måndag 25 november 2013

Äldre än förut

Ja vilken nyhet va? För varje dag, varje minut och varje sekund blir vi äldre än förut. Tidens tand biter sig skonlingslöst fast i oss och sakta sakta gör det tuffare för oss som idrottar i vuxen ålder. Det tog ända tills för ett par år sedan innan jag märkte något som helst tecken på degenerering i min kropp. Men tyvärr känner jag nu att den Benjamin Button jag ett tag trodde jag var, som bara blir yngre och yngre kanske inte fullt stämmer överens med verkligheten. Det är en del småsaker som att jag känner mig mer och mer trögstartad på träningar/ tävlingar. Som te x den här skräckupplevelsen på Skandisloppet i år I en annan liga.. Behöver ofta upp till en timme innan motorn är varmkörd och funkar på alla cylindrar. Och träna tidigt på morgonen börjar bli riktigt svårt. Har jag god tid på mig att komma igång fungerar däremot motorn lysande. Som en modern diesel, energisnål, bra med hästkrafter och vridmoment för både spurter och ryck. Så ju längre ett lopp med hård jämn fart går desto bättre. Bästa loppet i år i elitkonkurrens (även om det blev tufft efteråt) Himmel o helvete på Falkenloppet

Annars är den absolut jobbigaste förändringen så här långt att jag blivit mer och mer åldersynt sista två åren och egentligen skulle behöva läsglasögon. Kämpar och försöker utan. Då mina döttrar säger "Pappa du ser ut som en gubbe i dom där" men det är nog bara en kort tidsfråga innan jag tvingas ta på dom mer frekvent. Har alltid haft syn som en falk och det känns hårt att inte ha fullt fokus längre, mörkerseendet på pendlingen också klart sämre.

Det är väl rimligt att tro att man tappar någon procent om året i syreupptagning och styrka / snabbhet. Och jag känner att bara att hålla nivån nu efter snart tre hårda träningsår inte är någon barnlek, bli bättre ännu svårare. Har lyckats öka syreupptagning något sista året men relativt marginellt. Även om jag inte sett någon förbättring på testerna i absoluta watt tal / puls / mjölksyra på de 4 fystester jag gjort under två års tid så är det ändå ett faktum att det går fortare på vägen. Så vad göra för att ta nästa steg? Gräv djupare, träna hårdare, köp en Monark.  Absolut, check. Som Strindberg en gång sa "Jag har icke det skarpaste huvudet. Men elden: min eld är den största i Sverige". Det finns förstås fler faktorer som skapar framgång. "Med ett schysst järnrör kan man slå världen med häpnad" som SockerConny sa. Men utan grym motivation och vilja kommer man aldrig långt. Samtidigt så är gränsen där för träning eller överträning tunn och tiden för återhämtning blir längre och längre när man blir äldre än förut.

Jag är fortfarande övertygad om att jag kan utvecklas under några år till, givet motivation och skadefrihet består. Det fina med cykling är ju att det går att prestera på toppnivå långt upp i ålder. Se Chris Horner som peakar med Vuelta vinst i år som 41 åring, med wattvärden uppför bergen som inte setts sen Pantanis tid och knappt ens då. Vilket förstås får en att undra om det är möjligt ren? Ja jag tror ändå det, såg hans blodvärden som han publicerat fån tid innan under och efter på sin hemsida. En mer jordnära händelse som verkligen öppnade upp ögonen för hur snabb man kan vara som senior cyklist var när när jag fick cykla med Mannen från Mallorca förra våren. En bra långsiktig målsättning att hålla sån klass som 64 åring.

Vad är det som driver mig att satsa så mycket tid och kraft på det här med cykling och träning? Jag vet inte fullt ut men gissar att det enkla svaret är att det är roligt att cykla, och tydligen rätt så beroendeframkallande :-).Sen har jag alltid varit resultatinriktad och älskat att tävla och så länge jag når kontinuerlig utveckling och bättre resultat är det kul att fortsätta.

Efter pendling idag i vinterkyla och en timme Monark nu ikväll gick jag över 500 träningstimmar för året och nära 1500 mil cykling. "Im just a man doing the best i can. I aint got no plan I just want some Peace of mind Van Morrison från en gammal favoritplatta Hymns To The Silence. En stor fördel med att bli äldre är förstås erfarenheten och alla lärdomar man får av livets fram och motgångar. Jag har haft mest medgång i livet men som alla haft tyngre perioder. Ett mindre lyckat år var 2007 då jag hade Mitt Annus Horribilis. Det är nog inte så dumt ändå att bli äldre än förut. Speciellt om man betänker alternativet..




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar