tisdag 28 mars 2017

Pendling och hårdkörning Skålhamra

Underbart att vara på vägen igen. 12-14 grader kallare än igår men sol och medvind in till stan på morgonen tillsammans med en kropp och knopp på gott humör efter en halvtimme yoga på morgonen.

Kände mig ganska stark i benen (redan på morgonen, gör sällan det). Så gasade på en del i uppförsbackarna på vägen mot stan. Hamnade för en gångs skull helt rätt på Sveavägen sist över innan ett rödljus och kunde spurta nästan helt själv mitt på Sveavägen en lång stund. Grym känsla. Några bra och intressanta möten senare kände jag mig cykelsugen så jag tog min Mats ur skolan, eller Merckx från jobbet på Kungsgatan och checkade ut vid halv fem tiden och benen var fortsatt med i matchen.

Sluta snacka nu så åker vi!

Hyggligt hård intensitet på hemvägen och skarvade sedan på tre mil med den vackra Skålhamravägen. Idag var det dock lite ruffare och vinden vände till mot på hemvägen (när jag trodde det skulle bli med) samtidigt som en kallfront drog in och tempen gick ner till 1.5 grad. Värmen hölls bra för jag låg runt 80% eller över hela tiden. Kul cykelväg med en massa upp och ner, mycket kurvor varav en del blinda där jag är lite överdrivet försiktig i nu men NO RISK gäller nu. Svårt att hålla hög jämn fart men fick till en dryg timme med bra tryck för en kall tisdag i mars.

https://www.relive.cc/view/918110923


söndag 26 mars 2017

Fin recomeback i solen, värmen & vinden


Det var bra tryck idag i det mesta. Både solen värmen och inte minst vinden. Även benen var hyggligt med på noterna. Men jäklar vad det blåste och mycket kant och mot kändes det som. Min Ibike visade över 25 kmh motvind många gånger. Ingen lek då, desto roligare förstås i medvinden även om det idag kändes som alldeles för korta stunder med ren medvind.

Cyklade solo med stort säkerhetsfokus och väldigt skönt att axeln kändes så pass ok efter operation i måndags. Det blev 84 km på 2.5 timme. Ett varv runt Markim på ganska hög intensitet. Resten med medeltryck.

Mackapaus efter svettigt Markimvarv

Bra ben idag liksom förra söndagen, kände mig aldrig speciellt sliten, men ligger efter i aerobisk form efter operationsvilan. Suveränt skönt att vara ute på vägen igen.

https://www.relive.cc/view/915217951

Har precis sett en enormt imponerande Greg Van Avermaet ta hem Gent Wevelgem också direkt efter E3 H i onsdags och innan det Omloop Het Nieuwsblad. Exceptionellt komplett endagscyklist.

After bike nöje en Brooklyn Lager och en GVA som visar Sagan och de andra var skåpet ska stå.

lördag 25 mars 2017

Påt igen

Helvila sedan operationen i måndags med borttag av nyckelbensplatta. Har än en gång gått över förväntan med recoveryn, känns förstås lite men inga värktabletter sedan i onsdags och idag tog jag en dryg timmes cykelcomeback i vinterstudion. Solen och det vackra milda vårvädret lockade förstås till utecykling men ville känna på axeln i lugn och ro inne för att inte riskera något. 

Värmde upp dryga 20 min med tempocykeln, inga problem med axeln i tempoställning och benen kändes pigga efter långvila. Följde upp med 50 min Monark på lite olika intensitet mest måttlig med en 10 minutare lite hårdare. Som vanligt mycket högre puls när jag inte tränat på nära en vecka men sammantaget en lite bättre känsla än jag vågat hoppats på och för jäkla skönt efteråt.

Inte som ute i vårsolen men skönt att ha idag.

Sedan åkte vi hela familjen in till stan för att se Book of Mormons på China teatern. Helt skruvad, absurt vulgär och riktigt rolig. Per Andersson är en sån humorkung.


Imorgon ska det bli ännu varmare i solen. Tror jag tar en liten solosväng ute med racern imorgon, kanske borde vara försiktig med att äventyra ett känsligt skruvhålsperforerat nyckelben. Men det får bli med stort säkerhetsfokus och dessutom så är det min tur nu vinden har vänt..


onsdag 22 mars 2017

Opererad för sista gången på ett bra tag hoppas jag

Är hemma och vilar en dag till efter en lyckad operation och borttag av nyckelbensplatta på Danderyds Sjukhus i måndags. "Sjukt" imponerande tidseffektivitet på DS . Kom in 12.30 direkt in på operationsbordet, sa godnatt och drog in några andetag och försökte koncentrera mig på att känna in stunden då narkosdimman tar över. Det gick förstås inte den här gången heller. Narkosens kraft är lika skoningslös varje gång och bara slår ut dig på några sekunder. Lite fascinerande och på något lite halvsjukt sätt gillar jag att bli sövd. Har ju fått min beskärda dos av narkos de senaste åren men nu hoppas jag att det var sista gången på mycket länge.

Vaknade upp lite skönt dimmig och tittade på klockan, den var 13.45. En sköterska frågade hur jag mådde, jo tack ganska bra. En stund senare kom den trevliga ortopedläkaren Erika som opererat mig och även opererade in höftplattan hösten 2015. Hon sa att det gått fin fint. Hon hade lämnat kvar en liten skruv som satt inbäddad i benet och lika gott kunde var kvar, men plattan och 5 skruvar var ute. Gott så, kan leva med att ha ett litet minne kvar. Jag frågade hur utsatt eller svagare nyckelbenet är nu av skruvhålen? Erika sa att det är stor risk att det går av om du ramlar de första två månaderna innan ny benväv bildats. Så baserat på det så kommer jag inte köra någon tävling eller linjelopp nu i starten på säsongen. Åker ändå med SCK på träningsläger till Båstad över helgen nästa torsdag. Det blir säkerhetsfokus där och position långt fram eller sist i klungan. Låg och kontemplerade en dryg halvtimme innan jag fick sätta mig i en fåtölj för kaffe saft och en macka.

Lätt narkosdimmig 

Vid 15 tiden 2.5 timme efter jag kom till DS var jag klar för hemgång och gick ganska nöjd om än lite vimmelkantig ut mot entren och tog en taxi hem. Rätt imponerande operation Express.

Inget ont av blockad / bedövning första kvällen natten. Igår var det lite värre men klart bättre idag och behöver inga värktabletter nu mer. Imorgon blir det jobb och ett kul föredrag på kvällen om vårt Cellexir projekt som nu efter en tids försening  av olika slag nu snabbt närmar sig lansering.

Det känns vansinnigt skönt att ha höft och nyckelbensplatta på köksbordet istället för i kroppen. No more Bionic Man!

måndag 20 mars 2017

Snabbdistans med liten VR Sub 7 grupp

Igår var det dags för racerpremiär hemma och vilken fin premiär i solen det blev. En mindre grupp om 5 från vår VR sub 7 grupp gav sig iväg från Vik skolan i Upplands Väsby kl 10. Jag hade cyklat 135 k dagen innan och tränat ganska mycket de senaste 5 dagarna så trodde att det fanns risk för en jobbig upplevelse och en trött kropp då jag förstod att det säkert skulle gå relativt fort hela tiden.

Desto roligare då att benen och hela kroppen sken ikapp med solen redan från start. En diametralt stor skillnad från distanspasset dagen innan som gjordes med rätt seg känsla. Det här med form och dagar man har "benen" är verkligen outgrundligt och jag har inte lycktas klura ut den säkra formulan och vilka förberedelser man ska iakta. Den här gången var 4.5 timmes cykling dagen innan och det längsta passet på ett år tydligen rätt medicin. Vi cyklade som så ofta förr norrut upp till Almunge sedan Knutby Edsbro höger till Rimbo och sen Gamla Norrtäljevägen tillbaka till Vallentuna och Upplands Väsby. Jämnt högt tempo i vårt lilla led och vi hade 37.5 snitt i lite sidvind de 4 första milen upp till Almunge. Det var som om något bara lossnat i benen och kroppen, blodflödet syresättningen till musklerna för starka ben som kunde ta långa förningar i högt tempo med återhämtning på nolltid.

Stefan Nilevi behövde åka hemåt så han vände efter 3 mil och kvar hade jag sällskap av Robin Niller, Mats Pilen Pihlström och Stefan Kuhl. Starka rutinerade cyklister. Vi körde på och ökade takten bort mot Knutby och Edsbro med lite gynnsammare vind hade vi över 40 snitt i flera mil. Helt suverän känsla i kroppen, den bästa jag haft på mycket länge för cykel. Svårslaget att kunna gå på hårt utan att gå på rött i långa 3-5 minutersförningar med blixtsnabb återhämtning. 

Starka gubbar i solen 

Tittar man på pulskurvan är det ca 15 intervaller och långa förningar under rundan med puls i zon 4 och någon gång i zon 5. På rulle kom jag snabbt in i zon 2 och kunde njuta av vindskyddet från de andra starka killarna. Totalt 128 snitt och ca 74% av maxpuls vittnar om en stark dag i sadeln.



När vi svängde höger och söderut från Edsbro mot Rimbo så hade vi solen rakt i ansiktet. Fick en närmast sakral upplevelse under en lång förning på de närmast absurt långa raksträckorna där. Raksträckor som kan vara helt vidriga och aldrig tyckas ta slut men som igår togs i en bubbla av cykellycka med en chefskropp som vägrade bli trött.

Vi tog en energipaus och Pilen sa att han började bli lite krispig, det och lite motvind hem sista 3 milen tog ner tempot lite men när vi var tillbaka efter en farthöjning till mot slutet hade vi cyklat 13 mil med 37.4 kmh snitt. Grymt kört gubbar! Det här kan gå fort med ytterligare 25 starka i teamet runt Vättern.

rundan på Relive.com

Nöjda pojkar efter ett kanonpass. Stefan Kuhl CRT går upp i H 55 i år. Tur för mig och andra H 50 juniorer..

Nu idag ska jag åka in till Danderyds Sjukhus igen och göra något jag börjar få rutin på, nämligen operera mig igen. Förhoppningsvis sista gången på länge. Ska ta bort nyckelbensplattan med skruvar från Malliskraschen förra våren. Ser fram mot det. Efter det är jag helt fri från metall och titaninlägg i kroppen och hoppas att lite axelvärk som finns kvar och den lätt bedövade känslan försvinner.   Blir perfekt med några vilodagar och lite skön narkossömn idag efter 40 mil på 5 dagar. Igår när vi talade lite träning efter passet undrade Stefan Kuhl hur vi gör med periodisering. Jag sa att jag brukar vila lite på sjukhus och när jag är skadad, däremellan brukar jag träna. Har funkat ganska bra, men hoppas jag kan byta strategi nu framöver..

Soon to be gone






lördag 18 mars 2017

Lördagsdistans med SCK Norrort

Fin tur idag med SCK norrortsgäng. Vi var väl ca 10 st de flesta med CX som gav oss iväg från Näsby Park imorse. Det blev en fin tur ut mot Österåker, Brollsta en loop runt Riala och sen hemåt igen. Några mil längre än vad jag hade trott, men hade en god macka med ost o skinka som Brögger och killarna tittade lystet på vid ett kort matstopp efter några timmar. Tempot var oftast ganska behagligt även om jag hade en ganska seg dag. CX cykeln kändes inte alls så lätt som förra helgen trots att jag bytte till sommardäck igår. Cyklat 4 dagar i rad nu och tog en hårdare extra 25 minutare igår efter jobbpendlingen hem. Det följt av lite benböj hemma efter förklarar nog en lite seg känsla. Kanske även Mojiton Kajsa blandade efter en god middag igår hade ett litet finger med i spelet. Men trevligt var det och sköna garv, speciellt när jag tog Ösby skylten norrgående, det var ingen spurt, bara jag som stack iväg sista 50 m och sen klassificerade Ösby norr som en vårklassiker likt Milano San Remo och Paris Roubaix. Skönt att börja säsongen med en sån jätteseger.. Brögger tog sen snyggt Ösby södergående på väg hem men det är bara en semiklassiker Jonas..

Jonas Brögger och jag har en fotobattle vid första stoppet.

Det blev det längsta passet för mig sedan  mallis förra året i april någon dag innan jag cyklade in i en bergvägg på Mallorca 312. 134 km och 4 h 24 minuter och ett fin fint distanspass i toppenväder de första timmarna.

Imorgon blir vi ett mindre gäng från VR Sub 7 gruppen som ska träffas på Vikskolan Upplands Väsby kl 10 för ett första pass ihop. Tar racer imorgon och hoppas killarna inte jagar iväg allt för fort. Inte i början i alla fall..

torsdag 16 mars 2017

Morgonsol över Skålhamra

Det kanske är för dagar som dessa som man ändå stundtals tycker Sverige är ett förträffligt land att leva i? Trots en medeltemperatur som ett kylskåp 8 grader i Stockholm. Idag var det kallare än så, men oj vad vackert och fantastiskt skönt in på morgoncyklingen till stan med en timmes extratur Skålhamra t o r som start.

Det gäller ju att passa på om tre månader blir det mörkare igen..