fredag 31 maj 2013

Leisure afternoon

Tog en halvdag idag och efter skön cykelpendling i solen åkte jag och en kompis till Steninge slott där Connoisseur bjöd på sin årliga bildag med bra lunch och en massa fina bilar att titta på. Känner att Rollsen på bilden är SÅ jag, t o m färgmatchade är vi.
Sen snabbt vidare ut till Brohof för ett stunds golftittande på Scandinavian Masters. Har hyrt ut mitt medlemskap i klubben i år då tiden inte räcker till i.o.m allt cyklande men man blir bra sugen en sån här dag i solen. Blev en snabbvisit men hann med ett par glas vin och se min favorit Jimenez och Peter Hansson & nuvarande ledaren Mannasero slå ut på  
Sveriges vackraste golfhål nr 15. 
När vi gick till parkeringen fick vi vänta vid 8 ans utslag ett par minuter för att vänta in de 2 som nyss puttat ut på 7 ans green. Den tredje killen i bollen Todd tror jag han heter behövde inte putta då han gjorde hole in one. Och tro det eller ej, det var hans andra för dagen han började på 10 an och gjorde hole in one direkt på 11 an. Helt osannolikt killen gör 2 hole in one på samma runda! Måste va typ en på 10 miljarder i odds på det.

Imorgon ska jag coacha min svåger och en kompis med bananer och dextrosol mot persrekord på maran. Jag kommer ha cykel och assistera dom på ett par ställen. Dom siktar på <3.15 jag tror dom kan gå under 3.10 Kämpa grabbar!

torsdag 30 maj 2013

"It´s getting better" Smacktempo med Lisa Norden

"I have to admit it´s getting better, it´s getting better all the time" Den gamla Beatles devisen passar bra in på min formkurva nu senaste månaderna. Varit frisk och tränat bra länge nu. Träning ger färdighet verkar fungera bra även på cykel som så på det mesta här i livet. Igår fick jag ett kanonbesked med snabbaste tid på Smacktempo på Herresta banan 22.6 km strax norr om Upplands Väsby. Körde på 30.45 vilket gav 44.1 i snittfart på den rätt kuperade banan som för kvällen kördes i bästa tänkbara väder och knappt ingen vind. Har bara luftat tempocykeln på två träningspass i år så det här var över förväntan. Av de två tempolopp jag kört tidigare under förra året var det här ett, då med resultat 33.15 så nu 2,5 minut och över 3 kmh snabbare. Bra förbättring på ett år, blir tufft att upprätthålla till nästa år.

Gillar vekligen att cykla tempo, det går fort, hitechprylar och det är du skoninglöst mot klockan, banan och dina egna tankar. Disponera krafterna är en konst där jag har mycket att lära. I går strulade jag till det i starten ett gäng sekunder och fumlade med clipsen, så när jag väl fick i högerdojan så rusade jag naturligtvis alltför fort på utvägen och fick böta rejält efter vändningen och halva sträckan. Första 5 efter vändningen var en mardröm, sirap i benen, negativa tankar och "bara uppför", kändes det som i alla fall. Lyckades på nåt märkligt sätt få fart igen och tryck på pedalerna sista 5 för en stark avslutning. Pulsen väldigt nära max hela tiden med snitt 161. Såg sen på splittiderna att 3 av 4 st 5 km delarna de två ut och sista hem ligger över 4 kmh högre i snittfart än första 5 hem, troligtvis en kombination av svår bandel samt för snabb start.

Sammantaget jättekul och som vanligt med Smack familjärt och mycket välarrangerat. Lysande sammanfattat här från Lisa Norden blog som glädjande deltog och gav arrangemanget lite stjärnglans. Bytte några ord med henne innan start, lika charmig som hon framstår i media. Hon berättade att hon hade kört ett hårt två timmars cykelpass på förmiddagen, sen cyklade hon med 42 i snittfart. Respekt. Resultat här Smack 2013

tisdag 28 maj 2013

Från inbrott till Champagne

Vilken dag! En riktig skräckens morgon. När vi gick upp i morse så möttes vi av en saknad ruta ut mot altan. Vi hade haft inbrott och tjuvar i huset när vi alla låg och sov på ovanvåningen. Extremt oskön och läskig känsla. Tror faktiskt vår kanin lindrade stöldgodset genom ideliga krumsprång mot buren som gjorde att vi vaknade. De kan ha blivit skrämda och lämnat fort av det så nu försvann mest några väskor med iofs min frus alla grejer i nycklar till hus och bilar etc, plånbok, mobil etc. Men det kunde ju varit ännu värre. Så det blev några timmar logistik med polis, glasmästare, låssmed och försäkringsbolag i förmiddags. På bilden letar polisen fingeravtryck och spår, hittade några bra fotavtryck inne men dom måste ta tjuvar på bar gärning sannolikt för att komma åt dom. DN skrev om inbrottet

Sen cyklade jag i full fart till jobbet. Vi hade stort launchevent och presentation för ett 40 tal distributörer av ett nytt samarbete med en av världens största banker franska BNP Paribas. Som efter över ett års förhandling och dd process ingår ett långsiktigt strategiskt samarbete med oss. Vi startar med våra verksamheter i Sverige, UK och Finland och har planer för flera nya länder framöver.   Suveränt skönt att äntligen kunna presentera det för våra ÅF. Budskapet togs emot bra och vi hade fransk lunchbuff'e (med Champagne förstås) Champagne är ju sällan fel men extra bra och precis vad jag behövde efter den morgonen.


Nästa vecka blir också en höjdare, nedbjuden till Paris för att kolla på Franska Öppna som är BNPP:s huvudtema för sin sponsring och varumärke. "We are tennis" lyder deras slogan. Har föreslagit för dom att satsa på ett cykellag och sponsra mig också, men de verkar inte ha fattat poängen med det än:-) Har blivit inbjuden att spela pro am tennis nästa torsdag i Paris med Wilander, Leconte och andra legender. Var ju några år sen jag höll i ett tennisrack, men racketsporter har alltid varit min grej så det blir superkul om det nu hinns med bland alla programpunkter och möten.

En dag med ytterligheter, känns som ett tema jag känner igen High & Low 

söndag 26 maj 2013

Man down

Idag blev man än en gång påmind om hur farligt det är med cykel. Vi var 7 Team Conti som körde en bra 15 milare i fin kedja mestadels i dryga 38 fart tills min granne Lasse G gick på hjul vid Lindholmen med ca 15 km kvar till vanliga starten Vikskolan Upplands Väsby. Lasse drog i höften illa och är nu på sjukhus för röntgen. Vi hoppas på det bästa. Jag och Christer satte av i full fart sista biten för att hämta bilen och köra hem Lasse och cykel. Som tur var medvind hem sista 15 som gick fort fort och tog ännu ett prydligt KOM på Lindholmen West 10 km 44.5 fart.

För jäkla tråkigt med alla dessa vurpor och skador som händer runtomkring mig på tävlingar och träningar. Jag undrar när det blir min tur. Annars kändes det hur bra som helst idag, låg och medelpuls hela vägen utan sista 15 som var runt tröskel. Snittpuls 132 och fart 38.5 totalt. Strava här, contiträning blev 3 nya KOM.

Nu ska Sara snart 11min mellantjej och jag till Globen för att se Pink med parkettbiljett. Ska bli superkul och Sara är laddad till max med Pink special edition nagellack.

lördag 25 maj 2013

KOM tillbaka

Står på altan med ett glas rött och väntar på att grillkolen ska bli varm. Mår alldeles lysande efter en bubbelpool ett bra cykelpass och en härlig dag i solen med familjen.

På eftermiddagen passade jag på att lufta tempocykeln en sväng på knappa 7 mil. Har bara kört den en gång i år, måste bli mer den är hur skön som helst och jag gillar verkligen att cykla snabbt själv. I det här fantastiska vädret blev det ju inte sämre. Körde vanliga svängen ut mot Fresta Sälna, lite runt o tillbaka i rätt bra fart. Blåste ju en hel del idag och när jag kom på hemvägen mot Sollentuna så kände jag vinden i ryggen och fick feeling för en rekordattack på Frestabackens KOM på Strava som jag hade tidigare i år men tappade i vecka till Gustav Dejert. Även min klubbkamrat Marco Jeres tog min gamla tid i veckan. Så kan vi inte ha det tänkte jag och gav vad jag hade sittandes i tempobågen hela backen. Körde de 700 m med 4% snittlut på 56 sek 42.7 i snittfart. Hjälpt av vind och tempocykel men backen cyklade jag själv:-). Blev ett KOM till på Sälnavägen söderut. Så för tillfället har jag KOM i båda riktningarna. Kul det här med Strava att benchmarka sträckor. Kom igen nu, ut och ta KOM dom ligger där och bara väntar på att bli slagna. Imorgon ett långpass med Conti ca 15 mil kedjeträning inför Vättern i 40 fart. Skål!



torsdag 23 maj 2013

Vinnarkultur med Wallin, Wikegård & Vacchi följt av praktikförsök på Smacklopp

Sitter på Landvetter och väntar på planet hem efter några snabba GBG möten. Igår var en kul och händelserik dag med mycket cykel och intressanta möten.

Var med på en nätverksträff med ämnet vinnarkultur, ett ämne och område som ligger mig varmt om hjärtat. Det var fd Tre Kronor coachens Peter Wallins företag Beta som bjöd in till en heldag med både fysisk aktivitet och många intressanta programpunkter. Redan 08.00 började fysdelen som var antingen styrketräning med Wikegård eller 5 mil cykling med Vacchi (gissa vad jag valde). Vi var knappa 20 som cyklade i halvtrist väder men trevligt sällskap, förutom Vacchi skridskolegendaren Thomas Gustavsson som jag träffat några gånger, mycket sympatisk. Thomas hade dessutom cyklat de 6 milen från Uppsala med start 0530 följt av 5 till nu sen en dagskonferens hemcykling 6 mil tillbaka för en löparutmaning med jobbet 1 mil på kvällen. Imponerande dagspass. Vidare var ett glatt gäng medlemmar från Team Rynkeby. Imponerande upplägg dom har med sin finalcykling med över 900 personer till Paris. De samlar in x miljoner till Barncancerfonden och hela projektet är grymt beundransvärt. Tempot var sällskapscykling. Mot slutet ville Vacchi få lite motion och föreslog fri fart en delsträcka om kanske 7-8 km. En kille drog upp farten, jag ökade och Vacchi hängde på. Sen körde vi ett hårt partempo och lämnade de andra en stund. Han är i bra form Vacchi. Höll en 360 w snitt där under några kilometer.

Sen dusch och lite mingel. Träffade bla Michel Lafis som var mycket trevlig och kul att snacka cykel med. Michel som kört 4 OS och proffs 92-02 är ende svensken som kört de tre Grand Tours under samma år. Respekt. Kul att höra om proffsåren lopp med Armstrong, Pantani och dom andra. Han körde bla i Deutsche Telekom med Ulrich, Bjarne Riis och "min skalp" Erik Zabel. Frågade hur och om han upplevde dopingkulturen. Han menade väl på att stjärnorna hade sina doktorer de nu ökända Fuentes Cecchini osv men i övrigt dolt. Men det är klart att de kunde lägga ihop ett o ett.

Wikegård berättade öppenhjärtigt om sin besvikelse på TV 4 angående den "beef" han har med Per Mårts och att han sätts utanför när Mårts är med i studion etc. På dagens ämne vinnarkultur var han tydlig med att det var Sedinarna och inget annat som vände trenden och gav guldet. Faster Agda eller vem som helst hade kunnat vara tränare.

Sen var det Vacchi som blev intervjuad av Wallin på ett kul sätt. Gillar Vacchis humor självsäkerhet och snabbhet. Dagen fortsatte med Mats Årjes Skistars Vd och curlinglaget tillika världsmästarna Team Edin som båda bjöd på mycket kompetent intryck. Speciellt imponerande att lyssna på Team Edin och de unga bara 27 åriga killarnas oerhört minutiösa långsiktiga stenhårt professionella satsning som redan gett EM och VM guld och nu med det stora målet OS guld i Sotji.

En kul och givande dag om Vinnarkultur från vinnare. Efter det hem och tvätta cykeln och byta om igen för färd till Uppsala och kvällen Smacklopp Dalbyvarvet 53 km varvbana 13 km 4 varv. 

Nu var det dags att försöka praktisera lite egen vinnarkultur. Fylld med självförtroende efter dagen och inte
minst "segern"  i Roslagsvåren i söndags så siktade jag på att vara med högt upp när det börjar dra ihop sig. De tre första varven gick lite ryckigt men åkte med fint i klungan. En grupp om 4 med David i CK08 kom loss ca 1.5 varv men blev inkörda strax innan sista vavning. Det var rätt tuff vind och kantvind stundtals så klungan hade fördel.

På sista varvet tog jag mig upp i spets och attackerade med ca 1 mil kvar. Fick lucka och väntade in en Fredrikshof kille som var på väg mot mig. Frågade om han var pigg nog att satsa men han tvekade lite och klungan kom snabbt och ensam var inte att tänka på i vinden 1 mil solo. Då kontraattackerade Kalle Zander och en annan Uppsala cyklist. Spurtade ifatt deras hjul och tänkte här ligger jag perfekt med två starka, men då slog den ena helt av och jag o Zander kollade på varandra sen sa han, nu kör vi. Och det gjorde vi i ett fint partempo för allt vad tygen i våra tighta trikåer höll. Vi fick några hundra meter men bakom jagade dom naturligtvis hårt. Vi lyckades utöka några km och rejält trött började jag nästan tro att det skulle hålla. Hade ingen riktig superfeeling i benen men Zander körde starkt. Oddsen var dock för ojämna och med ca 1500 meter kvar och puls på max fick vi ge upp. Over and out tänkte jag men då kom en liten nerförsbacke och gav mig livet tillbaka och vips låg jag bra med in i spurtbacken uppför till målet. Med några hundra meter kvar ställde jag mig i bocken och gav all out. Tog täten och hade den till ca 20 m kvar men ben och hjärta höll inte hela vägen upp (i wonder why? NOT) stumnade och blev passerad av två. Var nog nära fotofinish om 3 plats men inbillar mig att jag tog den med 2 centimeter. Så 3 eller 4 plats. Ingen riktig vinnare alltså men sett till hur loppet utvecklades så är jag extremt nöjd att kunna komma tillbaka efter kraftuttömningen sista milen. Dessutom med ett 5 milspass i benen på morgonen.

Bilderna visar Vacchis och mitt partempo på morgonen snitt 360 w Zanders o min utbrytning dryga 9 km fart 44, watt 346 samt spurten 28 sek 330 m  731 watt 1001 max 44 fart i 4.2% lutning och 166 puls. Kan inte minnas när jag var så slut senast. Sammantaget supernöjd med hela dagen. Idag VILA

söndag 19 maj 2013

"Seger" på Roslagsvåren

Om det går att "vinna" ett motionslopp? Så gjorde jag det idag på Roslagsvåren långa banan 135 k med en 8-900 deltagare. Har man nummerlapp på ryggen och chip på hjälmen så blir det ju tävling av det. Hur kul som helst, och inte minst sättet  jag gjorde det på med en 14 km lång soloutbrytning på slutet som gick hem, mäktig känsla att cykla sista milen ensam bakom en motorcykel med tillräcklig kraft kvar och YES det här tar jag känslan.

Arrangörerna ville hålla ner antalet samtidigt på vägen och undvika alltför stora klungor, de släppte iväg klungor om ca 40-50 st med ett par minuters mellanrum. I den första "snabbgruppen" blev vi redan efter ett par tuffa startmil i mot / kantvind en decimerad styrka på 9 man i vilken vi hade 3 CK 08 åkare, jag, Otto Wiberg och David Scrivner, så ett bra utgångsläge. Vi 9 körde nästan hela loppet ihop, oftast i ett ganska bra samarbete med rullande kedja och snittfart runt knappa 40. Det var mycket sida mot första halvan och lättare hem sista halvan. När vi svängde in mot Markim och Upplands Väsby och ett par mil kvar fick vi sida medvind och ett perfekt läge att hitta på något. Kände mig piggare och piggare under loppets gång efter en lite seg start. Tror jag hade överdoserat kolhydratintaget  inför loppet (var på två långa kalas igår, hemmagjorda pizzor, hamburgare & öl och tårtor "en masse") Var proppmätt de första 8 milen, men hade nog glädje av dom sista 5 då jag var hur pigg som helst. Vid 15 km kvar stötte jag och hade hoppats på att få med ett par till, men det blev lucka direkt. Såg att en av de två Valhallkillarna var på väg ikapp och beslöt mig för att vänta in honom och försöka få igång ett bra partempo hem. Vi hade några km med rätt bra fart men jag kände att han började krokna lite och provade att trycka till lite extra och kom iväg själv med ca en mil kvar.

Kunde hålla hög fart hem och snittade 45 de sista 14 km med en snitteffekt om fina 343 watt. Pulsen upp på höga nivåer snitt 158 under utbrytningen men ändå med hygglig kontroll. När jag svängde in på Almungevägen för de sista 5 km till Vikskolan kände jag att det här håller. Fantastiskt skön känsla att ligga solo bakom motorcykeln in i det suveräna varma vädret med lite "Bernt Johansson Montreal 76" känsla (för övrigt som 9 åring ett av mina tidigaste och starkaste idrottsminnen). Slog av lite sista km och njöt av den, den jagande gruppen bakom var bara ett par hundra meter efter till slut och glädjande tog Otto 2 platsen och var först över linjen där. Så en höjdardag för CK 08.

Sen är det klart att det här ju primärt en motionstävling utan större tävlingshets för de flesta men vi som körde där långt fram ville nog först över linjen de flesta av oss. Sammanlagd data från Ibike 135 k 3.22 h, snittfart 40.0, watt 260, kadens 85, puls 145.

Det här var första gången jag var först över linjen i ett cykellopp. Hoppas att få uppleva det på fler "riktiga" tävlingar också framöver. Som sagt kul sport det här cykling. Eller som några kollegor till mig sa för en tid sedan. "Det här med cykling kan väl inte va nåt, verkar ju vara en sjuk lätt sport att bli bra i". Får bli lite fira ikväll, följer nog upp den fina Samuel Adams jag nu tagit som sällskap till att skriva inlägget med några goda glas vin till segermiddagen och hockeyfinalen. Skål på er!




fredag 17 maj 2013

Watt och farttest med Ibike

I det underbara vädret hem på pendlingen körde jag någrra extra mil och gjorde ett nära maxtest 15 km på sträckan Sollentuna Vattentorn- Täby Kyrkby strax innan rondellen och tillbaka. Brukar köra den sträckan rätt ofta, kuperad och rätt rolig sträcka med lite svängar som ofta går att hålla hygglig fart i. Och så den "fruktade" Frestabacken på 700 meter med snitt 4%.

Körde samma sträcka fast 2 varv i måndags och höll då 36,7 fart men då inte max utan på medelpuls 138 och aldrig över 147 mao inte hårt i Frestabacken. Ville testa ett varv nära max idag och se vad skillnaden blev på Ibiken watt och fart etc.

Började ut i rejäl motvind och man kan tydligt se på wattgrafen att jag gick alldeles för hårt för ett optimalt resultat. Hade 340 watt första 7,5 km i kraftig motvind och då 35,1 fart i snitt. Puls snabbt upp mot nära max och 160 för att sedan ligga jämnt hela varvet med 154 i snitt (låter lågt men det är högt för mig). Hem i medvinden gick det fort snitt 42 fart men watten betydligt lägre snitt 314. Man lurar sig lätt och tror att man kör jämnt men nästan alltid hårdare i motvinden. Nu var ju motvinden också först så jag tog nog i lite för mycket för att disponera ett jämnt lopp. Bilden på kurvan visar 2 minuters rullande kurva med topp 420 watt. Farten blev totalt 38.3 hade kanske trott på lite snabbare men i motvinden var det bra tungt och jag tog lite slut där. Kan ju tycka att det är lite lite skillnad på resultat med medelpuls 138 och fart 36.7 i måndags med hur lätt känsla som helst och nu "bara" 1,6 kmh fortare nu med 154 i puls, rejält trött dessutom hälften så långt. Kan ju så klart vara rätt storaa variattioner på dagsforrm, men gissar att jag har mycket bra aerobisk bas och grundspeed men saknar på anaerobisk toppfart. Blir till att träna mer intervaller och högfart framöver.

Ibiken är grym för att analysera tester, sträckor så här, både vind, lutning, kraft och fart kan tittas på längden och tvären allt från 1 sekunds mätlängd upp till 1 timme. På länken Power profiling kan du se ett benchmark för vilken kraft olika kategorier cyklister ca genererar. Om jag nu efter några månaders användning av Ibike bedömer min FTP till ca 320 watt (max effekt under ca 1 timme) och nu väger 74 så skulle det ge en siffra av 4.32 watt / kilo och en kategori 2 placering med en bra bit upp till kat 1 eller ännu längre till exceptional (domestic pro). För att ta sig upp till excellent och kategori 1 skulle 5 watt / kilo vara ett bra mål. Det är dock ett bra steg dit. Jag har gått ned ett par kilo nu under våren och kan max tänka mig att ta ett par till. Om jag skulle väga 72 så skulle det krävas 360 watt i snitt under en timme. Inte omöjligt tror jag men knappast i år. Får bli ett bra mål till nästa år. Någon "domestic pro" nivå typ 400 watt lär jag nog tyvärr aldrig kunna nå, trots min unga ålder:-)

Nu färdigtränat inför Roslagsvåren på söndag, ska bli kul och hoppas nu bara regnet uteblir. prognosen ser nu bättre ut än tidigare i veckan. Trevlig helg!

onsdag 15 maj 2013

Dopingen skördar ett liv till Philippe Gaumont död

Den franske fd Cofidis cyklisten Philippe Gaumont har avlidit endast 40 år gammal efter några veckors koma till följd av en hjärtattack. Gaumont var en tung doping och drogmissbrukare som åkte dit 3 ggr för doping i slutet av 90 talet och början av 2000 talet. Han skrev senare om sitt missbruk i boken Prisonnier de dopage" Gaumont vann Gent-Wevelgem 1997 och tog silver i Barcelona OS 92 i lagtempo. Var lagkamrat och delade samma stora drog och dopingmissbruk med Frank Vandenbroucke som brände ljuset ändar ännu hårdare och dog redan 2009.

Även om det förstås inte går att säga att det är pga det stora dopingmissbruket han nu är död så kan man nog misstänka att det hjälpte hjärtattacken på traven. Tragiska livsöden Gaumont, Vandenbroucke & Pantani. Listan med idrottsmän som går bort i förtid där dopingen är inblandad blir längre. Här är en kort resume över kända historiska dopingfall. Bla antas så många som 18 proffs avlidit till följd av EPO  under åren 1987-1999. Tragiskt är bara förnamnetHistoriska dopingfall i cykel

Resting time?

Den här varma och sköna filten (snyggt matchad va) plus picknickstol fick jag låna som tröst när jag efter att ha blivit avställd efter 14 km  bröt efter 10 mil. Såg sen Scandinavian Race i Uppsala från vägkanten (tack Johan & Lisa för lånet). Annars har det inte blivit så mycket vila senaste månaderna, eller ens i år. Kollade på Funbeat nu över statistik. 375 mil sista 60 dagar och 600 mil i år (varav 150 trainer). Basen är jobbpendling 34 km de flesta dagar. Sen blev det ju en bra vecka på Mallorca med 92 mil, lite solopass, CK 08 och Team Contipass på det så rullar milen snabbt på. Ikväll ett bra fartpass med 08 62 km med en 5-6 hårda långintervaller om 5-10 min nära max.

Men nu dags för några lugna dagar med mest vila, sen på söndag tänkte jag köra Roslagsvåren. Ska bli kul, känns som formen är nära ATH.

söndag 12 maj 2013

I en annan liga rapport från Scandinavian Race Uppsala

AVSTÄLLD! Det är den enkla korta sammanfattningen för min insats på gårdagens Scandinavian Race UCI race kat 2 (det enda som går i Sverige) i Uppsala. En lite mer ingående kommentar och analys nedan.

Igår var det debut i tuffast tänkbara tävlingssammanhang. 195 km med i stort sett hela svenska eliten samt ett gäng utländska lag på startlinjen. Banan en teknisk mardröm för en "medelålders nybörjare" som mig. Varvlopp över 15 varv x 13 km. Varvet hade ett 15 tal 90 graders böjar och var långt ifrån snabb eller lättcyklat. Vår "directeur sportif" Oskar Ekman som körde loppet förra året och nu förtjänstfullt körde vår följebil tipsade oss 5 i vårt lag innan att. "Grabbar, se nu till att ställ er långt fram i starten och vad ni än gör kämpa allt för att hålla er långt fram första varven då det kommer gå tokfort för att sen kanske lugna ner sig lite. Ok sa vi det låter bra, det kör vi på. Efter det värmde vi upp lite och åkte och ställde oss längst bak i starten. Hur det kunde bli så fel vet jag inte men vi kom helt enkelt inte dit i tid. Nåja det skulle väl inte vara omöjligt att ta sig fram lite efter starten en bit in på första varvet? Tjena, det bara small till så var det en långt utdraget sträck efter de många kurvorna i början. Gick direkt upp nära maxpuls och kraft och fick slita som ett djur bara för att täppa luckorna efter svängarna då jag inte riktigt vågade eller hittade rätt flyt i dom. Kämpade i bakre tredjedeln av klungan som blevmer och mer utdragen av dragspelseffekten i alla kurvor. Efter halva varvet blev det en ruggig kantvind när vi höll + 50 vilket inte heller hjälpte till för att komma in i loppet.

Fick i alla fall bra kontakt igen i nerförslöpan mot Pollaxbacken och var med hyggligt upp för denna, sen ett tekniskt parti igen innan den långa målrakan, vid första varvningen där tappade jag 10 meter, för trött helt enkelt och förstod att this is it. Det var det loppet. Fruktansvärt surt och motivationssänkande att bli avställd efter 13 km men det är bara att konstatera. Det här var en helt annan liga än vad jag åkt i tidigare och mycket annat var väl egentligen inte att vänta även om jag lite naivt hade hoppats att hänga med betydligt längre. Jag kunde ju varit pappa till de flesta i startfältet och har sannolikt cyklat kortare tid än någon på startlinjen. Men har man tävlingsskalle vill man ju ändå "prestera".

Luften gick förstås ur bokstavligt talat, det var många som tappade klungan på första varven och vi blev efter ett tag runt 8 st som med rätt risigt samarbete började jobba igen. Det var förstås dödsdömt och snart försvann några st och vi blev 4 kvar. Thomas W min klubbkamrat hade vurpat på första varvet (grus) och hade själv (rätt så skrubbad på höft, ben o armbåge) kört ikapp vår grupp. Han hade adrenalinpåslag och ville tillbaka men det fanns ju inte en chans mot en klunga som kör 44 kmh.

Fick ta det som ett träningspass istället och bestämde mig för att köra runt 10 mil och sen kliva av. Oavsett om jag velat så hade jag inte hunnit fullfölja då ledarna hade hunnit varva oss innan de 15 varven var avklarade. Jag gick av efter 8 varv och 10 mil. Sista varvet hade även snabbkopplingen till mitt framhjul lossnat så det var rätt läskigt, knäppte fast den i farten en 3-4 ggr men det bara gick upp så det vara bara att kliva av. Hade ju ändå tänkt att göra det. Tittade sedan på resten av loppet tillsammans med mina lagkamrater som tyvärr alla delade samma öde och bröt. Thomas W slet på tills de kom ifatt med nåt varv kvar. Starkt kört, gissar att han hade lite jobbigt inatt med asfaltseksemen.

Vad kunde jag gjort annorlunda? Några tydliga missar känner jag direkt. 1 starten skulle naturligtvis varit där tidigare och tagit en bättre plats. 2 uppvärmning jag har alltid svårt att gå på max från noll och behöver lång tid innan motorn är varm. Samma i alla lopp som jag kört, supertrött i start för att bli starkare o starkare ju längre loppet går. Här gick det för fort och jag kom aldrig in i det. 3 tekniken i kurvorna, lite för feg där och tappar hela tiden vilket ger maxpådrag i vindutsatt läge för att brygga ifatt, inte direkt energieffektivt. Hade jag lyckats hålla mig lite inbäddad i klunga kanske jag hade kunnat vara med betydligt längre även om jag inte ser en rimlig chans att hålla in i mål med det här gänget. 4 att köra 19 mil 2 dagar innan i hög fart kanske inte var helt optimalt heller för formtoppning, men jag kände mig helt ok i ben och kropp så tror inte det var dealbreaker.

Alexander Gingsjö vinner på 44.2 ii snittfart, helt ofattbart vilken klass de här killarna håller. Första varvet gick i nära 44 kmh, min Ibike wattmätare visade 339 w snitt 375 w normalised under de första 14 km och med 575 w som maxeffekt under 1 min, undra på att man blev trött..Stornöjd med det i alla fall. Resterande cykeltid blev på medelpulsmen vi höll 40 fart alla 10 milen så det blev i alla fall ett riktigt bra träningspass.

Ska jag köra såna här tekniska banor mer på tävling gäller det att träna kurvor och teknik, max påslag, intervaller etc. Klar begränsningsfaktor för tillfället. Tror linjelopp med något lugnare start passar min fysik betydligt bättre. Men sammantaget en härlig erfarenhet och superkul att åka med dom snabba killarna en liten stund och inte minst att se dom sista varven. Som Per Elofsson en gång så träffsäkert sa. "Det är bara att bryta ihop och komma igen". Jag har ju tiden för mig. Bara kört ett tiotal tävlingar och tränat cykel ordentligt i 2.5 år. Räknar med att toppa om 3 år året jag fyller 50. Vore superkul att kunna vara med på ett Masters VM då om kropp och motivation håller. Kör hårt!




lördag 11 maj 2013

Tävlingsdags

Vilken fantastisk morgon. Sol och fågelkvitter på landet. Nu åker jag till Uppsala för Skandisloppet. Kämpa!

fredag 10 maj 2013

Film från gårdagens långpass med Team Conti

Här är en film som Ricky K tog igår på Contipasset, fartfyllt var det. Conti träning 9 maj . Nu hem och packa bilen med cykel för färd till landet och sen i morgon bitti vidare till Uppsala och Skandisloppet. Ska bli grymt kul och spännande att åka med de riktigt snabba killarna. Kommer säkert gå galet fort de första varven, ska kämpa stenhårt för att hänga med så länge som möjligt.

torsdag 9 maj 2013

19 mil

19 mil idag i ett fantastiskt försommarväder. Bränner lite på armarna nu. Tror vi var 11 som körde en dryg 16 mils Team Conti pass med "kedjeträning" i bra fart. Första 10-11 milen mestadels medvind gick det på kanonbra med 42 i snittfart och en rätt tight o bra kedja. Sen hemåt i motvinden blev rätt många krokiga så det blev pulshöjning och krigande sista 5 "hem" till Vikskolan. Hade en bra dag, trots seg start pga nattsudd, öl & vin på Globen hockey igår. Men det lossnade nån timme in på rundan. Framme och summerade dryga 16 mil med 39.5 fart, snittpuls 142 men runt 150 sista timmen i motvind. Lägg till cykel dit o hem dryga 3 mil så kan du gissa om marinerad grillad kyckling med risonisallad och några glas rose smakade gott ikväll.

Det här var kanske inte den optimala uppladdningen för det än mer stenhårda Skandisloppet på lördag. Men hoppas och tror ändå på piggt hjärta, hjärna och ben på lördag. God kväll!

tisdag 7 maj 2013

Lagtempointervaller & Rumble Roller

Kan det va medicinen för ett bra Skandislopp i Uppsala på lördag. Ja, jag hoppas det i alla fall. Vi körde ett grymt pass med CK 08 idag var ett tiotal och delade in oss i två grupper för ca 5 minuters lagtempointerrvaller i maxfart. Superkul, och fort gick det också. Ordentligt trött hann man också bli några gånger. Vi hade mellan 45-50 kmh i intervallerna. Ibiken visade ca 350-390 w snitt under dessa med högsta 30 sek på 628 under den hårdaste förningen. Vi hann med 7 st under de 5,5 mil vi körde. Vansinnigt bra och kul träning.

Sen hemma har jag nu ikväll testat dagens nyinköp Rumble Roller. Ett riktigt litet tortyrredskap som man rullar, lår , vader, rygg och allt möjligt över för att ge sig själv djupverkande massage. Har ju alltid varit exceptionellt stel och när jag läste i senaste Bicycling att det fanns något som kallades Foam Rollers som skulle ge bra massage, googlade jag fram den här tortyrrullen. Kändes en hel del på vissa ställen men tror absolut på det här efter ett första test.

Imorgon hockey på globen och vilodag, kan nog också göra sitt till för pigga ben på lördag. Ja kanske inte hockeyn och ölen och vin innan den, men vilan i alla fall. Dagens Strava



söndag 5 maj 2013

10 mil solo

Har varit en helg i festens tecken mycket vin, god mat och sång och inte mycket till sömn. Efter den fantastiska Springsteen konserten i fredags hade Thomas E stor 50 års fest igår. Mycket lyckad, full fart från 5 på em med kockledda matlagningslag x 4, där vi gjorde varsin rätt av "fine dining" klass. Kul och vansinnigt gott med massa grymma viner och härlig stämning. I säng vid 3 tiden så förutsättningarna för en bra runda var pretty far from good i morse. Men kom ut vid 11 tiden i solen för en solorunda på tänkta 10 mil. Blev inspirerad av solen och medvinden första milen så det gick över förväntan. Har börjat köra med Strava sen Mallorca, kul app med en massa små segment där man får bra benchmarks i tex stigningar. körde hårt uppför Vallentunabacken och kunde hålla >30 hela backen. Tog sen en avstickare från Norrtäljevägen in mot Åkersberga och körde en all out maxning uppför Hakungebacken. Den är ingen lek, segmentet är 1.5 km snitt 3.2% varav ca 700 m är rejält branta. Körde ståendes i bocken nästan hela vägen men jäklar vad trött jag blev sista 200 m. Bra fart ändå andra tid på snitt 32 kmh och 2.43 i tid. Orkar jag nog inte ge mig på att utmana på ett tag..

Vände sen tillbaka mot Norrtäljevägen och ut några km efter Brollsta Gk. Sen hem samma väg. Blev tuffare hem med mycket kraftig sida mot. Men benen var ändå helt ok så kunde hålla rätt bra fart. Härlig dag i solen trots tuff vind. Strava här data från Ibike watt 260 max 2 min 499 (i Hakungebacken). Puls 141 max 161. Fart 34.8.

Superkul helg om än lite tufft tempo. Nu lite lugnare pendling ett par dagar sen planerat snabbpass med Conti på torsdag för att smörja "klingträningen" inför Vättern. Sen är det dags för skärselden på lördag Skandisloppet 195 km varvbana centrala Uppsala med en massa "riktiga" cyklister. Segrartid 2011 4.19 har jag för mig jag såg, ger ett snitt på dryga 45. A men hallå? Vad är det frågan om? 45 inne i stan 20 mil med 90 graderssvängar i parti och minut. Hur är det ens möjligt? "There is always a next level"

lördag 4 maj 2013

18 år igen!

Mitt livs lyckligaste ögonblick kallade jag ofta den magiska upplevelse på innerplan med Springsteen 1985. Jag var 18 år och så där "all in" som nästan bara unga kan bli av en musikupplevelse. Det var 60 000 på Ullevi som dansades sönder och sen fick restaureras. Det slutade med en makalös 15 minuters version av Twist & Shout och jag kunde nu dö lycklig. Som tur slapp jag det och har sen dess fått uppleva några nya lyckligaste ögonblick som att få tre döttrar och gifta sig.

Igår var det dags igen. 28 år senare samme Bruce på scen, jag på innerplan igen, 60 000 på Friends Arena och samma Twist & Shout som slutlåt. Nu kan jag dö lycklig än en gång. Det var fullständigt magiskt. Vilken urkraft och spelglädje Springsteen har som 63 åring, det är verkligen helt fantastiskt. Och vilket band! Räknade till 17 så galet tighta och vassa bandmedlemmar och en hel orgie i saxofoner, trumpeter, tubor, fiol & dragspel. 28 år som inget hade hänt. Samma stomme. Little Steven & Nils Lofgren på gitarr, Gary Tallent på bas och Mighty Max Weinberg på trummor. Man saknar förstås Clarence Clemons men vilken fin hyllning det var till honom och otroligt fint ersatt av sin brorson Jake Clemons nu på sax i bandet. We want to keep Clarence place in the family lär Bruce ha sagt. I FYRTIO år har dom här killarna nu lirat tillsammans. Tror jag har sett dom ca 10 gånger men upplevelsen igår matchas bara av Ullevi 85 för mig. Det blev en mycket speciell spelning när han efter en grym första timme säger att det var med Born to run skivan 75 som han kom till Sverige första gången och sen dess haft en speciell relation med oss därför spelar vi ikväll plattan som skapade det från start till mål. Hela albumet Born to Run från Thunderroad till Jungleland! Det var just dom två låtarna jag hade önskat mest innan konserten och så får man hela den kanske rockhistoriens främsta LP så fantastiskt framförd. Just love it!

Det var så kul förra veckan när min äldsta dotter Alice 14 år kommer hem, helt förtrollad av Justin Bieber på Globen. Hade lyckats köpa biljetter längs fram vid scenen. "Pappa pappa fattar du? Vi fick ögonkontakt! Nu kan jag dö lycklig". Hon skrek så mycket att hon fick stämbandsinfektion och inte kunde tala på en vecka efter. Det är det som är det härliga att brinna för något som hon gör nu, som jag gjorde 85 och nu fick göra igen igår kväll denna magiska kväll. "I want to know if love is wild, girl i want to know if love is real" Baby we were born to run!



onsdag 1 maj 2013

Monumental Falling Down

Det finns något särdeles komiskt i att se andra människors falling downs. Den här är "fan rätt schysst alltså" som grabbarna i Cafe Bärs skulle sagt. Se, framförallt lyssna och njut.
Falling down i MTB backe

Hemma efter en "lagom" runda på dryga 8 mil med CK 08 i det fantastiska 1 maj vädret. Gick i sakta distansfart första 3 milen till Lunda Livs sen delade vi upp oss, några skulle åka långtur, några ville åka lite snabbare och några mittemellan. Jag, min granne Lasse G och Magnus A körde hemåt i fin fart mellan 35-40 ett par tre mil sen när vi kom mot Frestabacken kom jag på iden att satsa på ett pers på Strava. Den är varken superlång 700 m eller superbrant 4% snitt men kör man så fort man kan hinner man bli rätt trött, vilket jag blev minst sagt efter en all out spurt uppför backen på 1.04 och nytt KOM, kul. Dagens Strava