måndag 12 november 2012

Bra tempopass

Det går bra nu! Kommit igång kanon efter operationen, tränat bra en månad nu, mest lågintensivt för att bygga upp aerobiska basen än bättre inför nästa år. Idag först jobbpendling 34 km sen ett kvällspass i träningsstudion i källaren. Idag 60 min tempo i jämn fin fart några pulsslag under Maximum Aerobic Function MAF med 137 i snitt, hann med 41.8 km med 85 kadens hela vägen på näst tyngsta växeln. Det gav 303 watt i snitt. Är osäker på hur bra kalibrerad trainern är men mätt mot mig själv pekar det på personbästa givet pulsnivå.

lördag 10 november 2012

GDI Montevergine

Tufft trainerpass nära 2 timmar och 1400 höjdmeter live video GDI klättring upp på Montevergine 5 mil. Körde några slag över MAF puls i klättringen men i snitt 141 enligt plan. svettigt värre men rätt bra formkänsla. Nu smakar middagen än bättre. Vi får hit några familjer på middagsbesök. Marinerade champinjoner, italienska frikadeller med spaghetti och gott rött till. Skål!

tisdag 6 november 2012

Col Du Galibier

Körde ett härligt bergspass ikväll i träningsstudion hemma. Col du Galibier live video på Elite Realaxiom trainer med virtuellt motstånd efter banan (stannar jag stannar bilden osv). Riktigt kul träningsform, måste se till att få komma dit in real life så småningom, verkar grymt fin. Börjar snart känna igen svängarna efter en 5-6 klättringar. 17,5 km stigning 1257 ger 7.2% snittlut. Körde några slag över MAF puls blev 140 i snitt, fart 16.8 kadenssnitt 68, watt 257. Kändes kanon hela tiden, ska fortsätta nu att klättra med låg till medelpuls typ året ut och se om jag kan öka farten utan att pulsen stiger, sedan efter årsskiftet lägga på lite mer kraft. Pendlade också 17+17 idag så en riktigt bra träningsdag och skön känsla nu

söndag 4 november 2012

MAF test

Var ute på landet och firade morfars (mina döttrars) 82 års dag i helgen, så mycket god mat och dryck som ska cyklas bort nu. Gjorde ett MAF test i em när vi kom hem. Maximum Aerobic Function, ett riktigt bra sätt att mäta framsteg och aerobisk nivå. Kort går det till så här. I alla uthållighetsidrotter så är det 99% aerobisk prestation som ger resultatet, aerobisk energi med syre och fett som drivkällor och mindre glukos socker. Den andra formen heter anaerob energi och drivs utan syre och mer av glukos än fett. Anaerob energi används i spurter, och all form av explosiva grenar, styrketräning etc. Ett vanligt fel många konditionsidrottare gör är att tränar alltför mycket anaerobt och med glukos som primär drivkälla. Effekten blir att träning ofta bryter ner mer än den bygger upp. En bra bas av aerobisk nivå bör ALLTID byggas innan inslag av anaerob träning (intervaller) läggs till. Ett lysande sätt att utveckla din aerobiska bas är att helt enkelt träna på låga pulsnivåer enligt följande formel 180 puls - ålder dra av 5 om du har / haft mycket skador lägg till 5 om du tränat flera år med bra framsteg utan skador. Tesen är "Train slow to race hard" för mig blir min MAF puls 140 och runt den pulsen nästan aldrig högre ska jag lägga min basträning. En stor poäng med det här är att man bygger upp ett helt annat immunförsvar och styrka med en väl utvecklat aerobisk bas. Träningen blir inte heller "för jobbig" och man tar nästan aldrig slut. Motsats alltså mot den gamla sanningen No pain no gain.

Kan det vara så här enkelt? Blir man inte långsammare etc om man inte ger allt man har på träning? Svar nej, tvärtom du blir snabbare, friskare och starkare. För ca ett år sen köpte jag boken Endurance Racing and Training av Dr Phil Maffetone, är du intresserad av uthållighetsträning, hälsa, kost och allmänt välbefinnande läs den. Det är en riktig ögonöppnare och en kunskapsbank av rang. Jag började träna enligt Maffetones principer med volym på lågintensiv MAF tempo. Har haft en rejäl prestationsförbättring till denna säsong och ökat min snittfart ca 3 km /h på te x 10 mil solokörning. Kommer nu att under uppbyggnadssäsongen fokusera på att bygga basen än bättre till nästa år.

Ett lysande sätt att mäta din nivå och förändring är då MAF testet som är enkelt. Kör samma pass efter en rejäl uppvärmning en gång per månad och se din förändring. Går lika bra på löpband som på cykel, ute eller inne. På trainer blir förutsättningarna lika varje gång så extra bra. Kör t ex 30 min så nära din MAF puls du kan, inte hårdare inte lättare. Kolla vilken kraft du producerar eller hur långt du kommer svårare än så är det inte. Idag kom jag 21.72 km och det gav 309 watt i snitt, körde runt 80 kadens på tyngsta växeln hela tiden, mycket nöjd med det på 140 puls, kunde hålla farten bra dock med lite tapp andra halvan, men det är nästan ofrånkomligt och som sig bör, man är alltid lite snabbare första halvan.

Nu blir det fokus på att bygga basen starkare någon månad för att sedan lägga till lite intervaller. Det häftiga med träning enligt MAF principen är att du kommer kunna köra hårdare och snabbare trots bibehållen låg puls, när du är på topp aerobiskt får du ligga på bra för att ens nå den pulsen som du kanske i början inte kunde cykla uppför en backe utan att helt få slå av.

Slutade dagens pass med en 13 km klättring live video Col Du Galibier också den i MAF fart, häftig
backe, hoppas få köra den real live en dag. Lycka till med din träning!
http://www.amazon.com/Big-Book-Endurance-Training-Racing/dp/1616080655


fredag 2 november 2012

Cykling och livet ett lotteri

Läser här med sorg om att ännu en cyklist tragiskt förolyckats.Denna gång nedmejad av en hög mopedist. Det är så ledsamt med dessa olyckor och det är dessvärre helt tydligt att det finns så mycket puckon därute i trafiken så det räcker inte att uppträda "säkert" själv. Tänker fortfarande ibland på Pontus Schultz som så utan motstycke tragiskt körde ihjäl sig på sista etappen i ett cykellopp för en tid sedan på väg till sin egen 40 års fest med familj o vänner som samlats i Nice. Det kunde lika gärna varit jag. Det har också varit nära ett antal gånger. Senast i måndags höll jag på att bli nedmejad av en lastbil som svängde höger på sveavägen när jag låg innanför. Det var en dec tillgodo att jag kunde spurta före. Ligg ALDRIG innanför en hög bil, buss eller lastbil. Nästan alltid i högersväng av dom som citydödsfallen sker.

Dom säger att katten har nio liv, vet inte hur många jag har kvar men sannolikt har jag förbrukat merparten. Förra sommaren kom jag på pendling i hög fart där det stod nattparkerade lastbilar, i ca 40 km när jag är 5 meter framför dörren på förarsidan öppnas den rakt ut från en nedsläckt bil. Hann inte göra något annat än att slänga mig ner och ducka och åker mirakulöst under dörren, ramlar inte ens. En hundradel senare och jag hade suttit som en död fluga i dörren. Jag har blivit träffad av blixten, gått genom isen, haft hjärtstillestånd och nära att förblöda. varit svårt höjdsjuk i Nepal på 5500 m höjd. Vaknat till liv mitt i natten i havet under ström packad på Koh Samui på det glada 90 talet. Det har varit så många close calls så hälften vore för mycket. Vad gör man då? Snöar in på cykling, den kanske farligaste sporten av dom alla? Är absolut ingen adrenalinjunkie men det är bara att erkänna farten och frihetskänslan i cykling har fått mig fast. I år var debutsäsong med tävlingar. Klarat mig helt utan vurpor på knappa 10 tävlingar jag kört. Det har däremot smällt rejält ett antal gånger bredvid mig i klungan. Ni som inte hört det, när grafithjul och ramar brakar sönder i en krasch efter ångestskrik som föregår det gör intryck kan jag lova.

Jag är sällan rädd, det har visserligen varit många extremer som händer mig både på gott och ont. Men jag är nöjd att jag fått vara med så här länge och hoppas att turen består. Tror på ödet när din tid är kommen så är den. Nothing much you can do about it. Går ju inte att gardera sig mot olyckor som andra förorsakar. Det enda du kan göra är att cykla och leva med egen "koll". Men såna händelser har en god sak
med sig. De får dig att leva här och nu. Vi vet ju inte om vi är med imorgon.

Idag gjorde jag det på ett härligt höstpass, solo med cx 91 km halvvägs till Norrtälje och hem igen. Gick helt ok, lite seg i benen efter många dagars rak träning nu vila nån dag. Återhämtat mig bra efter långtidsskadan. Nu ett glas rosa bubbel och god fiskmiddag med fru o barn. Skål för livet!

onsdag 31 oktober 2012

Seven Pounds

Mycket träning idag, jobbpendling 34 km sedan ett biopass 62 km på trainern. Såg Seven Pounds med Will Smith, stark o gripande, rekommenderas. Seven Pounds är också den vikt jag siktar på att gå ned till våren. 76 nu, 72.5 till våren så blir jag farlig i bergen på Mallis. Idag lär det i alla fall blivit minus på kalorinettot 1944 kalorier bara på trainern. Körde nära 90 min på tyngsta växeln, kadens mellan 75-80. Kändes ruggigt bra första timmen, sista 20 gick pulsen upp till dryga 150, snitt 139. Somnar gott ikväll.

måndag 29 oktober 2012

SKYFALL x 2

Efter en supersnabb hempendling i skyfall är det nu dags för bion SKYFALL blir kul det är ju inte varje man går på bio längre. Höll på att gå riktigt illa både vägen in och hem idag. På sveavägen korsningen vanadisvägen kör jag rakt fram när en lastbil utanför mig svänger rakt in på vanadisvägen. Hann precis trycka till ett tramtag och komma före. Läskigt, ni som pendlar tänk på det. Nästan alltid dödsolyckorna i stan är med lastbilar eller andra höga bilar som gör högersvängar och missar cyklisten på insidan. Hem var det trots regn en härlig Sandy influerad medvind fast beckmörkt och dålig sikt, och rätt var det var efter en nerförsbacke ligger det en hög med småstammar / ris rätt över vägen ser den en meter innan och hinner tänka nu går det åt helv... Men mirakulöst nog forcerade jag den utan vurpa. Tur x 2 idag.