Idag var det sista dagen i ett tufft träningsblock med 14 raka dagar med intervallträning i olika former med ambitionen att kunna höja syreupptag Vo2 max. Formen har i stort varit nästan löjligt bra hur länge som helst med massor av kontinuerligt nya pb senaste året men i absoluta tal så undrar jag om jag kanske ändå inte tappat marginellt syreupptag med stigande ålder men å andra sidan ändå "nettosnabbare" med bättre arbetsekonomi aerodynamik och även högre watt. Jag har testat Vo2 max några gånger på lab med korrekt mätdata på GIH & Aktivitus. Både 2015 och 2019 hade jag 64 i testvärde.
Dessa 14 dagar har gått lättare än vad jag hade föreställt mig, passen var förstås jobbiga men inte "in i kaklet " tunga och jag har haft bra ben egentligen hela vägen. Det som varit konstigt är att pulsen generellt sett inte kommit upp alls lika mycket som watten kraften i intervallerna gått med och borde krävt. Jag kanske har kört för lätt? Men har ändå gått över de % satser programmet föreskrev efter intestet 5 min max som blir benchmark i % för hela 14 dagars programmet. Intestet gav 404 w och idag var finalen en jäkla massa 30/30 på 100% / 50% mer eller mindre under en timme.
Har kört alla passan inne i Vinterstudion på Wattbiken men idag på finalen var det sol och fint ute så jag tog Madonen och körde ute strax efter lunch med plan att köra mellan Gudby och Skålhamravägen en lite kul sträcka som passar för 30/30. Halvvägs bort till Täby GK på Skålhamravägen tar elen slut på DI 2. Aldrig hänt mig förut, shit också nu får jag köra alla intervaller upp och ned på singelspeed. Inte optimalt men det får gå. Hade typ 3 tyngsta växel i så det borde kunna funka. Körde ett par 30 sekunders och det kändes ganska bra sen växlade jag upp intuitivt i en backe och det gick några steg men sen var det kört. Batteriet tvärdött och nu hade jag en alldeles för lätt växel stora fram förstås men 3 eller 4 lättaste bak går inte att köra hårda intervaller annat än uppför.
Ja ja solen sken och känslan var bra så tänkte om och bestämde mig för att köra "Gudby Climb" 500 m 4% upp och ned tills det fick räcka istället. Den tar en knapp minut om jag kör hårt runt 400 w. Hur många körde du då? Jag vet inte jag började räkna varven när jag blev trött:-) Som Muhammad Ali svarade på frågan hur många sit ups han gjorde.. Nej men höll på en bra stund ca1timme och körde de på lite drygt 400 w i början något mindre i mitten och sen lite mer på slutet och sista stenhårt på 490 w. Det blev totalt 20 gånger en knapp minut varje intervall.
Det kändes oförskämt bra sammantaget, ingen schackning alls och blixtsnabb återhämtning mellan varje varv. Jag kunde ju bara rulla tillbaka varje varv så pulsen åkte ner "för mycket" för att jag skulle kunna hinna hamna i rätt zoner. Det ser absurt ut på Garmin jag har 113 i snittpuls i 89 minuter med 324 npw (inklusive 25 min lugn uppvärmning) håller mitt hjärta på att stanna? Målet var ju betydligt högre puls men på tillbakavägen varje varv så gick återhämtningen så snabbt att den inte hann gå upp så långt i intervallerna. Knappt över 140 och på den sista stenhårda nådde jag 150 som toppnotering (90% egentligen där jag skulle ligga men samtidigt skulle bara intervallerna göras på 400 w i 30 s och jag körde över det i nära en minut 20 x).Kraft och pulszoner ser nästan helt orimligt ut. 20 min i kraftzon 7 >404 w men nästan all tid i pulszon 2 & 3 bara 2 min i zon 4 helt galet. Grymma ben hela vägen och kändes nästan som en maskin hela vägen. Hoppas sluttestet om några dagar har samma eller ännu bättre känsla. Kroppen är en märklig maskin borde ju varit rätt sliten idag efter 14 raka dagar tänker jag. Jag kanske har kört för lätt? Se programmet nedan och testa gärna jag tycker det varit rätt kul och inspirerande. Kör ju annars så himla mycket sweetspot och lägre watt men mycket längre kul att dra på lite också ibland.
Tommy Prim back in the days
En annan väldigt kul grej är att Tommy Prim en av våra absolut största cykellegender kontaktade mig nyligen och hade testat Cellexir One och undrade om han kunde bli ambassadör? Verkligen superkul och häromdagen snackade vi cykel en lång stund. Otroligt hur vass han var i början på 80 talet. Skrev så här på min fb idag:
Som tonåring i Västervik i början på 80 talet minns jag en gång när Postgirot swischade förbi med målgång av en etapp i stan. Wow vilken fart och vilka coola cyklar. Cyklisterna efteråt på stortorget med knallbruna rakade ben och armar och sen kritvita på överkroppen. Vilka stenhårda krigare och hårdast av dem alla på den tiden i början av 80 talet var Tommy Prim. Som sporttokig grabb var det fantastiskt att ta del av Tommys enorma prestationer i klassiska Bianchistallet (tänk att ha en sån cykel varje tonårings dröm då..) Tommy kom 2:a 2 gånger i Girot och vann ett flertal klassiska lopp och var under några år på tidigt 80 tal troligen världens starkaste etapploppscyklist. Tänk om det varit idag? Vilken superstjärna. Ni kan säkert förstå att jag som cykeltokig hickade till när det nyligen plingade till i min mailbox och Tommy som beställt Cellexir One och upplevt god effekt undrade om han kunde bli Cellexir Ambassadör inför ett stundande äventyr där han ska cykla Italien runt igen 400 mil. Ett nytt eget Giro Di Italia som 65 åring för Tommy som verkligen håller igång på cykeln fortfarande👍.Fantastiskt kul och vi är så glada att nu kunna presentera Tommy Prim som Cellexir Ambassadör. Varmt välkommen Tommy Prim😍 Keep on riding!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar