Det är jag som borde spotta på din bil inte du som skall spola på mig - Testosteron & lagtempo

En del av er har säkert sett senaste avsnittet av vetenskapens Värld som gick i måndags. Det handlade om bilism vs cyklism i Stockholm samt vardagsmotion och testosteron. Intressanta ämnen.

Jag har aldrig givit mig in i debatten om cyklisternas situation i storstadstrafiken trots att jag dagligen är den del av den med cykelpendling till stan de flesta dagar och en hel del tränande främst i Stockholm norrort. Är förstås lika drabbad som många andra av det otäcka klimatet mellan många bilister och cyklister. Försöker alltid undvika konfrontation även om det förstås händer både nu och då att man frustrerat slår ut med handen när man blir omkörd med 25 cm lucka mellan backspegel och mitt styre på en bred väg eller förnedrande blir nedspolad med spolarvätska. Men det är så många andra som gör sitt bästa för att sköta den debatten både från bilisternas och cyklisternas sida. Så jag har valt att låta bli. Tills nu. Men när jag såg inslaget med forskningstudien från GIH där de analyserat effekter av nuvarande trafiksituation med bilister och cyklister på väg in till stan och de konstaterar att över 100 000 bilister skulle kunna byta till cykel och ha mindre än 30 min in till jobbet. Det skulle ske en direkt dödsfallsminskning på 60-70 personer per år som en dirket hälsovinst av bytet. För att inte tala om minskade sjukvårdskostnader till enorma belopp och den stora miljövinst med minskat utsläpp som skulle ske.

I Köpenhamn har de en ratio av ca 40 % cyklister vs bilister. I Stockholm är den 8% skulle alla de 100 000 som har mindre än 30 min till jobbet med cykel byta så har vi 14% cykelpendlare. Det är fortfarande ingenting. Jag fattar ingenting? Jag begriper vekligen ingenting om hur jag då kan vara så hatad av så många bilister när vi är så få? Jag borde väl vara bilistens bästa vän? Tänk om jag inte smidig som en katt (nåja:-) höll mig på ytterkanten av vägen. Sällan eller aldrig i vägen för bilen som nu kommer en plats längre fram i sin bilkö. Tänk om jag OCKSÅ skulle sitta i bilen ta en plats till i kön och förgifta vår gemensamma luft och natur än mer. En lättstött irriterad pösmunk. Den tankebanan slår sällan den begåvningsreserv som tutar, skrämmer och spolar spolarvätska på oss cyklister. Alltså ni borde ju älska mig. Jag gör ju att ni får mer plats på vägen och kommer lite mindre långsamt till ert jobb. Vad är det som är så svårt att förstå? Do the math..

Det är jag som borde spotta på din bil för att du förstör min luft och skapar högre sjukvårdskostnader och skatter. För att du blir fet och får diabetes. Det är inte du som skall spola på mig. Det borde vara 40% cykelpendlare i Stockholm likt Köpenhamn inte 8%. Tror och hoppas politiker och samhällsdeabattörer tar tag i den här frågan ordentligt och spår en gyllene framtid för elcyklar.

https://www.svtplay.se/video/15285233/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-27-magasin-vardagsmotion?start=auto

Sista halvtimmen om testosteron var också intressant och stödjer den tes jag själv haft länge att sjukvården nog borde fundera på att supplementera äldre eller människor med symptom på för låga testosteron nivåer. Stora vinster för välfärd och välmående och ett mer kvalitativt liv sannolikt enligt forskarna. Jag skrev ett inlägg för en tid sedan om en vän som tar testosteron med närmast otroliga resultat hur det ser ut i Sverige idag att det blivit en vardaglig doping konsumtion på gym runtom i landet. Min vän är ingen cyklist eller tävlande i någon sport utan representerar nog ganska väl den mycket stora grupp av gymmotionärer som tar till doping får att snabbare nå sina mål eller för kicken att känna sig yngre, starkare, och enligt egen utsago må bättre. http://jblifecycling.blogspot.se/2017/09/10-kg-muskler-pa-5-manader-en-historia.html

Mitt inlägg drog till sig en hel del uppmärksamhet. Går det verkligen till så här? Ja det gör det. En journalist från Sveriges Radio ringde mig och ville göra en dokumentär på temat och intervjua min vän. Så nu är en dokumentär planerad. Återkommer när den är inspelad.

Har cykelpendlat varje dag denna vecka och ska snart cykla hem. Vi ska bara fira av en kollega med ett glas champagne först:-) Glädjande inga missöden på vägen med bilister denna vecka och formen känns fortsatt toppen. På söndag blir det säsongens sista kraftuttag och en av de roligaste utmaningarna på hela året. Jag ska köra en träningstävling som CK UNI gör i Uppsala. Ett lagtempo med linjecykel på 6 mil med 4 manna lag. Tiden tas på tredje man i mål. I mitt tycke den absolut roligaste cykelform som finns. Gå på i stenhård förning på en minut eller så. Knappt orka ta sig in på rulle i 45 kmh och "vila" i ett par tre minuter sen påt igen, igen och igen under 6 mil. Kommer bli en episk tömning. Vi har ett starkt lag med en SCK / CRT mix. Från SCK jag och Leo Kaftanski H 30 som börjat tävla i år och nästan vunnit varanda lopp han kört inkl linje SM i tempo kom han "bara" 2:a slagen med några få sekunder. Redan en av landets allra starkaste masterscyklister. Från CRT Stefan Ljungberg H 40, Hulken kallad av sina kompisar i CRT. En av landets starkaste spurtare och även åkstark som få och med 480 w och 20 minuter uppför Soria på Gran Canaria skäms ju inte heller för sig när man väger 95 kg rippad. Vi avslutar med "gammal är äldst" Stefan Kuhl H 55 en fantastiskt stark cyklist som dominerat sin klass stort i många år. SM vinnare linje i år och NM 2:a. Stefan blåste om mig på cykelbanan efter Järva Krog upp mot Haga slottet häromdagen. Han hade sån fart och såg inte att det var jag. Satte full fart efter för att hinna byta några ord. Kom ganska trött till slut ifatt långt upp i backen och mötte Stefans ganska oberörda leende och som alltid glada humör. Galet sprätt han har i benen. Its never too late!

Ser verkligen fram mot söndagens lopp och hoppas det kommer några ungdomar med elitlag att matcha mot. Anmäl ett lag ni med vetja. CK UNI lagtempo fb event

Trevlig helg!

Vilken prestanda krävdes för att hänga med och eller göra skillnad i VM loppet herrar

Häromdagen skrev jag ett inlägg om att jag tyckte sändningen från Cykel VM var helt undermålig ur ett informationsperspektiv. Den var helt i avsaknad av fart och kraftdata som så ofta med cykelsändningar. Nu har Cycling Tips gjort jobbet och sammanställt en mycket intressant artikel om vad som krävdes för att hänga med i loppets olika delar. https://cyclingtips.com/2017/09/numbers-took-competitive-mens-worlds-road-race/

Tänk vad bra det blir när vi får den här datan live i sändningarna om något år. Den här typen av kompletterande information är framtiden för TV sänd cykel det är jag helt övertygad om. Det som sticker ut är som väntat framförallt sista två varven och sista gången i Salmon Hill när Alaphilippe i sitt försök att gå loss och även gör så (no wonder why:-) med 6% lutning en fart på 31.9 kmh i 2.49 uppför backen. 505 w 8.15 w/kg efter 26 mils cykelåkning. This guy is good!

Annars är det inte astronomiska siffror. Jag kan konstarera att en ganska bra tränad oldboy och silverpil som jag själv troligen skulle kunna åka med i utbrytningen de första 19 milen en bra dag och än mer troligt i klungan. Men det är de sista 5-6 milen som skiljer agnarna från vetet och framför allt de två sista varven.

Reflektioner från Cykel VM - Rum för förbättring i Cykel TV sändningar

Vad tror ni de sändningsansvariga på NRK sa till varandra igår eftermiddag när tekniken kollapsade helt och hela världen missade tre av de fyra sista kilometerna i herrarnas linjelopp? "Nej de gick väl akkurat icke helt morsomt kjempegreit i finalen det må vi medge, men vi hade en skicklit goy tur runt Bergen innan det". 

Vilken mardröm för de stackars norrmännen att fallera helt under upplösningen med Alaphilippe i liten ledning in mot finalen. När bilden kom tillbaka sista kilometern kom de in samlat och Sagan positionerade sig perfekt i sista kurvan på Kristoffs hjul. Kristoff gick från spets lite för tidigt. Close call, hade varit kul för norrmännen med guld på hemmaplan men Sagan är ju bara KUNG. Han var tydligen på 80 plats in på sista klättringen i "Laxebacken" och enligt egen utsaga hade han helt givit upp hoppet om att vara med i finalen med 5 km kvar. Allt måste gått rätt för honom under de kilometerna vi inte fick se. Se förresten? Var det någon som ens visste om Sagan var med i loppet sista tre timmarna? Såg eller hörde inget om honom innan han dök upp där på tredje hjul i sista kurvan. Han hade säkert lite tur där också med hur de splittrade smågrupperna körde och att det gick ihop, men som golflegenden Arnold Palmer en gång sa "Its a funny thing the more i practice the luckier i get".

Loppet igår, förutom sändningskollapsen blev en riktig turismpropaganda för det annars så regniga Bergen och Norge. Det har inte varit så bra väder där på 400 år skrev någon:-). Otroligt vacker stad och kul varvbana med hundratusentals åskådare överallt. I ett så långt lopp som 26,5 mil blir det nästan alltid riktig hårdkörning först mot slutet och de sista varven och det kan vara svårt för åskådare och kommentatorer att hitta spänning eller meningsfull information de många timmarna av stiltje, trots de fantastiskt vackra bilderna. Tycker Emma Johansson sköter sin roll ändå med bravur. Engagerad, lustfylld och blandar på ett lite charmigt sätt okunskap med extremt mycket egna upplevda och förvärvade kunskaper från alla år som proffscyklist. Inte så lätt heller att steppa upp och matcha Vacchi & Adamsson som vi alla intresserade jämför med.

Sändningen och produktionen däremot lämnnar i min tycke väldigt mycket att önska. Nu tänker jag inte på teknikstrulet, den mänskliga faktorn finns alltid där och något tekniskt kan fallera. Det jag tänker på att hela sändningen är så totalt i avsaknad av kompletterande information och data kring loppet, cyklisterna, fart, kraft, position i klungan osv. Igår visades inte ens snittfart vid varvpasseringarna. Det här gäller inte bara igår på VM utan de flesta cykelsändningar. De är 25 år efter i tiden. Tänk om det hade varit NBA , NHL eller NFL? Då hade vi vetat exakt vilken fart och kraft Julian Alaphilippe hade under sin attack i Laxebacken sista varvet när han fick lucka. Då hade vi vetat att Sagan var på 80 plats när han gick in i backen sista varvet. Då hade vi fått se hur lång tid Laxebacken tog varje varv i vilken fart den cyklades och med vilken kraft av olika cyklister. Vi hade fått se vilken effekt, puls och fart killarna längst fram hade näst sista och sista varvet och bättre förstått vad som krävdes för att vara med i finalen. Vi hade fått se Kristoffs, Sagans och Matthews spurtdata osv.

Det är 2017 nu och det är tittarna som är konsumenter och bestämmer. Det är vi som betalar deras löner. All data finns ju där. Alla cyklister har gps sändare på cyklarna. Bara att införa standard så att all teamdata vad gäller puls och kraft som nu bara är hos cyklisten och teambilarna också delas till sändningsledningen. Snack om taktiska hemligheter och vi vill inte avslöja våra åkares data är ju bara löjligt. Då kanske ni inte vill ha våra och sponsorernas pengar heller eller?

Nej cykling är mycket "a numbers game" och det finns otroligt mycket utvecklingspotential där inte bara för de stackars norrmännen på NRK utan för alla tv sända cykeltävlingar som skulle göra det mycket intressantare att titta på. Eller är jag bara "ute och cyklar"? Som vanligt:-)

Roslagstempot 13 tuffa blöta mil men oj vilken femetta.

Vi var 9-10 tappra idag som samlats vid Vikskolan strax innan 9 för att ta oss an premiärupplagan av Roslagstempot. Prognosen hade flera dagar visat på fint väder med god chans till sol. Forget about it sa väderguden och la ett kompakt lock över hela loppet med dyngsura vägar och extremt hög densitet och fuktighet i luften. Det var som om det regnade fast det inte gjorde det. Vi konstaterade att idag kommer det gå trögt på blöta vägar och än värre med så mycket motstånd i luften. Men det blåste ju väldigt lite och mycket syre i luften och inte var det kallt heller så om man inte fokuserar för mycket på snittfart fanns nog förutsättningar för en fin runda upp till Almunge - Edsbro - Rimbo - Vallentuna tillbaka till Väsby. Svag sida mot till Edsbro och sida med hem. 

Jag blev seedad att starta sist och hade urstarke Adam Stenman en minut före. Ytterligare några minuter före också Dan Lidman så flera tuffa byten att jaga ikapp. Hade tänkt mig en taktik att hålla pulsen runt 80% första halvan och sen öka lite om dagen var där. Satte lite koffeinspeedad och överladdad iväg hårt och såg pulsen skena upp mot 150 och runt 88% av maxpuls väldigt fort. Rent självmord och borde vara alldeles för högt om man ska hålla i runt 3.15 vilket är tiden för 40 snitt. I och med de blöta och tröga vägarna hade jag nog avskrivit den ambitionen redan från start men jag följer känslan i kroppen tänkte jag så får det bli som det blir. 

Trots den stenhårda öppningen kändes det lätt och starkt både i ben och andning. Blev ännu mer peppad av bra musik i öronen. Tvekade om jag skulle köra med musik men det hjälpte verkligen till idag. Fick en grym inspiration redan tidigt när temat från The Last Mohican - Promentory kom tidigt i jakten på Adam. Ni vet den där otroligt maffiga scenen när Daniel Day Lewis jagar på bergskammen mot slutet av filmen. https://open.spotify.com/track/4PPFs2pLAmpDzT58XCquHC?si=lg0qsYA0

Och helt plötsligt var han där Adam bara 100 meter framför och det hade bara gått en dryg mil. Tvekade lite först att gå om direkt så tidigt. Får inte spränga mig i starten, men litade på känslan och efter 20 sekunders överläggande med mig själv tryckte jag på hårt och gick om och hoppades att Adam inte skulle "fastna" 20 meter bakom och jag nu skulle bli hare åt Adam resten av loppet för att sen bli ifrånåkt sista milen. 

Vände mig inte om på ett tag men när jag gjorde det hade Adam släppt och jag blev stärkt av det. Jobbade på upp mot Almunge kom förbi någon till och hade dryga 39 i fart upp till Almunge efter 4 mil i lite lätt sida mot. Kändes fortfarande  toppenbra trots 10 slag högre puls än normalt. Lite märklig häftig känsla det var som om något "lossnat" i kroppen. Ett friare starkare blodflöde som pumpade ut med full kraft i benen. Ingen mjölksyra och låg lätt utan problem i tempoställning.

Peppande värre att köra om tidigare startande också och tog några till på vägen mot Edsbro efter halva sträckan. Nu skulle det bli medvind hem, men satte en halv bar i halsen, fick lite andnöd och sura uppstötningar och en sämre period i början på väg mot Rimbo. 

Kom igång fint igen gick om ett par till och tog Dan Lidman 5 km innan Rimbo. Nu var jag först på banan. Snittfarten hade ökat lite kanske var 40 möjligt ändå? Pulsen fortfarande hög men det kändes som att det kunde hålla nu med bara 4 mil kvar. Dessutom i medvind från gamla Norrtäljevägen och hem.

Lite struligt vid T korset i Rimbo med trafiken och var tvungen att stanna ett par sekunder men igång igen i hög fart för att strax fastna igen l låg fart bakom en stor skåpbil som i sin tur hade en äldre motionscyklist framför sig. Fick lite ofrivillig vila där 30 sekunder men byggde sen upp en härlig fart efter tuffa biten upp till Roslagsstoppet.

Nu kände jag att det här håller och jag ska in under 3.15 och över 40 i snitt. Ökade lite till de så välbekanta sista 2,5 milen bort mot Angarns Kyrka Vallentuna och Väsby. Den sträckan kör jag på något konstigt sätt alltid bra och sista knappa timmen likaså idag. Det enda som stressade mig var rädsla att få en punktering till i blötan och förstöra allt nu när det var så nära hem. Men det höll som tur var. Punkagude tycker nog jag haft nog i höst.

En fantastisk skön känsla att efter en hård sista push från Vallentuna till Väsby slå av med 3.12 på klockan. Segmentet Roslagstempot körde jag på 3.11.11 och 40.6 i snitt. Det är bara tre minuter efter vår tid som jag och Kristian Ek plus Adam Stenman satte tillsammans i väsentligt bättre väder för några veckor sedan.

Det var tufft idag. Adam bonkade helt efter Edbsbro han hade 290 watt dit men sen tog det slut idag han fick stanna och stretcha både i Edsbro och Rimbo sa han och ringde sin fru och tyckte lite synd om sig själv. Inte lätt att vara en trött blöt cyklist:-)

Dan Lidman höll ihop det bra och kom in 2:a på 3.19.59, 8.48 efter mig. Har tyvärr ingen effektmätning på tempocykeln men gissar att det här var en av mina starkaste cyklingar någonsin. Fantastisk känsla o ben och kropp idag och så underbart skönt när man är klar.

Dagens resultat

En folköl ett ägg efteråt gudagott. Hade preppat en kylväska med lite blandade godsaker:-)

Sufferscore Extreme

Det här kommer bli en klassiker det är jag helt säker på. Riktigt kul träningstävlingsform. Stort tack till Claes Wikdahl som initierade. Nästa år blir det 50 + åkare. Kör hårt!

Imorgon Roslagstempot 13 mil solo

13 mil solotempo imorgon. Informellt träningsrace med Strava sträckan Roslagstempot som mätning. Valfri cykel. Ingen drafting du själv mot demonerna och elementen. Sträckan är ganska lättkörd och bekant för de flesta norrortscyklister. Väsby - Almunge- Edsbro-Rimbo-Vallentuna-Väsby

Jag och Kristian Ek körde sträckan som partmepo den 27 augusti med Adam Stenman på rulle med racer. Adam tackade för draghjäpen och stal KOM:et med 1 sekund. 3.08.07 och 41,3 kmh i snitt. Den som tar det solo imorgon gör ett väldigt bra lopp..

´

Roslagstempot fb

Strava segmentet https://www.strava.com/activities/1155084454/segments/28454826440

Tror vi är ett femtontal anmälda i nuläget. Kom du också, start 9 från Vikskolan. Vädret ser just nu mycket lovande ut med svag vind och lagom varmt. Men det kan nog bli ett episkt lidande mot slutet för de flesta av oss. Jag sticker ut hakan och säger under 3.15 och + 40 fart. Hoppas vi ses!

Sverige? Det kanske inte är så dumt ändå?

Imorse satt jag med min äldsta dotter Alice 18 och åt frukost. Solen sken utanför köksfönstret för en gångs skull på senaste tiden. Kallt och krispigt men fantastisk vackert. Vi tittade på nyheterna. Det var en ny hemsk jordbävning i Mexico med många döda. Det var orkanen Maria som är på väg in över Puerto Rico idag sannolikt med katastrofala konsekvenser. Det blir nästan svårt att ta in alla naturkatastrofer. Alice sa: Pappa fattar du hur bra vi har det i Sverige och hur säkert det är? När det viktigaste som hänt och dominerar nyheterna i flera månader är Kevin fallet som hände för snart 20 år sedan? Tänk dig motsvarande rapportering i Mexico med över 3000 mord per år? Tror du de fokuserar på ett 20 år gammalt barnmord?

Ja du har helt rätt, men vi har ju alltid vädret att klaga på sa jag. Ja i alla fall du sa Alice.. Hon har en poäng där, min kära, vackra och mycket kloka dotter. 

 

Alice här på Barcelonas beach

Jag gick ner i träningsrummet och yogade en halvtimme plus lite lätt styrketräning. Tog en kopp kaffe med lite MCT olja i (bra biohack kommer skriva om några fler senare). Satte på mig varma cykelkläder och cyklade mot stan bort över Strandvägen vid Edsviken. Det kanske inte är så dumt det här ändå med Sverige tänkte jag när solen strålade rakt i mitt ansikte. Fylldes av vällust av den friska morgonluften och inför den fantastiska vyn över en solig Edsviken.

 

Jag kände mig vansinnigt stark i kropp och ben efter Yogan och frukosten, kaffet och en näringsrik smoothie (ett annat biohack). Precis rätt klädd med benvärmare, SCK Bioracer flossade Tempest bibs och jacka och tunna handskar med långa fingrar. Just about perfect. Kunde inte låta bli att trycka på lite extra i den seglånga backen bort mot Silverdal ackompanjerad av Mumford & Sons i lurarna. Cyklade försiktigt runt hörnet i tunneln (som alltid nu) under E18 där jag bröt höften för snart två år sedan. Men det var torrt och fint i tunneln och ingen lera som denna olycksaliga dag den 24 september 2015.

Framme vid Sveavägen / Vanadisvägen får jag som alltid rött ljus (ett mysterium i sig, spelar ingen roll hur jag gör, smiter ut mellan bilar eller väntar, det är ALLTD rött ljus där. Men idag är det bara skönt. Klickar ur stannar och njuter av solen i ansiktet. Det kommer en dagisklass med fröknar fram till övergångsstället. De har grönt ljus en liten stund till, men formerar sig och inväntar nästa gröna gubbe. De har ett rep som alla håller i och går i tvåpar. Ungarna är runt 3-5 år och hur söta som helst när de står där i solen och väntar spänt på nästa gröna gubbe. En liten blond lintott till tjej står längst fram och tittar lite förläget på mig. Jag ler mot henne. Hon vinkar till mig, jag vinkar tillbaka vi börjar båda skratta i samförstånd. Det kanske inte är så dumt här i Sverige ändå? 

 

Roslagshösten RR - Det sägs att man får bra omdöme av erfarenhet men erfarenhet får man av dåligt omdöme

Så sa Seth Rydell igår i slutet av Johan Falk. Seth Rydell vilken kung han är. En av de hårdaste badass man sett. Älskar hans karaktär och skådespeleri som Jens Hulten gör i rollen.

Citatet i rubriken kanske på ett sätt stämmer in ganska bra på avslutet av mitt lopp igår på Roslagshösten.

Blev ett fint lopp igår 135 km i skönt höstväder, ganska soligt och inte så stark vind, inget man direkt är bortskämd med senaste tiden. Vi var väl ett 40 tal som ställde oss i den första startgruppen och cyklade iväg kl 09.30 från Vikskolan de så välbekanta vägarna bort mot Markim upp mot Rimbo, följt av ett snabbt parti sen kringel krångel någon dryg mil på knixiga vägar med oljegrus (högst oskön sträcka det där) och sen gamla fina Norrtäljevägen, Brottby, Vallentuna, Lindholmen och sen tillbaka över Markim till Vikskolan för en betydligt trevligare avslutning. Det gick oftast mellan 38-40 och ingen riktig hårdkörning, en del försök första 5-6 milen men inget fick fäste. Jag hade bestämt mig för att köra riktigt hårt sista timmen med mål att komma loss. Men var också noga med att inte släppa iväg något så jag höll mig nära spets hela tiden och det blev en hel del bryggningar för att täppa luckor mellan mil 3-9 innan jag själv skulle börja attackera. Ute på gamla Norrtäljevägen med ca 1 timme kvar började jag köra hårdare i spets och startade en lång serie av attacker. Benen hade vaknat och jag kände en snabb återhämtning och vågade gå på, igen igen och igen. Det var många åkstarka med och jag hade förstås hoppats på att få med mig en eller två någon gång men fronten av klungan som nu fortfarande var säkert runt 20 man var på hugget och de täckte mig som grupp gång på gång. Jag gick hårt uppför Vallentunabacken fick lite lucka och fick sällskap ev en stark kille i vitt vet inte vem det var men han var oftast med och körde hårt i spets. Nu kör vi sa jag till honom och vi hade en lucka ner mot rondellen på vägen från Vallentuna till Lindholmen. Men de kom ifatt bakom igen i rondell. Drog på med flera nya attacker lindhomensvägen bort till Markim, killen i vitt var på hugget och vi försökte ihop men blev hela tiden täckta. Rolig offensiv åkning och hade snabb återhämtning, men det verkade stört omöjligt att få något att fästa. De kom hela tiden ifatt som grupp och själv kände jag inte att jag hade ett solotempo i kroppen sista 15 km direkt på det tokryck som behövs för att få lucka.

Fortsatte ändå ett par tre gånger till bort mot Almungevägen att försöka men la sedan ner tron på att komma loss in mot målet som nu bara var 5 km bort. Det var mest jag som attackerade sista 3 milen men sista 5 km la mig på andra hjul och försökte bygga upp tryck i kroppen till en planerad monsterattack i sista uppförsknäppan efter allén och 500 meter innan målet. Fler kom fram och jag var 5-6 in i backen. Laddade på allt jag hade i 30 sekunder fick en bra lucka över krönet och hade nog en 40-50 meter lucka. Jag var helt slut efter maxrycket men nu tar jag det här tänkte jag. Höll luckan någorlunda i nerförsbacken mot refugen som följs av en tvär 180 graders vändning direkt följt av en högerböj in på det korta upploppet. Bromsade dock väl mycket inför 180 gradaren. Dels i tro att jag hade avgjort dels som en funktion av citatet i rubriken. Jag har nu en försiktagare risk reward inställning efter de svåra olyckor jag varit med om och inte vill ta någon som helst onödig risk att gå omkull i den för spurt minst sagt olämpliga finalen. Först vändningen och kurvorna och sen det korta upploppet som följs av en hög asfaltskant bara 25 meter efter mål (där jag höll på att krascha in efter Roslagsvåren tidigare i år efter spurtvinst mot Roger Claesson). Min fru och många av mina ej cyklande vänner skulle kalla det bättre omdöme:-) Tävlingsdjävulen i mig tycker förstås jag är mesigast i stan, but you cant please them all..

Hade efter spurten i våras bestämt mig i förväg att inte spurta max, men ville förstås gärna vara först
över linjen. Tog kurvan väl försiktig och såg i ögonvrån att en av killarna från SUMO Cyckling Daniel Wennerberg satsa desto hårdare och kom ur kurvan med momentum och var nu snabbt på väg ikapp mig med bara 100 meter kvar. Snabb överläggning med mig själv, jag kanske kan ta hans hjul ändå och spurta mot honom? Nej just det det skulle jag ju inte. Han hade desuutom mycket högre fart och jag orkade inte växla tempo en gång till och var också bra trött efter 30 sekunders maxning uppför backen precis innan. Jag slog av och rullade i mål som 2:a. Lite irriterande att klanta bort det så på slutet, borde varit en given seger. Ja nu var det ju ett motionslopp och ingen tävling men de flesta av oss där framme är förstås gärna först över mållinjen. Gratulerade Daniel efteråt och han berättade att han rekat och tränat på kurvan på morgonen innan start. Han hade då ramlat men avskräcktes inte av det och tog den så tufft det gick med vinst som resultat, starkt vågat. Daniel är ju lite yngre än vad jag är och kanske håller på att skaffa sig ett bra omdöme genom att praktisera motsatsen:-), precis som jag gjort tidigare. Skämt åsido grattis och grymt kört igår Daniel!

En bild från målgången

Ändå sammantaget ett väldigt bra träningspass speciellt sista timmen då jag verkligen körde väldigt aktivt och gjorde säkert + 10 hårda attackförsök med runt 20 sekunder på max varje gång så även om inte totaleffekten eller insatsen med 136 snittpuls (78% av max) var speciellt hård med 230 w över 3 h 26 min så var normaliserad kraft s.k npw 283 w vilket faktiskt var lite mer än på samma sträcka i Velothon elitklass förra helgen. Så ett motionslopp kan vara väl så hårt. Nedan är bilder över effektdata hela loppet, hårdaste 20 min, sista timmen och 30 sekunders rycket uppför knäppan med 752 w max 1077 snittfart 49,1 lutning 1,9%. 

Nya tag på lördag med Roslagstempot 13 mil solotempo. Kul om du också vill vara med. Det kommer bli en höjdare. Går lika bra med linje som tempocykel. Du sälv i kamp solo mot elementen och dig själv. Det kommer bli karaktärsdanande. Facebook inbjudan Roslagstempot