Cykelsporten känns väldigt närvarande i Kalifornien, man möter och ser cyklister och grupper mest hela tiden och det gjorde ju inte suget mindre att få komma upp på sadeln igen efter den försmädliga vurpan på VSM precis innan vi åkte. Såren läkte skönt nog fort och nu är det NM för masters på Åland om knappa 2 veckor så jag hade bra motovation att varva alla hamburgare och öl med träning. Sprang lite lätt 3-4 gånger med tjejerna längs de vackraste strandpromenader (lätt och lätt? Första gången fick jag stanna efter 3 mycket långsamma kilometer efter lår helt låsta av kramp, cykla Vätternrundan på 6.37 går bra men inte jogga långsamt en kvart snacka om att man blir bra på det man tränar..) men de nästföljande gånger gick snabbt bättre o bättre vi sprang på de vackraste strandpromenader och kustvägar och jag letade upp gym för innecykling 4 gånger under resan för att inte tappa helt. Blev så inspirerad och motiverad när jag tog del av vad mina lagkamrater i Cellexir Cycling ställde till med på U6 (landets enda riktiga etapplopp) där de i hårdaste konkurrens av svenska, danska och norska lag tog storslam i seniorklassen med dubbelseger totalt, likaså i poängtävlingen samt tog hem lagtävlingen. SÅ grymt gjort med en snittålder nära 50 i stenhård nordisk konkurrens mot betydligt yngre cyklister Niclas Näslund (totalseger) Richard Lööw (2:a totalt) Stefan Ljungberg (etappseger och 2:a poängtävling) och Stefan Kuhl & Fredrik Wikström som offrade allt och körde för laget på ett oerhört imponerande sätt. På den första prologen tog vi hela prispallen, helt galet vilken start vi fått med Cellexir Cycling första säsongen. Vilket gäng!
Blev så peppad av grabbarna att jag anmälde mig även till tempoloppet på NM nästkommande helg på Åland hade bara tänkt köra linjeloppet först men dubblerar nu och hoppas kunna få tillbaka den fina form jag hade innan resan nu med hård träning denna vecka och sedan släppa upp lite inför NM 3-4 augusti. Vi kom hem i onsdags kväll och jag brukar inte ha så lätt med jetlag och med 9 timmars skillnad så tog det mer än en vecka innan kroppen hade hamnat i Kalifornisk tid, hoppas det går lite snabbare nu hemma. Ut på tempocykeln direkt torsdag förmiddag. En härlig känsla i benen trots trötthet och jetlag där suget och inspirationen var än starkare krafter. Cyklade 8 mil varav 2 med full gas. Inte oväntat med siffror som lämnade lite att önska och skyhög puls men helt ok ändå efter så länge utan utecykling. På fredagen 10 mil solo lugnare med racer som ändå gick med 34.7 fart trots zon 2 puls med 123 snitt . Lördagen körde jag ett par nya varv runt Fysingen 2 mils bana med tempocykeln nu med sällskap av teammate Torbjörn de Jager. Ett lugnare varv ihop och sedan varsitt maxvarv själva. Gick ut för hårt (hänt förut?) men kämpade hela vägen och med 159 i snittpuls (94% av max) är det i särklass högsta jag haft under en knapp halvtimme på flera år. Den extremhöga pulsen är också en effekt av att jag inte tränat lika mycket som vanligt dessa veckor jag skulle aldrig kunna nå så högt under normala förutsättning men skönt att kunna få ut så pass mycket och kraften blev 327 watt farten 43.9 utan tempooptimering (hjälm skoskydd) så jag var klart nöjd med det givet förutsättningarna. Har lite svårt med tempopositionen att få ned huvudet vågar inte hålla ner det ordentligt för siktens skull men hellre lite långsammare än att köra på något oväntat tänker jag. Toppade upp den insatsen med ett nätt 19 mila pass igår också på tempocykeln. 4 av killarna i Triathlonklubben Terrible Tuesday skulle ut på långpass inför Kalmar Ironman och andra utmaningar och jag tänkte att 19 mil tempo passar säkert perfekt efter maxtömningen dagen innan? Ja man blir lite sjuk i huvudet av det här måste jag medge.. men ska man kunna konkurrera? Och som farbror Barbro en gång myntade "det finns inga genvägar till det perfekta ljudet".
Vi fick en fantastisk dag i sol och vackra vägar upp Almunge Hallstavik och Roslagen Vallentuna tillbaka. Kalle visade en ny otroligt fin väg jag inte kört med att svänga vänster strax innan Rimbo och köra över Riala och sen kurviga småvägar ut till Brollsta GK. Kul även om den lilla vägen aldrig syntes ta slut Lite blåsigt stundtals och man blir ju lite nedmald av både sol & vind men vi höll bra fart med 37.7 snitt över hela rundan 5 timmar där jag o Kalle Eriksson stod för farthållningen. Det kändes oförskämt bra hela vägen med 124 i snittpuls trots mer än 50% av tiden i spets och jag kunde ligga länge runt 300 w i spets utan att knappt nå zon 4 grym känsla. Det kostade dock på efteråt och hela resterande gårdagen hade jag en bra bit till hög energi om man säger så. Kanske inte helt förvånande efter 42 mil på fyra dagar med flera maxinsatser. Nu ska vi ut till landet på Smidö idag för en härlig vecka i utlovade sommarhettan. Mycket cykel & bad någon runda golf på Bro Hof och SUP nere vid bryggan i solnedgången står på programmet. Kalifornien är fantastiskt men landet och finaste svenska sommar är bara <3.
Vackraste lunchstoppet i livet? På väg in i Big Sur
Terrible Tuesday 190 K TT ride Robert, Kalle, Tommy & Mikael
Köpte en ny aero lvg hjälm som får högsta betyg efter 3 testrundor Bontrager Ballista. Luftig mycket skön och känns snabb.
Absurda yachter i San Diego hamn
Cellexir Cycling U6 winning team
Hills of LA med Hollywood skylten där långt borta
Kajsa hittade en t shirt till mig i Santa Barbara..
Ett stopp och tur på makalösa Hears Castle
Cellexir Cycling tar hela pallen på U6 prolog Stefan Ljungberg vinner någon tiondel för Richard Löös med Niclas Näslund på tredje plats. Starka gubbar!
En pärla ett litet motell Ragged Point precis vid slutet av Big Sur vi stannade en natt med den här utsikten.
Pebble Beach I´ll be back!
På väg från San Francisco till Santa Cruz läskigt värre 1 minut efter kortet upptäcker vi att det en meter till höger om Kajsa är fritt fall 50 meter ner.
Fantastiska Yosemite nationalpark
På väg till lunch i Santa Cruz on the 4 th of July
Trollska mäktiga Muirwoods i utanför San Francisco med 1000 årigaa Redwood träd SÅ stora
Båt under Golden Gate
Alcatraz
On the top of San Francisco
