Visst kan det tyckas fånigt jag vet. Att jaga tider och prestationer så här som "gammal oldboy" Jonas vad är det du försöker bevisa liksom? Jag vet inte fullt ut vad som driver mig? En mängd saker som samverkar, allra mest tror jag det är för att jag tycker det är så vansinnigt kul att cykla. Det är något som vi så många som cyklar upptäckt något väldigt magiskt med att ta sig fram för egen maskin på den öppna vägen med friheten och farten. Att få susa fram och känna sig i toppform både i huvud och kropp med endorfiner sprutande. De rena fysiska och psykiska vinsterna med att vara vältränad är ju dessutom enorma. Samtidigt också när man lagt ned så mycket tid på ett intresse som jag gjort och cyklat nära 1500 mil per år för att försöka finna svaret på frågan jag ställde mig för nära 10 år sedan: Hur bra kan jag bli på det här? Det har skapat drivkraft till att flytta gränser för mig själv i huvudet. Vad jag tror är möjligt. Igår fick jag för vilken gång i ordningen i år vet jag knappt ett nytt bevis på att gränsen inte är nådd riktigt än. Det är ju trots allt ett par månader innan jag fyller 54 också så man kanske är ung och lovande ett tag till:-)
125 varv registrerade på Strava har jag på Smack TT bana Fysingen Runt 19 km mellan Väsby och Arlanda. 45 varv bara i år, helt galet Run Forrest Run liksom... Practice makes good sägs det ju och det verkar ligga något i det för igår cyklade jag varvet det klart snabbaste jag någonsin gjort med en linjecykel min ubersnabba Trek Madone.
Fram till och med förra året var mitt pb på varvet 42,5 kmh med linjecykel och 45 med TT. Men i år har något hänt jag cyklar helt plötsligt mycket fortare trots nära 10 år med hård cykelträning sen jag började och att jag nästa år går upp i H 55 klassen. Med de förutsättningarna skulle man kanske kunna gissa att oddsen för att bli snabbare och bättre med åren börjar bli väl höga? Men redan i våras kände jag att jag knäckt någon form av "speed code" det gick fortare och fortare inte minst på TT cykeln men även med linjecykeln. Jobbat en del med rörlighet och positionen på cykeln för att kunna bli mer aerodynamisk och i höga farter är ju aerodynamiken otroligt avgörande och du kan vara hur stark som helst men med en dålig position på cykeln och stort vindfång så går det inget fort ändå.
Jag gör ungefär samma watt / kraft som förra året men nu går det ca 2 kmh fortare. Det blev mycket TT träning under våren sommaren inte minst i samband med Träningsserien som Cellexir anordnande med Aktivitus under 4 helger i maj / juni med stegrande distanser 19 km 80-130 samt en full Ironman 180 k solocykling. Slog rejält pers på alla distanser och gjorde 18 milaren med 42,9 kmh nonstop på 4.11 vilket är en av de prestationer jag är allra mest nöjd med. På Fysingen Runt 19 km klarade jag somras min drömgräns jag satt upp för mig själv med "Project 47" drömgräns och nådde 47.0 kmh på ett varv. På linjehojen nådde jag bara för ett par år sedan vad jag då tyckte var en drömgräns och cyklade 10 mil out & back på 2.30 med 40,0 och nu i somras så körde jag hela Roslagstempobanan 130 km med Madonen solo på 3.06 med 42,0 i fart. 30% längre 2 kmh fortare, fattar knappt hur det gick till.
Sett ur det ljuset så kändes det rimligt att kunna bättra pb runt Fysingen som var på 42,5 kmh innan i år. Jag testade för ca 1 månad sedan när jag precis fått hem mitt grymma nya framhjul FFWD Falcon 2 spoke (helt underbart snabbt hjul swoosh swoosh viner det och grymt stabilt) och gjorde då en stor förbättring till 43,6 kmh men kände att det kan finnas lite till att hämta då den dagen hade sämre vind med mycket kant runt varvet.
Trek Madone JB Speed Edition igår också med TT dräkt och HJC TT hjälm så snabbast tänkbara setup.
Så här försöker jag sitta mer nu
Mot kanske mer så här förut
Igår var det en solig höstdag ca 13 grader stundtals ganska kraftig sydvästlig vind vilket är den bästa för varvet då man får medvind i starten på det öppna partiet bort mot Rosersberg. Tog bilen dit för ett uppvärmningsvarv och se hur det kändes. Säsongen är ju slut och inte tränat så mycket sista 2-3 veckorna men några bra pass har jag fått till och trodde att benen i alla fall lär vara bra vilade och pigga. Första varvet tänkte jag hålla drygt 80% så man blir ordentligt uppvärmd och så blir watten och farten vad den blir. Gick med en härlig fart norrut i medvinden, låg puls och starka ben och watten ca 300 kändes mycket bra och det fortsatte nästa oförskämt lätt hela varvet som slutade med 43,0 fart på "bara" 303 w 4,15 w / kg och 141 puls (84%). Aldrig cyklat så fort relativt ansträngning / känsla. Att nästan kunna cruisa runt banan i 43 var en mäktig känsla.
Fortsatte direkt för varv 2 som nu skulle göras med ambition att nu ska jag bara över 44 fart. Körde stenhårt bort mot Roserberg hade över 50 fart efter de första snabba 5 k sedan kommer en backe och sen ner till rondell och upp igen där tappar man fart som tur ingen bil i stora rondellen men dessvärre kommer en tant i bil in sakta i sista rondellen av 4 där som kommer på rad. Fick nästan stanna helt och tappade nog 10 sekunder innan jag var uppe i fart igen det kostade hårt på snittet som åkte ner mot dryga 47. Fortfarande ett par kmh snabbare än förra varvet och kunde stå på bra till 130 graders svängen mot Skånela. I den är jag alltid onödigt försiktig men hellre det än att äventyra en vurpa på träning.
Mycket bra fart sen i kant motvind hela vägen bort mot Almungevägen som jag nådde med 46,4 i snittfart. Tusan det här kanske kan bli upp mot 45 tänkte jag? Watten stabil på knappa 340 och visst var jag trött som djävulen men kropp och huvudet stabilt positivt med hjälp av Cellexir Endurance och nu var det sista pushen för året "hem" till Viksolan och sen de sista tunga 500 m i stark motvind till etappmålet precis innan busskuren som jag så många gånger nästan kollapsat av utmattning vid. Ställde mig upp på slutet för att kräma ur det sista både för rundan och för hela året vad gäller maxinsats och det var en helt sagolik tillfredsställelse när jag slagit av pustat ut och kunde cykla i sakta mak tillbaka till bilen. Det kändes som vinden var hårdare mot på slutet än på varv 1 så jag tappade lite mer relativt i motvinden hem än på varv 1 men kunde klocka in på 25,32 och 44,4 kmh 339 w 4,65 w / kg med 92% av max som snittpuls med 155 slag. Man kan också verkligen konstatera att det kostar extremt mycket kraft att höja farten från redan höga farter. Jag höjer min kraft hela 12% mellan varven igår men farten går "bara" upp 3,2% det är effekten av luftmotståndet och krafterna mot som ökar i kvadrat. Nyckeln är att jobba mer med aerodynamik om du vill cykla snabbare. Det är inte så lätt att höja sin kraft med 10% om man redan tränat hårt i många år men de flesta kan nog bli lite "halare" kompaktare och lägre i vinden.
På tal om att bli bättre med åren. Forumet med samma namn gjorde nyligen en uppföljning efter jag varit med i deras podradio förra året. Här är reportaget från 27 sept. Bätttre Med Åren -Jonas blir fortfarande bättre med åren
Allt går och går det inte så går det ändå. Kör hårt!