måndag 9 juli 2018

Eat Sleep Bike Repeat

Semestervecka med storfamiljen ute på härliga Smidö. Igår en magisk dag, inte ett moln på himmeln, många bad på bryggan mellan en heroisk häckklippning på 4 timmar som min svåger Henke gjorde och jag assisterade med att släpa ner allt sly ner till en kommande storbrasa vid sjön. På eftermiddagen en toppenfin cykling från Smidö in till Bro följt av två varv på den fina Smacktempobanan Skällsta Bro på 22.4 km. Cyklade med linjehojen min älskade Madone och kände tidigt på vägen in till Bro att idag finns det något extra bra i benen trots att jag cyklade hårt ut 7 till landet 7 mil dagen innan. Bestämde mig för att njuta ordentligt första varvet och få en skön uppvärmning och inte gå över 125 i puls för att förhoppningsvis kunna göra ett snabbt varv på nr 2. Solen värmde precis lagom det var knappa 25 grader. Det var bara något för mycket bris som störde en annars optimal setup för cykling. Sidvind bort mot Bålsta och sen medvind först uppför den tuffa backen upp över E 18 och sen den fina sträckan bort mot Håbo Tibble korset för att sedan svänga ut på 263 mot Bro och målet och få en ganska tung motvind de sista 9 km.


Det är ett fint ganska snabbt varv men har två rejäla uppförbackar och dito nedför. På uppvärmingsvarvet tittade jag både en och två gånger på wattmätaren i backarna och undrade nästan om siffrorna verkligen stämde. Det kändes så lätt, ansträngningslöst med lätta ben, låg puls och en helt fantastisk cykelglädje. Varvet gick med 37,2 fart med 124 i snittpuls (72% av max) min Quarq wattmätare visade 260 watt snitt. 

Det är fart och kraft relativt ansträngning på ny personlig toppnivå. En rätt härlig känsla för en kille som fyller 52 i år. Jag visste inte vid det tillfället datan från första varvet men hade känslan att det var bra och var nu sugen på att köra hårt ett varv med målsättning att göra klart över 40 snitt med linjecykeln. Fortsatte direkt på varv 2 med högre tryck men var noga att inte dra på mig mjölksyra och hög puls tidigt. Har nu lärt mig några gånger på träning att jag får lika hög ja troligen högre effekt / fart med en totalt lägre snittpuls som kan vara ökande hela racet istället att för snabbt ta upp den mot +90-95% och sedan ligga där och lida mer eller mindre hela vägen. Framförallt blir vägen till målet bra så mycket roligare. Jag hade inte nollställt vare sig fart eller wattmätare så körde helt på känsla och puls. Jag ser 3 sekunders snittwatt på mätaren och noterar att siffran ofta visar högre än vanligt så jag får en positiv känsla och kan gå på med vad som känns som ganska jämn kraft hela vägen. Kör hårt men kontrollerat i första långa uppförsbacken och kan ökan farten ut mot Håbo Tibble Korset. 5 km tiderna trillar in och nu är de första 3 klart över 40 snitt. Nu är det "bara" motvindssträckan kvar och en lång gruvlig backe att ta sig uppför, men känslan är positiv och jag är inte på rött. Håller ihop det bra och lyckas trampa upp nästa 5:a över 40 även den trots motvinden. Sista kilometern är bra tung och nu får jag tacka en bra disposition att den blir uthärdlig. Fortsätter över "linjen" vid Skällsta och rullar nöjt vidare i lugnare takt mot landet en mil ut till Smidö. 

När jag laddat upp Strava / Garmin kommer belöningen. Varvet gick med 41.9 snitt och med ny högsta nivå på Quarq wattmätaren med 342 watt 32.11 över de 22.4 km snittpuls "bara" 147 vilket är 85% av max. 

https://www.strava.com/activities/1689378278

Sett till pulsen borde jag kunna ha en växel till men tror inte det fanns så mycket mer att hämta igår. Det gäller ju att benen inte får bli för sura för snabbt då trampar man bara runt på maxpuls men utan kraft. En toppendag helt enkelt och en nåd att stilla bedja om cyklist. Det är så oerhört skönt de gångerna "det lossnar". När man känner:Yes i can! Det går att utveckla sig mot nya högre nivåer trots att traditionen säger att peak nivå borde varit passerad för länge sen.

Fick den här fina t shirten av Kajsa häromdagen. Hon tyckte den väl på något sätt symboliserade mig ganska bra:-). Eat Sleep Bike Repeat - Tack älskling!

En trevlig middag med laxburgare ett par glas cava kaffe avec och solnedgång på bryggan. Barnen var med grannen Lennart ut och fiskade gös. Vera hade en stor på kroken men den slant loss precisa innan håven kunde fånga upp den. Sedan en tuff utmaning, årets getingbo att ta ned. Tror det är tredje året på rad stora getingbon har bildats antingen i en bod eller som nu på altanen. Igår kväll gjorde vi upp en masterplan för att överlista dem. Kajsa och jag tog på oss "skyddsdräkt" satte upp sopsäck med häftstift under boet i hörnet på taket. Planen var sedan att Kajsa med en stekspade skulle lossa boet från taket / väggen det skulle ramla ner i påsen som jag snatt drog bort från de häftstift den satt i, förslut snabbt och case closed. Det gick inte helt hundra, jag hade missat att täcka en del av ansiktet och direkt när Kajsa skred till verket med stekspaden flög en mindre svärm ut och en stack mig på kinden. Okej getingar skyll er själva nu är det krig och någon minut senare i försök två var boet nere i påsen och hundratals getingar was no more.

Geting combat outfit
Idag är det lite molnigt på förmiddagen men sol på väg framåt eftermiddagen. Vi ska snart åka till Tant Brun i Sigtuna för årets traditionella fika / lunch. Jag cyklar förstås dit. Idag blir det lugnt och skönt. Kanske följt av en pilsner sen på em framför dagens lagtempo TDF. Eat Sleep Bike Repeat!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar