Fick en grymt fin avslutning på cykelåret igår. Innan en toppenmiddag med vänner så körde jag en stenhård 55 k runda på klassiska Vikskolan Väsby Almungevägen till Långhundrarondellen och tillbaka. Nästan inga bilar och mötte bara en cyklist, så mer eller mindre ensam på vägen och vädret var toppen för vintercykling 3-4 grader och svag vind lite lätt regn i luften men bra med syre och kropp och huvud i symbios för hårdkörning. Låg på i stort sett max hela vägen och gjorde nog min snabbaste runda med CX och dubbdäck med snabba 34,3 fart. Schwalbe Winter dubbdäcken rullade på som aldrig förr och det var en så grymt fin känsla att efter 6-7 veckor med svår ryggvärk som äntligen börjat lätta nu senaste veckorna och har nu kunnat träna bra några veckor och igår svarade verkligen både kropp och huvud. Inget som slår cykling en sån dag. Fick en sån lyckokänsla, runners high likt när tankarna på att Sara klarat sig och nu är fullt återställd efter 4 svåra operationer i hjärnan i höstas som jag skrev om i förra inlägget. Tänker ibland på "sliding doors" ögonblick hur små marginaler det var och hur våra liv kunde tagit en sån fruktansvärd vändning men nu istället givit oss alla i familjen en sån otrolig tacksamhet och glädje att få vara friska tillsammans.
Cykelåret blev väldigt annorlunda i år. Det var 100% fokus första halvåret på sommarens Världsrekordförsök på Volvos testbana och det blev ingen annan tävling vare sig innan eller efter den urladdningen. Det var första gången sedan jag började tävla i cykel som jag inte körde tävlingar eller lopp regelbundet. Inte ens ett Smacklopp blev det. Jag hade ingen lust eller driv för det och kände mig klar för året efter världsrekorden och sen när Sara blev akutsjuk bara någon vecka efter så fick ju hösten minst sagt ett annat fokus. När jag ser Strava statistiken så är det tydligt att andra halvåret är det minsta jag cyklat på 10 år och ryggproblematiken med en skada på en disk blev också en stor bidragande orsak till det. Brukar ligga på ca 1500 mil om året så lite mindre i år med 1226 mil. Men den senaste månaden har motivationen ökat i samband med att ryggen blivit bättre och nu har jag satt upp två spännande mål för nästa år.
1 Vätternrundan med Team Serneke att köra nya Vätternrundan 31.5 mil rekordsnabbt under 7 timmar det kräver 45 kmh så tuffare än så blir det ju inte men vi är ca 40 vassa cyklister och jag tror vi med bra samarbete kommer ha en god chans att klara det. Vore ju grymt att som 55 åring få vara med om det.
2. Masters VM i italienska Trento första dagarna i september. Jag kommer sikta på Tempoloppet med ambition att kriga om topplaceringar.
Nu kör vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar