lördag 12 augusti 2017

Ronda climb revisited with revenge

Tjejerna ville gå på marknad idag på förmiddagen i Puerto Banus. Som uppgjort för en mental härdsmälta om jag följde med 4 shoppingsugna tjejer i värmen så jag fick dispens att hyra cykel en dag till istället. Familjepolitik när den är som bäst:-) Hittade ett hyrställe som hette YEP Bike i San Pedro bara några km nerför där vi bor i Monte Halcones.

Tyvärr hade de inga racercyklar inne sa han, men kollegan hittade ett riktigt ras till cykel inne på lagret. En ordentligt begagnad gammal Merida aluminium.  En storlek för stor med helrisiga hjul och slitna däck och en Shimano 105 grupp som sett sina bästa dagar för flera år sedan. MEN jämfört med några timmars lidande på en het marknad så var den som en dröm och ingen var lyckligare än jag att betala 14 euro i hyra för den "drömcykeln".

Tyvärr höll drömmen på att gå upp i rök bara efter två kilometer. Jag hade lärt mig av misstaget i förrgår och väntade på att starta till drygt kl 10 istället för kl 8. Vinden verkar vända från mot uppför berget tidigt på morgonen till mestadels medvind och östlig vind upp från havet. Vinden ökar i styrka under dagen men det blåste väsentligt mindre idag än igår. Såg då på Strava att Tobias Ludvigsson cyklat upp stigningen mot Rondavägen 19 km på drygt 46 minuter och tog 3 tid all over på Strava. Jag hade 1.00.01 i förrgår och tänkte att jag kör den klättringen med det jag har idag och rullar sen ner till poolen och havet och någon välförtjänt lunchcerveza och möter upp tjejerna. Men det höll som jag skrev lite längre upp på att ta slut innan jag ens börjat. Efter 2 km rull nedför strax innan jag skulle vända om och börja klättringen får jag punktering på framhjulet. A men hallå? Ge mig inte det nu, förbannade skitcykel. Och inga lagningsgrejer hade de att låna ut på hyrstället heller. Men jag hade sån otrolig tur i oturen att YEP butiken bara låg 500 meter från där jag fick punkteringen så jag kunde försiktigt rulla dit med vikten på bakhjulet och de hade som tur var ett annat lika dåligt framhjul att byta till. Jag var dock stornöjd så länge det var luft i däcken nu allt för att slippa marknaden :-)

Det tog bara 5 minuter så var jag i starten av klättringen. Växlarna rasslade, men det tillsammans med det superbreda 44 styret helt utan drop kändes som en högvinst i nuläget, måtte nu bara cykeln hålla ihop 2 mil upp i berget och sen hem. En punktering till och jag får försöka lifta ner.

Började ganska hårt och kände direkt att idag kommer det gå klart fortare då vinden var klart fördelaktigare än häromdagen och benen kändes bra också. Klättringen på det långa Strava segmentet är 18.9 km med snittlut 4.9%, ganska brant stundtals men också lite längre snällare partier där man kan hålla bra fart om man får momentum.  Körde mycket på stora klingan och gick nog mer än hälften på den under hela klättringen. Dels för att drt var compact 50/34 samt dels att nedre halvan av kasetten på lilla klingan rasslade så jäkligt att det blev för psykande att höra. Pulsen tämligen omgående upp över 150 slag och närmade sig 90%. Körde om några cyklister, en hängde med några hundra meter men släppte snart, stärkande för moralen. Hade 19 kmh i snittfart i förrgår och nu runt 21 efter halva klättringen. Kul det här kommer gå klart fortare trots den tunga risiga cykeln.

Fortsatte med en bra känsla, jobbigt men inte obehagligt jobbigt utan mer som det kan kännas en bra dag med skönt flow. Blev isande kall en halv minut då det kom ett bekant vinande ljud från däcken. Nej inte punka nu igen när det går så bra. Men det var ingen punka något måste fastnat på ett däck en stund eller om det var något asfaltsparti som var extra knögligt och det försvann igen. Hittade ett jämnt bra tempo sista 5 km och kunde trött men helnöjd stanna vid fiket på "toppen". Ja till Ronda är det ytterligare drygt 2 mil men huvuddelen av dem är nedför och jag skulle nöja mig med ett kort hårt pass idag.

Slog av min Garmin och såg att segmentet gått på 54.15 en putsning med nära 6 min mot i förrgår. 21 kmh snitt solo hela vägen. 53 plats allover och 5 i min agegroup på Strava i en "prestigeklättring" på spanska solkusten med en risig ca 10 kg tung och för stor stålhäst är jag galet nöjd med. Ok 8 minuter efter Ludvigsson men ändå, han är ju Sveriges enda pro ca halva min ålder och lär ju inte cykla på en gammal aluhäck heller. Gissar också han tar något glas Rioja & Cerveza mindre när han är här  och tränar:-)
Nöjd på toppen att Meridan höll ihop hela vägen.

Vi har haft en fantastisk fin vecka här i bästa väder, soligt och väldigt varmt med massor av bad god mat och några fina utflykter. Ronda och den lilla fina bergsbyn Istan är två höjdare. 

Byns äldre farbröder i Istan sitter trivsamt och softar. Gissar att de lever längre där än på många andra ställen. Lägre stressnivå är nog svårt att finna.

Tjejerna trivdes i Istan

Nu snart en skön sista middag följt av en dag på stranden imorgon innan ett sent plan hem imorgon kväll.

Hasta La Vista!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar