. Myelin föds man inte med lika lite som någon föds bäst i världen på något. Vi har olika lätt att ta till oss träning, men bakom en världklass aktör oavsett område ligger ALLTID oerhört mycket träning. Ni har säkert hört talas om "10 000 timmars regeln" för att nå toppklass. Stämmer som hos pingis och tenniskillarna alltid.

Boken skriver också mycket om sk Talent Hotbeds. Ställen som under en tidsperiod skapar exceptionellt och opropertionerligt många värdklassaktörer. Precis det som hände med pingis och tenniskillarna. Vad beror det på? Först behövs en "ignition" något eller någon som utlöser en tro på att det här är möjligt. Ex tennis förstås Björn Borg och pingis Stellan Bengtsson. Sedan behövs bra tränare och social kultur och miljö. Precis det som gällde för tennis och pingis denna tidsperiod. Jag är årsbarn med Jörgen Persson och Stefan Edberg som liksom jag själv kommer från Västervik. Jag tror inte svenska städer under denna era missade många hungriga ungdomar som var sugna att spela dessa sporter. Själv brann jag för bordtennisen mellan 8-15 års ålder, tränade mycket, men kom inte längre än smålandstopp. Vilka nostalgiminnen jag fick av filmen och gamla legender man såg och kom att tänka på. Tibor Klampar Gabor Gergely. Jiang Jialiang, Chen Longcan & Ma Wenge! Det är ju poesi..

Jag blev ingen pingismästare men alla åren jag cyklade till träningarna 3-4 ggr i veckan året runt kanske byggde så pass mycket myelin kring cyklingens nervbanor att jag nu fått nytta av det i min cykling. ganska troligt faktiskt.

Jag fick dock känna på hur det är att utvecklas i ett Talent Hotbed i en annan sport. I 14 års åldern började jag med den något udda men rejält fysiskt hårda lagsporten Frisbee Ultimate. Västervik hade en klubb med några riktiga eldsjälar. Efter några år hade några i laget blivit så bra att dom fick spela i landslaget i Ultimate. Ignition, kan dom kan jag. Vi tränade som galningar och när jag var 19 år blev jag också uttagen till landslaget. Ett tag när jag var i 20 åldern hade vi i Västervik en hel kedja och 8 av 24 med i landslaget. Jag fick vara med om att vinna EM tvåa i VM och ett 40 tal landskamper och en massa klubbresor med oförglömliga minnen.

Pingisdokumentären visade tydligt att det fanns en hunger att studera och lära av de bästa, alltså kineserna. De åkte dit på månadslånga träningsläger. Videofilmade och nötte träningsmoment gång på gång. Häftigt att se en 17 årig J O stå timvis i sträck och träna servar. Det tog dom nästan 10 år att komma ifatt och sen t om förbi kineserna. Ignition, träning och en grupp som trodde det var möjligt gjorde att de lyckades. Och när toppen lyckades kon dom andra efter som på ett pärlband. Erik Lindh var topp 10 i världen och platsade inte i laget. Ulf Tickan Carlssom och Ulf Bengtsson vann båda EM, Peter Karlsson var också absolut världsklass.

Samma med tennisen. Förutom Wilanders 1 ranking och Edbergs 6 grand slam titlar var t ex Jocke Nyström topp 10 rankad, Anders Järryd likaså. Henrik Nyström och Kent Carlsson var under en period bäst i världen på grus. Det är helt galet att tänka sig idag. Framgång föder framgång. 

Aktuella exempel på Talent Hotbeds de Korenska golfdamerna. Ignition Se Ri Pak första majorseger. Nu totalt dominerande på LPGA med ca 40 spelare av 130. De ryska tennistjejerna. Ignition Anna Kournikova nu Sjarapova. Myskina, Dementieva och flera.

Det här gäller inte bara i sportens värld utan inom alla områden. Sillicon Valley för IT utveckling och företagande. Florens 1440-1490 fostrade en hel drös av världens genom tiderna mest ansedda målare. Michelangelo. Da Vinci och många mer. Hur kunde Florens fostra så mycket konstnärstalang under så få år? Var de mer begåvade? Nej Ignition och sedan lärlingssystem med deep practice >10000 timmar gjorde det möjligt.Da Vinci var lärling till Verrochio, Verrochio under Donatello. Michelangelo under Ghirlandio. Ghirlandio under Baldovinetti. Alla bodde på gångavstånd och träffades frekvent. En perfekt Talent Hotbed.

Idag har jag varit ute i knappa 3 timmar och "vävt" myelin kring mina cykelnerver på ett fint pass på dryga 10 mil. Känns härligt. Förmågan att växa Myelin är god upp till 50 års åldern för att sedan avta. Jag har några år till på mig att nå högre höjder. Det myelin man skaffat finns där och tappas bara av sjukdom. Det är därför många veteraner som varit värdklass håller hög klass långt upp i åldrar med bara underhållningsträning.

Kör hårt och lycka till med Myelinbygget.


tisdag 30 juli 2013

När tyckte man regn var mysigt senast?

Sitter på altanen på landet med en stor kopp kaffe. Regnet trummar på bra på markisen. Har precis lyssnat klart på Sommar med Malik Bendjelloul som förstås berättade den fantastiska historien om den likaså fantastiska Rodriguez från sin Oscarsbelönade Searching for Sugarman. Kommer på mig själv med att känna ett välbehag av vädret. Inte ofta det hänt av regn. Kan ju bero på att det bara är andra gången det regnar i sommar, jag hann träna på förmiddagen i bra väder, samt att prognosen de närmaste dagarna åter ser kanon ut. Då kan man t o m välkomna en regnig eftermiddag och igår kväll såg det ut så här när alla barnen badade vid bryggan.

 Det har väl inte undgått den cykelintresserade att gamle storcyklisten Erik Zabel nu erkänt ett långvarigt och systematiskt dopingbruk åren96-03 eller så. EPO, cortison, bloddoping bla. För de som t ex läst Tyler Hamiltons och David Millars böcker om hur det gickntill i proffsklungan under denna era så var det ju inte diekt någon högoddsare. Förutom det gatlopp han nu får löpa får han sparken från sin tränarroll i Katusha. Zabel sparkas från Katusha samtidigt leds Katusha av Ekimov som sannolikt har väl så smutsig byk och under många år försvarade Lance bland de hårdaste. Dubbelmoralen härskar. Så länge du inte åkt dit eller outat så är du ok. Bedrövligt att det ska löna sig att tiga. Om det inte gjorde det så skulle nog lönelistan till proffs från 90 och 00 talet nu knytna till proffsstall i coach och tränarroller minska betydligt.

Det kanske var av dolda dopinghistorier som Erik Zabel ser så moloken ut på vår bild från Mallorca i somras

 JB vs EZ 1-0 för det var väl inte för han kom efter en 4 år äldre odopad motionär från Sverige:-) . Det är komplext det här med dopingshistoriken. De som "kommer ut" och berättar har bara nackdelar av att göra det. Blir av med all heder ära och beröm, och som
i detta fall jobbet. Det är iofs rätt fuskare ska åka dit. Problemet blir ju här att det så tydligt verkar vara större delen av klungan dessa åren som fuskade. Då blir det i min värld dubbelfel när de som håller käft och är större ynkryggar ska vinna på det. Någon form av amnesti från denna period för de som berättar kanske kunde vara en väg. Eller stäng utredningarna sluta gräv och lägg fokus på en ren cykelsport framåt.

På förmiddagen idag körde jag 4 st 7 km intervall nära max. Det var vidrigt, i alla fall första som jag satte av i alltför hög fart i och blev sådär extremt oskönt slut i ben, hjärta o lungor så man bara vill av cykeln och dö en stund. Börjar ju känna kroppen hyggligt men överskattade förmågan imorse. Jag har oerhört svårt även som nu efter en mils lugn incykling att gå pang på. Än värre om det är på förmiddagen. Behöver smyga en timme eller så runt 130 puls för kroppen ska svara bra på maxprestation. Morgonens känsla påminde om förnedringen på Skandisloppet i Uppsala tidigare i år när det bara sa pang direkt utan en varmkörd motor. Lika mycket jag älskar känslan att gå hårt i slutet av ett lopp eller pass. Lika mycket hatar jag det i början.

Fick ta ner de tre återstående intervallerna till puls mellan 140-150 för att härda ut. Och kunde rätt nöjd över att jag inte gav upp ändå cykla tillbaka till landet med ett bra pass i benen. Märker att det skiljer förvånansvärt lite i fart jag kan hålla flera timmar mot bara 10-11 minuter. Ett par kmh bara, om ens det. Körde 8 mil solo igår med 37.5 fart och 142 puls, idag helt slut efter 4x7 km a 39,2 fart. Borde nog försöka att jobba upp högre maxfart med kort och medellånga intervaller. Men det är nog så. Varje kmh ökning runt 40 fart kräver mycket mer kraft än man skulle kunna gissa pga fartvinden. Träna på bara så blir det nog bra med det.

fredag 26 juli 2013

Längre - Hårdare - Snabbare


Ungefär så kan jag sammanfatta senaste träningsveckan. Är på landet och njuter i solen. Hunnit med bra cykling nu fem dagar i rad. 

Längre - kört 48 mil totalt, alla solo. 28 av dom på tempocykeln. Pendlade in till stan igår morse från Smidö Bro för ett möte och några timmars jobb. På hemvägen bytte jag till racern i Sollentuna och fortsatte med sedvanlig omväg via Sälna och Sigtuna de ca 8 milen till landet. Så igår blev det dryga 14 mil. 

Hårdare- kört rätt hårt denna veckan, de flesta milen på hög intensitet inte minst på tempocykeln. Så hårt att vevpartiet och en av armarna tyvärr gått sönder. Har märkt senaste tiden att kedjan "wobblar" lite i sidled och ibland går emot när jag står o trampar eller sätter mer tryck i uppförsbackar. Kände på vevarmen och kedjeringarna igår och märkte att det satt löst och glappade. Cyklade förbi Cykloteket Norrtull på vägen hem och bad dom skruva fast den. Går inte sa han den sitter fast, men armen är sönder i fästet. Fattade inte riktigt men han sa att det är nån alu fästning som gått sönderoch släppt från vevarmens centrum. Tydligen hänt förut på FSA som det gällde. Går det att laga? Nej du får köpa ny sa han. Segt. 

Snabbare - Med högre intensitet kommer ofta högre fart:-) Många snabba mil på tempocykel och en extra rolig milstolpe. I onsdags när det blåste så mycket passade jag på att maxa i stark medvind från Erikssund avfarten bort till E18 vid Bro ca 12 km. Det blev ett KOM som hette duga och 51kmh i snittfart. Jättekul, och skulle gissa det dröjer innan jag gör en snabbare solocykling.

 Igår med racern nådde jag en ny högsta nivå på den. Det var fina förhållanden. Nästan helt vindstilla (första gången i år?) och supervarmt, vilket jag gillar. givet man har vatten. blev inspirerad och körde de första 7 milen i jämn bra fart runt tröskel. Hade tänkt att hålla pulsen under 140 hela tiden, men när jag efter 4 mil hade 37.5 snitt och det kändes bra så ökade jag lite till och gick hårt sista milen. Slog trött (med inget vatten kvar) av efter 7 mil på 1.49 med fina 38.2 i fart och snittpuls 144. Aldrig cyklat så långt så fort själv och oerhört nöjd med det. 2 stora glas saft följt av bad med barnen på bryggan och sen en kall Corona och man var som fabriksny igen.

Nu ska jag gå ned till bryggan och bada lite innan mitt solo minitraingcamp avslutas med lite backintervaller i Bålsta och en 10 vändor uppför Col D Kalmarsundsbacken. Tänkte dagens 29 grader var som gjorda för lite backträning:-) 

Medvetet på gränsen till nedtränad nu men det blir ett par dagar utan träning nu. Kanske inte direkt någon hälsovila i o m en jobbkompis bröllop imorgon i Österhaninge Kyrka och stor fest med övernattning på Häringe Slott. Men cykelmusklerna får i alla fall lite välbehövlig vila. 

Ride hard and safe!

tisdag 23 juli 2013

KOM jakt i Upplands Bro

Idag hade solen vilodag för första gången på länge. Det hade inte nordanvinden som låg på ännu lite mer än igår. M a o en perfekt dag för rekordjakt på Strava KOM. Så efter någon timmes tuff uppvärmning med trädgårdsjobb och häckklippning så gav jag mig iväg från Smidö Bro mot Skokloster hållet. Tog de första två milen som uppvärmning i motvinden norrut för att sen vända och köra max tillbaka mot Bro i medvinden. Tog några KOM på den sträckan igår i medvinden på vägen ut till landet med nära 47 fart. Men så kom ett mail igår kväll om att jag blivit av med en KOM redan samma em på sista delsträckan 3.7 km in mot E 18. Min svåger och jag skrattade åt det igår kväll under middagen och sa att det här är inte ok, KOM:et måste tillbaka och det omgående.

 Vände vid avfarten mot Eriksund och Sigtuna och satte full fart mot Bro. Det är en sträcka på ca 12 km så det var i stort sett full fart från början till slut. Vilken makalös känsla det är att flyga fram på tempocykeln fort i medvind. Sträckan är lite kuperad med tre backar och 142 höjdmeter, men förutom dom så var jag inte under 50 många gånger. Snittfarten låg efter halva sträckan nära 49 och tänkte att det vore grymt att komma upp i en mil över 50 kmh solo utan nedförslut, en milstolpe i min korta cykelkarriär. Trodde nog inte riktigt på det i sista uppförsbacken då snittet var nere på 48. Men fick en härlig fart nerför och kunde spurta in sista 2 km i farter runt 55 till ett nytt prydligt KOM med 51kmh snittfart över 11.6 km och 69 i toppfart, riktigt kul

Efter någon minuts återhämtning på vägen tillbaka kom jag att tänka på att KOM:et på
Col d'Kalmarsand (en kort stigning på 700 m med 2.6% lutning) från Bålsta mot Bro saknade mitt namn högt upp på listan. Har kört den några gånger på väg hem från längre pass men inte orkat / kunnat satsa fullt. Vinden borde ligga hyggligt för den också, jag cyklar dit och testar nu när man ändå är uppvärmd så får man en bra kort intervall till. Sagt o gjort, vet inte riktigt var sträckan började så jag körde på från badstranden upp för hela backen. Härlig fart in i backen men mjölksyran kom de sista 300 metrarna när den brantar på. Nu är den ju som tur är så kort så det tar ju bara en dryg minut av lidande. Uppe på 1.03 och nytt KOM med 6 sekunders marginal. Bra dag för rekordjakt idag. Dagens Strava

Körde med tempocykel och linjehjälm. Funderar på att skaffa mig ett Dischjul så småningom, "alla" verkar köra med det så lite borde det väl göra. Trivs annars grymt bra med min Cube och nu med mina nya superlättvikt  a 183 gr st Mavic Huez så känns det fort fort när man sätter sig i sadeln.




måndag 22 juli 2013

Corona worth cycling 100 k for

Gud så gott med en kall Corona i kvällssolen på landet efter 100 k tempocykel i blåsig nordanvind idag. Men det var sol och rätt pigga ben så klarade av motvinden rätt ok första 4 milen. Sen gick det fort en stund för att bli tokmot igen. Men sista milen från Skokloster till Bro var det härlig medvind igen och fick ett par KOM till på köpet Dagens Strava mestadels låg och medelpuls med hårdare körning sosta biten i medvinden. Snittpuls 136 fart 37.7.

Nu firar vi svåger Henke som fyller 41. Fullt med glada barn, sol, sommar o bad precis som det ska va. Skål!


125 blåsiga kilometer

Bra distanspass med några klubbkompisar idag. Vi var 5 som gav oss av från Nora torg med sikte mot roslagen och en fika på Lisinge GK. Kraftiga vindar mot och sida mot dit de första 6 milen. Tempot var inte mördande men i förningarna biter vinden i och pulsen går upp. 

Premiärtur med nya skorna Mavic Huez och var lite orolig för hur det skulle funka med ett långpass direkt, men de kändes kanon hela vägen till kaffet på Lisinge GK efter dryga 6 mil. Efter kaffet kom belöningen och medvind hem. Oj vad det gick på vägen över Brollsta bort mot Täby. Solen i ansiktet , vinden i ryggen och pigga ben. Cykling när den är som bäst. Hemma igen helnöjd med ett bra pass och pigg kropp. Skorna kändes hur bra som helst hela rundan. Superlätta 183 gram st, bra passform, vridstyva och en oslagbar "aircondition" i den nästan genomskinliga tunna meshväven på ovansidan som ger lysande luftning varma dagar. Snygga är dom också:-)

Nu en fullmatad sportsöndag framför Ipad på altan och sen TV. I skrivande stund har Stensson börjat finalrundan kanon på British Open och är 2 under efter 6 för dagen, ett från ledande Westwood. Sverige har 3-0 ledning mot Island i halvtid och senare ikväll en stor show med spurten på Champs Elysee. Tar Cav 5 raka eller blir det Kittel? Eller Greipel? Jag tror Cav tar det men hejar lite på Kittel.


lördag 20 juli 2013

I väntan på Alpe D Huez

I väntan på att få cykla den legendariska klättringen kan man ju köpa skorna. Mina nya Mavic Huez som jag precis hämtade på Ica känns bara så snabba. Har hunnit skaffa mig en liten arsenal med helt ok cykelskor men saknat ett par riktiga lättviktare. Det gör jag inte längre. Dom här väger 183 gr styck, tror de är den lättaste skon på marknaden. när jag öppnade paketet och höll i skolådan, trodde jag nästan den var tom, helt galet lätta. Hela skon känns så mycket race att man bara vill ut och köra. Ser fram mot en rejäl testtur imorgon. Inte minst efter 3 dagars cykelfritt när vi varit ett par dagar på Öland. 

Kom hem nu ikväll. Resan hem var behaglig med fru som körde och TDF på Ipaden. Imponerande stark Quintana och kul att han fick en etappvinst plus bergatröjan. Nerresan var betydligt värre. Vi fick punktering strax norr om Norrköping mitt på E4. Riktig rysare att bli stående vid vägkanten, tafatt och hjälplös. Bara tanken på att försöka montera av ett hjul på E4 (vänster bak ut mot vägen 2 dagar efter en dödsolycka på liknande sätt) och sen tömma en fullpackad bil för att leta upp ett reservhjul? Glöm det sa fru och jag snabbt och ringde bärgningsbil. Det gick rätt fort så kom en trevlig östgöte och körde oss på flaket in till Norrköping. Glada igen på väg till däckverkstaden, men sen stannar han och säger att ingen firma verkar ha den i Norrköping tydligen mycket ovanliga dimensionen 265/55/19 till vår Q7. Vad gör vi nu? Köper 4 nya däck i annan storlek för 16 tkr? Ingen tilltalande lösning. Hyr en bil för semestern några dagar medans de kan beställa dit ett däck och sen hämta bilen i Norrköping igen på måndag i bästa fall. Inte heller någon höjdare. Kändes som pest eller kolera. Men så efter en dryg timmes telefonerande för att hitta en lösning så kan Euromaster leta upp ett däck i rätt storlek på ett lager utanför stan. Det tar någon timme till och notan landar på 5400 kr med däck och skälvrisk för bärgning, men när vi åter är på väg känns det som en riktig vinstlott. Det kunde blivit mycket värre. Så här såg det ut från flaket på E4.
Vi kom till slut ner till mamma i Kalmar och fick en god middag innan vidarefärd till Öland. Mamma hade köpt en jättefin cyklist, tungt gedigen i brons med sig hem från en Indien resa nyligen. Den kommer göra sig fint i ett av köksfönstren. Tack mamma.

Vi hade sen en kanondag på Öland i solen. Alla tjejerna var i Borgholm på dagen och jag, morbror och två av hans golfpolare spelade golf på Ekerum som var i bra skick. Årets andra runda. och jättekul. Varvade kanonspel med nattsvart men sammantaget mer än nöjd med 29 poäng 3 birdies och 5 par. 6 tomma hål var ju förstås inte lika kul...Men efter birdie på både 16 o 18 så smakar ju ölen efter rätt gott. På kvällen sen bjöds vi på grillat lamm i olika former, stek, karre och kotlett med egen färskpotatis och massa gott vin. Klassdag helt enkelt.

Idag på hemvägen stannade vi till i solen för lunch på Harrys
 i min uppväxtstad Västervik. Inte varit där på några år nu och flyttade när jag var 24. Men det kommer mycket nostalgi och minnen passerar revy i stan och när man kör förbi skolor och hem. "Strandpromenaden" i V vik


onsdag 17 juli 2013

Tänk om alla veckor kunde vara så här

Vad mer kan man begära? En fantastisk vecka på landet på Smidö (Bro) med makalöst väder, bad med barnen varje dag i en 22 gradig Mälaren. TDF på eftermiddagarna och så lite egen cykling däremellan. Goda middagar och gott vin. Hur svårt kan det va? Mer än så här begär jag inte..

Nu hemkommen till Landsnora Sollentuna efter en fin hemcykling med sedvanlig omväg blev 75 k idag.  Kört på bra nu med 50 mil senaste veckan varav en vilodag. Cyklat solo hela tiden i rätt mycket vind, vilket tar på krafterna mer än vad man tror. Rätt så bra fart hela tiden runt 35 fart, men benen har varit  begränsningsfaktor nu senaste dagarna mer än hjärta lungor, så helt klart lite nedkörd nu och svagare form nu än tidigare i sommar. 

Då passar det ju bra nu med ett par tre dagars vila. Imorgon åker vi på en lite miniturne hela familjen till Kalmar och Öland några dagar för att hälsa på Mamma i Kalmar och Morbror med familj på Öland / Klinta By. Blir kul och ser fram mot vår traditionsenliga golf på på Ekerum på fredag. Ska också stanna till på vägen ned imorgon i min barn och ungdomsstad Västervik för ett lunchsstopp. Har inte varit där nu på några år. Blir kul att få se miljöerna runt Fiskartorget igen och känna ungdomssynderna komma upp som flashbacks i minnet.

Hoppas förstås också att få till logistiken med TDF tittande på Alpe d Huez imorgon också. Tror Rodriguez  kan bli lite farlig imorgon och på fredag, lördag och smyga upp mot en pallplacering. Han såg stark ut i dagens bergstempo, bakom den omöjlige Froome som bara en skada eller olycka kan stoppa från triumfen på söndag vid Champs Elysee. Men det är några grymt häftiga etapper kvar med kronjuvelen Alpe D Huez 2 ggr imorgon för första gången i tourens historia. Nu hörde jag att väderleksprognosen var dålig så ev stryks andra klättringen. Håller tummarna för att så ej blir fallet.

söndag 14 juli 2013

Julafton idag på Mont Ventoux

Det är inte bara Frankrikes nationaldag idag. Det känns nästan som julaftons morgon när man var liten och förväntansfullt kände och klämde på paketen under granen. I eftermiddag tror jag på en fullständigt magisk show inför över 500 000 åskådare längs med vägen uppför legendariska Mont Ventoux 22 km och 7.5% snittlut. Det flintskalliga berget fyllt med hjältar och tragik. 1967 cyklade britten Tom Simpson ihjäl sig uppför berget. Full med amfetamin och säkert lite annat centralstimulerande stängde inte Simpsons kropp  av systemet vid randen av kollaps, och när han dessutom fick hjälp upp på cykeln av  åskådare så blev det tragiskt hans "push of death". Så illa ska det nog inte gå idag hoppas vi.

Hoppas nu Moviestar med Quintana. Belkin med Mollema och Tendam och Saxo med Contador gör allt vad dom kan gemensamt för att ställa till det för Skylaget. Inte för jag har nåt emot Froome. Han verkar klart sympatisk. Men vem vill inte ha spänning i touren och nu när Skylaget sett klart mänskliga ut sista etapperna så kanske chansen finns idag. Det är ju bara det att Froome är den bäste klättraren. Men skulle han bli isolerad om de tre lagen ovan och deras hjälpryttare kan knäcka Ritchie Porte och de andra Skyryttarna kan det bli en episk etapp.

Drömscenariot är att se Quintana. Mollema & Tendam och Contador samarbeta och turas om med tokryck som Froome hela tiden själv måste ta tills han inte orkar längre. Det kan bli en historieskrivande etapp. Oddsen för att höra grymma Vacchi i falsett har adrig varit lägre. Se, lyssna, njut!

lördag 13 juli 2013

Vilken fantastisk TDF!



Är helt tagen efter dagens makalösa TDF etapp. Vilken cykelåkning sista 15 k i utbrytargruppen, magisk underhållning. Vilken Tour det varit nu sista veckan, helt grymma etapper med kantvindsåknigen från Saxo igår när Froome blev avställd. Tempot häromdagen när Martin och Froome snittar >53 och så dagens gastkramning sista milen. Kanske det häftigaste avslut jag sett med en överraskande vinnare Trentin, Cavendish uppdragare som kom från ingenstans. These guys are good! 

Och imorgon kanske höjdpunkten med målgång på den fruktade Mont Ventoux. efter hela 22 mil "transport" dit. Sen följer nära 22 km med 7.5% snittlut. Varav de brantaste partierna sista milen. Kommer bli en sån höjdare. Ni som inte såg den häromdagen titta på SVT Play Kungen av Mont Ventoux som berättar historien om berget och simulerar en virtuell tävling mellan vinnare från olika generationer. Även om det inte blir rättvist att jämföra olika cyklar, väderförhållanden och hur långt och hårt de kört innan så kan man konstatera att de kunde cykla fort uppför redan innan Pantani och Armstrong. Merckx 70 och Barnard 87, enormt imponerande med dåtidens utrustning. Barnard vann loppet med 58 min på de nära 22 km. Ger över 22 i snittfart. Rekordet har Iban Mayo i ett bergstempo från 2005 på 55 minuter. Som sagt These guys are good.

Har också hunnit med att cykla själv bra senaste dagarna kört 12 snabba mil på tempocykeln nu på ett par dagar och idag åkte vi ut på landet vid Smidö Mälaren. Var uppe 05.30 först för att skjutsa äldsta 14 åriga dottern till Nynäshamn och Gotlandsfärjan för kompisbesök några dagar på Fårö. blev lite avis när jag pussade adjö. Ganska seg o trött när jag tog cykeln till landet. Men vaknade fort och njöt i det fantastiska sommarvädret. La till en rejäl "detour" så raka vägen 3.5 mil blev 10 istället. Skön tur med lågpuls. Nu sol o bad vid bryggan. Simma lugnt!

tisdag 9 juli 2013

Sol vind och watten - Det går bra nu

Lite så känns min träning nu. Vilket fantastiskt sommarväder vi har här i Stockholmtrakten. De senaste veckornas cykling har verkligen varit Sol Vind och Vatten, övervägande sol, mycket vind och bara vatten i drickaflaskorna efter den grymma tandvärken för några veckor sedan, den har nu lagt sig som tur är. Vilken skillnad på förra året, då kändes det som var o varannan runda var i ösregn som sällskap. I år har jag inte blivit blöt sen den karaktärsdanande upplevelsen på Sa Calobra i April When the going gets though the tough gets going bara att njuta av denna första semestervecka och prognosen ser ju bra ut för närmaste tiden också.

Det går bra nu. Träningen går verkligen bra nu. Har inte kört volymmässigt jättemycket senaste månaden men håller igång hyggligt mellan de tävlingar som varit. Kört 140 mil senaste månaden, 500 sista 90 dagar (inkl 95 på Mallorca) och totalt 2013 med 720 utemil plus 150 mil trainer jan- mars så basen känns gedigen. Fokus var mycket lågintensivt i basbyggandet <140 puls i vintras och sen mer inslag av max och fart i o m tävlingar och intervaller senaste 3 månader. Har inte känt mig sliten någon gång, inga skador, en kort tre dagars halvförkylning i våras, thats it. Är övertygad om att en stor anledning (förutom bra kost och mycket vin:-) att jag så sällan blir sjuk, skadad eller sliten är mycket lågintensiv träning vintertid. Skrev ett inlägg i vintras om det Konsten att träna rätt

Igår testade jag formen i Frestabacken. 10 varv backen ned från busshållplatsen högersvängen upp för backen och runt Hagbyrondellen och sen tillbaka uppför Frestabacken. Varvet är 3.4 km och har 43 höjdmeters stigning. Planen var att köra hårt hela vägen även utför och försöka hålla så högt tryck o fart som möjligt, mentalt en tuff utmaning med 3.4 mils körning i totalt 20 stigningar, utan vila utför. Efter en bra uppvärmning gick jag ut alltför hårt och snittade 39 första varvet, hittade sen ett tempo runt 37 som jag försökte hålla hela vägen utan att gå helt på rött. Det gick vägen och kunde supernöjd läsa av Ibiken efter rundan, 34 km på 55 min, snittfart 37.3 puls 149 snitt 157 max. 336 w snitt NP 371 w och 430 meters klättring. Om man ser den här timmen som ett FTP test så ger det på mina 74 kg 371/74 en FTP på 5.05 w/k. Långt bättre än vad jag vågat hoppats på i år.

Känns nästan lite surt att jag inte har så mycket tävlingar att se fram mot nu resten av säsongen när formen känns så bra. Missar VSM då en kompis gifter sig. Det blir väl några Smacklopp i alla fall hoppas jag. Jag, min svåger på löpsträckan och en stark veteransimmare ska också köra Stockholm Triathlon staffetten i augusti inne i stan. Blir nog ett kul lopp. För 2 år sen i en av mina första starter i en tävling var vi med och kom 2 i staffettklassen olympisk distans. Vi hade 2.02 i tid då. Nu tror jag vi är anmälda i namnet SUB 2 ett namn som förpliktigar till lite mer tempoträning nu. Var ute 6 mil i förrgår på tempocykeln, just love that bike. Det är få känslor på en cykel som slår att färdas snabbt i fartställning med andning under kontroll. Ride hard and safe!

fredag 5 juli 2013

10 mil solo i Roslagen

Bra träningstur idag. 10 mil solotur mot Roslagen Hagbyrondellen Sollentuna -Upplands Väsby - Vallentuna - Brollsta vände ett par mil från Norrtälje och samma väg hem igen. Tänkte köra i puls <140 men fick smak på högre fart ut och i den tufffa kant / motvind som var hemåt försökte jag hålla fart så blev det istället ett pass nära max. Blev rätt sliten på hemvägen, det tar också mentalt att bli nedmald i motvind. Men sammantaget ett kanonpass med ca 270 w effekt ut och 290 hem, totalt 280 w och 297 NP. 36.7 fart på 2.44 vilket är det snabbaste jag kört själv 10 mil, så jättenöjd med det. Puls snitt 149 max 161, så några % kvar fanns det även om det knappt kändes så på slutet i vinden.

Kollade sen på kortbane SM från Halmstad. Herregud vad dom kör. Marcus Johanssson Hymer vinner över 5 mil på en kort 2 km varvbana med >47 i snittfart. These guys are good. Det går verkligen galet fort. Det är väl en sak att hålla hög fart i en stor klunga på rak landsväg, men halva loppet ligger två killar loss och håller den farten själva på en kort rundbana. Grymt imponerande.  There is always a next level!

torsdag 4 juli 2013

Smackserien Skokloster RR

Igår var det ett kort tufft linjelopp över 5 mil i Smackserien på Skoklosters fina varvbana 3 x 17 km i härlig kvällssol. Stort startfält med många starka cyklister då det även räknades som Upplands DM. Hade rätt stora förhoppningar om ett bra lopp då formen varit kanon senaste tiden. Planen var att åka snålt första varvet för att sen vara med offensivt. Kände direkt på första varvet att det här var en bra dag, bra tryck i ben och när det efter halva första varvet blev ett hundratal meter fram till några gubbar i ett utbrytningsförsök så tog jag beslutet att rycka ifatt och fick lite oplanerat med mig klungan så var fältet samlat igen. Tog det lugnt sen ett tag i mitten och avvaktade. Tyvärr var det precis då en stark trio stack iväg utan att jag ens såg det. Friberg, Zander och Nordström fick en lucka och det var nog fel killar att släppa iväg alltför långt från klungan. Efter varvning andra gången så var det hög tid att börja jaga dom. Vi såg dom ett par tre hundra meter före, farten var fortfarande jämn och hög, dessutom närmade sig motvindspartiet på banan nu. Jag körde hårt från backen i varv 2 och ut på sista varvet var vi några stycken som satte upp jakten. Det slet dock hårt i vinden och efter ett tag var jag själv i jakten på dom tre. Jäklar vad jag kämpade, låg helt solo ett par tre km, nu också i motvind. Hade en "egen" motorcykel som ledde vägen och jag riktigt kände hur han hejade fram mig. Närmade mig och hade inte mer än 150 meter kvar men nu rakt in i motvinden, lite uppför och med en puls sedan 10 min på 99%. Har inte tagit ut mig så här mycket på hela säsongen. Men hur gärna jag än ville ifatt och in på rulle så bara gick det inte längre, väggen var precis runt hörnet så jag fick slå av och försöka återhämta mig innan klungan kom ifatt igen. Lite stukad och delvis uppgiven rullade jag med igen in i sista långa uppförsbacken, tänkte ändå där när jag hunnit hämta andan att jag kunde i alla fall köra om 4 platsen och gick tidigt i backen fram nära spets. David Scrivner min engelske klubbkamrat ville göra en leadout och dra fram spurten för mig, ok då kör vi. Problemet var bara att vi satte fart typ ett par km för tidigt och gjorde en kollektiv leadout för hela klungan istället. Jag insåg naturligtvis det i god tid men "orkade" inte ladda om och slå av utan körde så länge det höll i spets istället. Hade täten in från sista svängen men inte på när kraften att svara när alla spurtade och slog av lite sista 100 m och blev passerad av många och slutade på 18 plats. Calle Friberg tog hem spurten bland de tre utbrytarna som höll undan med till slut 10 sekunder.

Sammantaget en grym "träningstävling", placeringsmässigt en besvikelse, men åkmässigt är jag supernöjd. Ja inte med de taktiska besluten som idag inte gick hem. Men det är ju det som är så roligt med cykeltävlingar. Ibland lyckas det ibland blir det fel. "Life is like a box of chocolate. You never  know what you gonna get". Men extremt nöjd med formkänslan, farten och framförallt effekten. När jag analyserade wattdatan från Ibike så var det nya högsta nivåer. Perioden jag jagade utbrytarna hade jag en 16 minuters period med 372 w snitt och 43.7 i fart, inte undra på att man blev trött..bild nedan.

Högsta 5 min effekt var 444 w vilket ger prick 6 w / k på mina 74 kg. Om de här siffrorna är korrekta? Har jag tagit ett stort steg framåt. Totalt under loppet 286 w snitt NP 368 w max 1450 högsta 5 sek 1192, 10 sek 963. 1 min 572, 20 min 363 w. Imorgon ny dag nya tag. Ride hard and safe!



tisdag 2 juli 2013

Golfpremiär Ullna

Idag spelade jag första rundan golf sen i oktober. Jag en kollega och en kund spelade den "nya" Ullna banan som blivit fint uppdaterad i samarbete med självaste Jack Nicklaus och varit stängd i nästan 2 år. Det kändes rätt märkligt att stå där på puttinggreenen innan och värma upp. Golfen har varit en stor passion och dominerande fritidsintresse i över 20 år, något jag brunnit för, ständigt sökande efter de perfekta slagen och den tyvärr alltför flyktiga "nu har jag det känslan".

Idag när jag stod där så kändes det så länge sen, avlägset som från en svunnen tid. Samtidigt kul och nu helt krav och prestationslöst, kanske som golf egentligen borde vara, i alla fall om man ska må bra av det. Det är ju inte ofta man känner sig helt nöjd annars efter en golfrunda, har man spelat dåligt vilket oftast är fallet är det kass. Har man spelat bra är man förbannad att man inte satte dom där tre extra birdieputtarna.

Tyckte puttkänslan fanns kvar där på övningsgreen, det blev väl lite si och så med det på banan. Även vad gäller spelet i övrigt. Men så kommer några bra slag och någon birdie så är golf riktigt kul igen. Men efter 9 håls fikat var spelet inget att skriva hem om så därför slutar jag med det nu och koncentrerar mig på något som jag verkar ha lite mer talang för, cyklingen. Imorgon Smacklopp i Skokloster 5 mil linje i utlovat fint väder. Blir nog ett stort startfält. Det är precis som förra året även Upplands DM. Fick ett bra lopp där förra året och kom 4. Hoppas på ännu bättre imorgon om dagen är med mig. Ride hard and safe!

Så här kan man ju också anlända till Ullna