"Pappa du måste flytta lite muskler från benen till armarna"

  

Sa Vera 8, vår yngsta dotter i helgen. Hon är inte helt nöjd med utvecklingen och sin pappas transformering till cykelkropp sista åren. Hon gillar biceps lite mer än vad och lårmuskler. Ok jag lovar sa jag. Så idag provisoriskt utegym med bicepscurl på balkongen 

Och igår lite dips på det nya fina utegymet dom byggt vid Edsvik. 

Stockholms bästa gymutsikt?

Fast tjejerna var inte så träningssugna

RR Falkenloppet - Segercigarr för en 7 plats

Ja hur går det ihop egentligen? Jo Falkenloppet hade också precis som förra året en status som DM för Stockholmsdistriktet. Förra året var det mitt bästa lopp i tuff elitkonkurrens med en 9 plats i loppet och 2 plats i DM. I år hade jag som mål att försöka bättra det. Kändes lovande i kroppen på uppvärmningen tyckte jag och vädret var ju helt fantastiskt med 26 grader så alla förutsättningar för ett bra, om än krävande lopp i värmen fanns ju.

Det satte av direkt i hög fart och det första av de 10 enmilsvarven runt banan gick i över 44 kmh. Ständiga utbrytningsförsök och jag fick gå på rött några gånger för att brygga / försöka komma med eller loss i en utbrytning. Men fick snabbt ge upp utbrytningsförsök då den fina känslan i kroppen var som bortblåst och jag kippade efter andan med maxpuls och hoppades på ett lugnare tempo. Det infann sig som tur var under de närmast följande varven. Vilade upp mig lite längre bak i klungan varv 2-3 och det gick iväg en stark utbrytning på 7 man någonstans där tror jag. Sen blev det inte mycket till jakt på ett par varv. Visste inte vilka lag som var loss men det var tydligt att både Uppsala, Valhall och Södertälje & Hymer hade folk med då de inte verkade ha något större intresse av att sätta fart. Jag som ensam åkare utan lagkamrater hade intresse att komma ifatt men tyvärr inte kroppen eller huvudet just då för att börja jaga i fronten, och oddsen för att lyckas kändes risiga.

Ytterligare ett varv senare började det i alla fall kännas lite bättre i kroppen och jag låg i spets eller nära spets i klungan mestadels. Det hade också börjat gå lite fortare igen. Bl.a. Uppsala Firefighters Pierre Moncorgé gjorde en hel serie ryck som trissade upp farten i klungan och Valhall tappade sin kille i utbrytningen och då blev det bättre fart på några av Valhallkillarna, Edvard Wendelin och Thomas Wahlgren som var med och bidrog till farthållningen. Såg en viss förhoppning där att loppet kanske ändå skulle kunna utvecklas väl och rätt var det var med kanske 3 varv kvar eller så var vi bara ca 100 meter ifrån utbrytningen, skönt tänkte jag nu börjar loppet om. Började förbereda mig på att föröka vara med i den kontring jag trodde skulle ske precis när vi kom ifatt dom. Men det var tydligen fler som gjorde för helt plötsligt så bara dog all fart i klungan och istället för att komma ikapp de sista 100 metrarna började de segla iväg igen. A men hallå tänkte jag, vi var ju ifatt..Men de gled längre och längre bort och jag hamnade "between a rock and a hard place". Om jag själv skulle försöka komma ifatt så skulle jag sannolikt ta slut helt och missa alla chanser på bra slutplacering samtidigt som den chansen nu verkade försvinna ändå.

Ut på näst sista och sista varvet var jag mycket spets och fick en liten lucka i den lite längre backen ut på sista varvet. Det var inte meningen som ryck utan jag ville mest bara hålla ett jämnt bra tempo för att inga andra skulle tokdra där. Väntade in klungan igen som var helt samlad när vi gick in mot de sista 5 km. Vi var på väg ifatt ytterligare en från utbrytningen, Kalle Zander och nu var dom kanske bara 4 kvar där framme, så med en toppspurt kanske chansen ändå fanns att bättra förra årets 9 plats?

Alexander Gingsjö Södertälje CK la sig längs fram och förde klungan i sakta mak flera km, han hade två killar i utbrytningen som nu förstås höll hem, till slut med en dryg minuts marginal. Det gick så sakta i klungan där någon kilometer att jag funderade både en och två gånger på ett försök till soloryck sista 2-3 km. Taxerade chanserna till hyggliga att ingen skulle "bry sig" tillräckligt mycket för att jaga ikapp mig när de fyra första plasterna redan var tagna. Samtidigt kände jag att chansen till bra placering i en spurt kanske är lika goda nu när jag fått vila upp mig under lång tid. Och bli omkörd i den långa uppförsbacken av klungan var inget jag längtade efter. Men innan jag hunnit bestämma mig så började det gå fortare av sig själv, så spurt får det bli.

Många fram och in i sista kurvan så höjs farten kontinuerligt. Jag låg hyggligt med runt 7-10 plats med planen att inte gå i vind förrän det bara var 150 meter kvar och vi var helt uppför den tuffa slutbacken. Fort fort går det nu och det är trångt trångt, blir lite instängd men hittar en liten lucka på vänster inner och kan komma förbi, händerna ner i bocken och maxa det sista in mot mål. Kommer längre och längre fram men hinner, orkar inte hela vägen, och kommer in som 3: a i den stora klungspurten.

Ändå väldigt nöjd med det, att återigen vara där när det hettar till. Slutar 7 i loppet och när jag sett resultatlistan kan jag konstatera att det finns ingen cyklist från någon Stocksholmsklubb före och jag har som 47 åring blivit DM mästare i herrar elit linjelopp. KUL! Med tempotiteln från i höstas så har jag nu både linje och tempotitel. Bra odds på det för några år sen när jag började cykla.

"Life is like a box of chocolate.You never know what you gonna get"

Naturligtvis helnöjd med att kunna bättra förra årets resultat, vilket kändes avlägset efter de första milen igår. Har varit exceptionellt jämn i år på tävlingarna utan något bottennapp, "sämsta" platsplacering Östgötaloppet med en 18:e (vilket jag var klart nöjd med) annars 10 av 11 tävlingar topp 7. Saknar den riktiga femettan och segrar. Men en dag kanske så.. 

Hemresan i 26 grader från Nynäshamn i strålande sol, högst njutbar både för mig och min Merckx i baksätet, och hemma blev det en härlig utekväll med goda grillspett, vin, champagne & cigarr. Om man inte ska fira när man blivit DM mästare och sommaren är här med 23 grader kl 9 på kvällen när ska man då fira?

Strava Falkenloppet

Resultat Falkenloppet

Arlanda Test Track RR - "Det är alldeles för lättåkt"

Vilken natt jag haft, kroppen i förbränningsmode ULTRA HIGH, har inte sovit många timmar och det kändes som det lilla fett jag har kvar på kroppen bara brann upp. Hur kunde det bli så här? Ja med fullt adrenalinpåslag i 50 minuter och en spurt som tog pulsen upp på typ 10 årshögsta 179 slag så var det inte helt lätt att varva ner igår kväll / natt.

Igår kväll kl 8 körde jag Arlanda Test Track Elitklass med ett mycket starkt startfält innehållande bla  Giant Shimano proffset Jonas Ahlstrand Sveriges främsta sprinter som tagit proffsseger i år och också slagit Nacer Bouhanni i en spurt, tjena! 

Har kört banan en gång förra året på Smacklopp och den är verkligen kul, gokart med cykel, svepande kurvor som går att ta i hög fart på fin asfalt. Det är bara en dubbelkurva som man måste sakta in i, de andra ska man inte behöva bromsa i, bara sluta trampa om man kan hålla rätt linje. Hade inte världens bästa självförtroende tekniskt efter mina två avåkningar i tisdagens tempolopp, men tycker det gick någorlunda bra med tekniken igår även om jag tenderar att tappa lite ut efter vissa kurvor.

Ambitionen var ju enkel, försök att häng med i mitten av klungan och komma fram på sista varvet inför spurten om det går. Har tränat väsentligt mindre senaste tiden och märker tydligt att benen vunnit på det och hjärtat förlorat lite. Betydligt högre puls igår och tisdags än när jag kört mycket. Men samtidigt pigga ben och bra återhämtning. Så jag hade aldrig några stora problem att hänga med klungan även om det pulsmässigt var högt hela vägen. Blev också extra peppad över att fru och alla tre döttrarna var där och ropade heja pappa vid varje varvning.

Vi körde 15 varv x 2.3 km och på den snabba banan när vi håller över 44 snitt så blir det nästan omöjligt även för de starkaste att gå loss mot klungan som får så mycket fördel med lägre vindmotstånd. Jonas Ahlstrand var tidigt framme och ryckte några gånger, wow vilken power han har när vi kör på spurtrakan i över 50 och han bara ställer sig upp och susar iväg, (there is always a next level). Det var också några andra småförsök från åkare att få lucka men det stod klart ganska tidigt att
det här går mot klungspurt.

Fick en liten svacka när det var tre fyra varv kvar och fick slita för att få hygglig position ut på sista varvet. Ville försöka komma 5-10 hjul in på den galet långa spurtrakan, men var nog någon plats längre ned. Hoppades att hitta något bra hjul de första 300 meterna av de ca 500 meters spurten för att sen borra ner huvet och EXPLODERA hela vägen över linjen. Kom in fint bakom Gingsjös hjul och hoppades han tänkte gå för det, det gjorde han men tyvärr bara en bit, sen slog han av och jag gick vänster de sista 300 meterna och maxade allt jag hade, kom bra framåt och kände att jag var nära 2-3 plats om jag bara kunde hålla farten. Men precis som förra året så är den där rakan bara SÅ LÅNG och utan hjul att gå på stumnade jag sista 50 och istället för att ta in och komma 2-3 bakom Ahlstrand som förstås vann, så tappade jag ett par placeringar och kom in som 6:a. Helt slut och momentant förbannad att jag inte nådde fram till pallen när det är så nära. Sen ganska snart ändå väldigt nöjd. Jag är ju där och fightas. Och även om inte spurten räckte hela vägen igår så känner jag att kraften finns där och lyckas jag undvika eget spår så länge kan det gå ännu bättre. 

Prispallen 

Precis efter loppet när jag rullat fram till Jonas Ahlstrand och gratulerat. Så hörde jag honom säga till en av cyklisterna bredvid "Det är alldeles för lättåkt". Jag rullade sakta bort fortfarande med andan i halsen efter att ha gett allt i 50 minuter och tänkte lättåkt? Ja som sagt there is always a next level..

Typ 25 årslägsta vikt imorse gick nog ner 1,5 kg inatt 6.8% bodyfat (brukar ligga kring 8% ) kanske en förklaring varför jag fryser så mycket innan och efter loppen. På mina 178 cm finns nu inte mer att ta förutom muskler och det vare sig tror jag gör mig snabbare eller snyggare:-)

Även om stegen är mindre nu och platåerna kommer tätare i utvecklingskurvan så är det ändå helt klart att träning och motivation övertrumfar tidens tand så här långt. Jag är starkare i år som 47 åring än förra året. Det är såna här lopp som ger payback på alla timmar man suttit i vinterstudion på Monarken och vinterpendlat på hala och kalla vägar.

Nu har vi varit inne i stan hela familjen och frossat mat och dryck i solen på TGI uteservering. Burgare och några bira. Precis den energi jag behöver Imorgon för de 12 milen på Falkenloppet. Men tror trots det inte jag kommer säga "det här är alldeles för lättåkt" efter loppet imorgon heller..

Arlanda Test Track Resultat

Strava Arlanda Test Track Står som KOM på varvet nu. Ahlstrand verkar inte köra med Strava:-)

Lucky nr 44

Igår var en riktig höjdardag. Sheraton bjöd på en heldag med scramble golf (serverades även scrambled eggs till frukost) på Lindö Park. Skön goodiebag också. Många företag lägger i en keps och ett trepack pro v1. Men få lägger i ett trepack shots Ballantines. Respekt Sheraton.

och därefter en helkväll med bankett inne på Sheraton i city. Scramble golf är både kul och extra passande när man som jag gjorde årets första runda (man väljer bästa bollen av de 4 som spelar ihop och alla slår därifrån vilket då alltid "bör" ge bra birdiechanser.

Spelet inte helt oväntat lite ringrostigt, speciellt korta järn urkass, men en hel del bra drivar och bra puttning hjälpte till någorlunda, satte också en chip från 25 m i hål direkt på 2 an. Men trots den grymma starten var vi 4 slag från segrande tennis / fotbollsteamet med Jonas Björkman och Marcus Allbäck som gick hela 10 under par brutto på bara tre man. Starkt minst sagt, även om deras tredje kille var 1 handicappare. Björkman satte tydligen typ varenda putt. Svårt trevlig är han också. 

Björkman & Allbäck håller vinnartal

En toppdag med mycket trevligt spelsällskap. En av killarna tipsade om jag borde köpa några lotter för de brukar ha galet många bra priser på banketten. Så jag köpte några för hundra kr styck. Inne på middagen på kvällen när dom började dra vinsterna började dom med 3 nätter på Hotel W Verbier vinnaren är nr 44. TACK för kaffet, jackpot direkt. Vad kul har bott på W i New York och London, ubersnyggt designhotell i toppklass. Har aldrig varit i Verbier och om Kajsa och jag ska dit på sommar eller vinter har vi inte bestämt än men både skidor och cykling lär hålla toppnivå.

Toppnivå är det även i morgonens Arlanda Test Track race 3 mil imorgonkväll. När jag såg startlistan idag så saknades väl knappt någon av Storstockholms Uppsalas eller Södertäljes bästa elitcyklister, lägg därtill Sveriges bästa spurtare som även håller världsklass i form av Jonas Ahlstrand och jag bara insåg strax innan middagen ikväll att det här blir nog att ändra lite målsättning lite grann. Hade tänkt att stå över vin till middagen ikväll eftersom gårdagen blev lite blöt och ladda till loppet. Men när jag såg startlistan tänkte jag bara fuck it. Vad spelar ett par glas vin för roll i spurt mot Ahlstrand & Co. Mätt och belåten nu känns det helt plötsligt lite bättre (i wonder why:-) imorgon ska jag kämpa till sista ande & tramptaget.

RR Tempo Di Bornsjön - Offroad edition

Hemma efter ett tempolopp med linjecykeln som höll på att gå åt fanders två gånger om. Klarade mig med två avåkningar från banan men som tur var utan vurpa. Det var ett kort linjelopp runt Bornsjön på vägar jag aldrig cyklat, det och mycket regn timmarna innan start gjorde ju inte mitt självförtroende i de blinda och tvära kurvorna lättare.

I skitvädret innan start blev det som vanligt för mig nu på tempotävlingar, en allt för kort och kass uppvärmning, kändes kasst under den mil jag hann med innan start. Och när jag startade så gick det förstås lite väl hårt i början med alldeles för mycket watt och puls upp i topp nästan direkt. Men efter några dagars helvila från cyckling så hämtade sig benen rätt fort och jag kom in i bra tryck runt 400 w snitt. På linjecykeln funkar min Ibike till skillnad mot tempocykeln där vindsensorn blockar. Bra hjälpmedel att kunna se kraften under loppet, speciellt i början då man lätt kör för hårt. Efter ca 5 km kom jag i hög fart in mot en tvär 90 gradare vid slottet, hade ingen koll på kurvan och kom i alldeles för hög fart rätt mot en fotograf som stod efter svängen ute i gräset. Kände direkt på den dåliga asfalten och blöta vägen att det här går åt hel... inte en chans att svänga, eller så bara vågade jag inte rädd för vurpa, vet faktiskt inte om det det hade gått eller släppt. Körde istället rakt mot fotografen ut i gräset, han sprang vänster, jag höll på att köra på honom men svängde ännu mer ut vänster och tog honom på "fel sida". Hade tur med vegetationen där och kunde halvt vettkrämd rulla tillbaka ut på asfalten igen, pusta ut och börja om. Pratade med honom efteråt och han sa att han såg direkt när jag kom att "det här kan aldrig gå bra"

Sen gick det på rätt bra och vägen blev både mer lättcyklad, och efter en tuff start med mycket uppför blev det nu lite utför och sida medvind. Körde om en hel del cyklister där och sneglade på watt mätaren som visade snitt 390, kan jag hålla det in så blir det nog rätt bra tänkte jag. En 5 km där gick
med 43 fart och snittet var klart över 41 när jag kom til de sista 2-3 km. Förstod att de blir nog lite tuffare både uppför och med vinden, men kände ändå att jag kunde hålla kraften in, trodde jag..

För precis efter jag kört om Rille från ECI som startade 90 sekunder framför så kom jag igen helt fel i en kurva utför, klarade liksom bara inte av att svänga. Troligtvis för feg och vågade inte luta cykeln tillräckling, nu blev jag istället handlingsförlamad och körde ut i diket i grus och högt gräs, hann tänka nu smäller det men lyckades på nåt märkligt sätt komma upp på vägen igen efter en 30 meter crosskörning i diket. Rille hade kört om mig igen och jag tappade både all fart, självförtroende, momentum och kraften bara rann ur. Samtidigt glad att jag inte ramlade, men just då mest irriterad över att vara så klantig och kunde inte komma tillbaka sista 2 km som jag åkte krampaktigt speciellt i utförsdelarna där några också var blinda. Surt men inte hela världen, är nöjd med loppet fram till dikeskörningen. Vet inte resultaten än men gissar att Edvard Wendelin var snabbast, han var ca 1 min före mig tror jag. Kom väl därefter 3-5 någonstans gissar jag. På Strava hittills har jag KOM men vet att Edvard var klart snabbare och tror Per Strömblad var några sekunder snabbare. Det verkar också vara ordentligt tight och jämna tider ett helt koppel cyklister inom 30 sekunder.

Läskigt med höga farter i regn, men måste jag våga svänga cykeln när vägen svänger istället för att åka rakt fram, förstått?

Vad gäller kraft säger Ibiken persrekord så det sjunger om det med 388 w / 416 npw låter lite högt men samtidigt tappade jag all fart flera gånger och hade jag kunnat hålla linjen hade snittfarten också blivit klart högre än de dryga 40. Känner inte att jag fick ut allt idag och vill framför allt ha längre lopp på torra vägar men ändå ett grymt bra formbesked och nöjd att jag inte vurpade. Kul också att köra en tempotävling med linjecykel även om vädret gav en del övrigt att önska.
.
Strava Tempo Di Bornsjön

Ibike gröna grafen överst visar watt rullande 1 minuts. Bra pacing med jämn kraft men man ser dippen tydligt på slutet vid dikeskörningen.

Triss i tävlingar

Riktigt tävlingssugen nu då jag fått alldeles för få tävlingar i år för att stilla tävlingshungern. Speciellt i linje där jag bara kört ett Smacklopp, STHLM Gran Fondo och ett par träningsrace runt Markim. Vilken tur då att det blir tre tävlingar nu på några dagar.

Imorgon Tempo Di Bornsjön lite söder om stan i den nya Stockholm Landsvägscup. Ett kort tempolopp på 19 km med den roliga twisten att man bara får köra på linjecykel och utan tempohjälm etc. Hoppas verkligen det lockar mycket folk som annars inte kör tempo för att man saknar cykel. Blir spännande att se hur mycket det skiljer i hastighet jämfört med tempocykel, borde väl göra ett par tre kmh eller så. Tror på ett bra lopp imorgon då fart och form på nya linjecykeln har känts kanon sista veckorna. Väderprognosen ser ju inte helbra ut, men det är ju samma för alla och det kommer i alla fall inte vara 5-6 grader, hoppas jag..

På fredag Arlanda Test Track i elitklass ett kort 2.5 km varv x 15 varv på en motorbana med kanonasfalt bredvid Arlanda. Har bara kört på banan en gång på Smacklopp förra året, jäklar vad kul det var, som att åka gokart med cykel. Blev lite het förra året och försökte mig på en 500 meter långspurt och rycka ifrån klungan, stumnade förstås och blev omkörd sista 50 av en 7-8 st. Ska försöka komma ihåg på fredag att upploppsrakan är LÅNG.

Arlanda Test Track 2013

Sen avslutar jag tävlingsveckan med Falkenloppet i Nynäshamn på söndag. Ett varvlopp 12 x 1 mil i hårdaste konkurrens med större delen av svenska elitklungan på plats. Ett av säsongen huvudmål och en nåd att stilla bedja om vore ju att förbättra mitt kanske bästa lopp förra året med en 9 plats. Kanske inte är rimligt, men "ingeting är omöjligt" som Gunde säger.

Nu åker vi!

Film om hur Team Conti ska cykla för att klara Vättern under 7 timmar

Ungefär så här är det tänkt att det ska gå till om 2 veckor med Team Conti. Från träningen i torsdags då vi tränade på att byta "motor", vi kanske kan ligga lite tightare, men det var tufft med stark vind i torsdags. Bra genrep och bara det det blåser lite mindre tror jag vi har bra chans att klara det den 14 juni. Huvudplanen är två stora motorer med ca 20 man i varje som alternerar med dragjobbet. Det krävs 42-43 kmh så allt måste verkligen klaffa för att det ska gå. Men det är klart det gör:-) Conti tränar motorbyte