måndag 22 augusti 2016

RR Kjulatempot Swecup Veteran

I lördags åkte jag till lilla Kjula strax utanför Eskilstuna för att cykla tempolopp 30 km i Swecup H 50. Efter några veckors mer tveksamt väder med SÅ mycket jobbig vind så var det skön sommarvärme och nära på vindstilla så mycket fina förutsättningar för ett snabbt och bra tempolopp. Hämtade upp Stefan Ljungberg i bilen och körde ca en timme till Kjula. Var framme i god tid för uppvärmning efter att Stefan fick hjälpa mig försiktigt på med den trånga tempodräkten över en ömmande kropp. Kände mig mer som en sjukhuspatient just då än idrottsman som precis ska ut och tävla.

Visste verkligen inte vad jag skulle kunna vänta mig av kroppen och loppet. Efter vurpan på Smack loppet i onsdags kände jag mig relativt ok direkt efter. Tyvärr blev både torsdagen samt framförallt fredagen dagar av tung baksmälla. Kände mig helt slut och tung i kroppen och dessvärre hade det börjat göra mer ont i revbenen på vänster sida igen och än jobbigare det verkar som det blev någon eller några nya sprickor i revben även på höger sida i fallet. Så jag kände att något linjelopp på söndagen i Nyköping blir nog inte aktuellt men ville ändå prova på tempoloppet. Jag hade ett så bra tempolopp veckan innan i Odensala med pers rekord och kände mig verkligen på g innan onsdagens olycksaliga vurpa. Skulle det finnas något av den styrkan kvar eller var kroppen för mycket nedsatt för ett bra lopp? Kändes som det kunde gå åt båda håll innan och känslan bestod efter uppvärmningen som ändå viktade lite åt det positiva hållet.

Så jag gav mig iväg på den platta snabb inledningen i lite lätt sida mot. Hög fart långa stunder upp mot 50 och hyggligt sälvförtroende. Hade VSM vinnaren urstarke storfavoriten Roger Claesson Östersund en minut framför mig och jagade nog lite väl mycket för att i bästa fall få en skymt någonstans långt fram på vägen, men trots lång sikt framåt såg jag aldrig skymten av Roger förr än vid vändpunkten. Jag mötte honom då alltför tidigt och han hade redan hunnit uppför nästan hela den långa uppförsbacken som kom precis efter vändningen. Hade redan sedan 5 km innan det börjat bli rejält sliten på den vågiga vägen som tog vid efter den platta starten. Fick inte med mig farten över krönen. När jag insåg att jag nog redan tappat en knapp minut redan till Roger fick jag inte direkt mer krafter.

Hemvägen var inte kul på något sätt, dålig återhämtning i benen efter backarna och kunde inte hålla farten. Låg hela tiden med lite mjöklsyreskuld och fick slita tungt. Blev inte omkörd av någon cyklist men däremot av hundratals motorcyklar då Mälaren Runt gick samma dag och ca 40 000 motorcyklister passerade under dagen. Hade varit skönt att få drafta med någon men de cruisade bara förbi mig en efter en i hundratals. Kan de inte visa lite barmhärtighet mot en halvtrasig man i nöd? Ohyfsade MC ligister:-)

Nej det ville sig inte alls längre i kroppen. Jag gav det jag hade men bensinen var slut. När jag till slut kom i mål och stängde av klockan fick jag se tiden 41,56 på 29,7 kmh. Gissade att det fattades kanske en minut för en riktigt bra placering och säkert ännu mer till förväntat Roger i toppen. Träffade Roger precis efter och han var stornöjd (tror jag det) med tiden 40 min blankt. Han hade krossat både mig och alla andra och vann med hela 1.30 till slut före Torbjörn De Jager på andra plats. Min tid räckte ändå till 5 plats och var "bara" 26 sekunder från 2 plats så relativt situationen med kroppen och den senaste vurpan kan jag inte vara missnöjd. Mitt problem vara bara att jag var det ändå, förbannat missnöjd. Kanske mest på skiten med sista vurpan nu när jag hade känt mig så på gång och såg fram mot en fin säsongsavslutning. Besvikelsen över att jag var tydligt påverkad fysiskt var tung. Hade också sett fram mot att köra linjeloppet men nu med värre revbensvärk tvingades jag konstatera att jag varken kan stå upp och cykla ordentligt och ännu mindre spurta. Men framförallt måste jag läka ihop nu innan jag kör mer linjelopp där risken ändå är så tydligt större. Nu har jag ingen "bra" sida att falla på och jag känner hur ont det skulle göra om jag så bara ramlade mjukt omkull i gräs.


Jag har anmält mig till lopp nu kommande 3 helger i rad. Roslagshösten på söndag, Tre Berg helgen efter samt Velothon efter det. Ställer in Roslagshösten nu till helgen och får sen se hur det blir med de andra. Revbenen och axelpartiet måste läka ihop bättre för att jag ska kunna cykla i klunga igen. Typ alla jag känner tycker jag skall lägga ned nu. Ryggmärgsinstinkten blir förstås tvärtom om då. "Jag ska nog minsann.." Får ge det lite tid helt enkelt och låta kroppen bestämma. Hur var det han sjöng Ola Salo? "Let your body decide where you want to go. High or low fast or slow"

Ute är det i alla fall fint väder igen och ännu bättre ska det bli hela veckan så jag får försöka njuta av lite solskenscykling solo ute i veckan nu. Guess things could be worse..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar