Tempo Masters SM - Close but no cigar..

I helgen var det nästan lite plötsligt och lustigt dags för tävlingsdebut för säsongen. Tempo SM i Lekeryd utanför Jönköping hade Covid anpassats och skapat efter förutsättningarna ett mycket bra arrangemang. Elitklass damer och herrar samt juniorer under lördagen. Masters herrar och damer samt paracykel på söndagen. Vi i Cellexir Cyling ställde upp med 4 cyklister jag och Niclas Näslund i H 50 samt våra grymma nytillskott på damsidan Sara Hedberg och Marlin Brown i D 40. Niclas tog guld förra året och jag silver och tjejerna tillhör absoluta toppskiktet så vi hade förhoppningar om nya medaljer helt klart.

Personligen så hade jag för första gången i tempo en tro på guldchans då jag gått fram väldigt mycket i år. Niclas hade 4 raka SM guld innan igår 3 i H 45 och 1 i H 50 och varit ganska ohotad som tempokung i flera år men baserat på mina träningsresultat trodde jag på en bra chans att konkurrera både mot honom och de många andra starka masterscyklister vi har i landet. Tyvärr för mig som trivs bättre med längre lopp var sträckningen 50% förkortad (pga Covid anpassning och tidsschemat) och nu skulle vi bara köra ett varv a 16 km runt den mycket tuffa och kuperade banan med en stenhård första hälft med mycket stigning och slingrande svängar på rätt knölig rasslig asfalt för att sedan avsluta med riktigt snabba 7 km hem på fin väg med en hel del nerför på slutet. Lite drygt 20 min på absolut max, inte my cup of tea och jag har hela året tränat för att bli optimerad på långa TT distanser i och med osäkerheten om det skulle bli några tävlingar alls och att vi hade vår Cellexir & Aktivitus TT Series med väldigt långa tempolopp så har inga intervaller alls körts. Jag har en grym aerob form och uthållighet men ligger efter anaerobt, men det har som sagt gått desto bättre på de långa och farten har höjts ordentligt ändå även på de korta loppen. Så full av tillförsikt innan loppet.

Niclas och jag åkte ner på lördagen och tittade på eliten, herregud vad grymt de körde i toppen nära i 50 fart snitt på den banan är INSANE och bröderna Ahlsson, alltså vilka ubercyklister! Jacob ung kille överraskar alla och slår tom en världsklass TT cyklist som Tobias Ludvigsson på sin hemmabana. galet starkt gjort vad månde bliva av honom och inte minst lillebror Jonathan som är 17 år och trampade runt med juniorutväxling i 46,5 fart och vann i stor stil. Sanslöst imponerande. Extra kul också att min cykelkompis Hannes Bergström Frisk ladda på nåt oerhört i startbacken mäktig körning av en klättrare i världsklass. Han gjorde ett topplopp och kom urtstarkt 5:a med grymma 47,5 i fart. extra kul var att han körde med C Endurance dubbel dos innan och höjde sig så mycket, får börja med det nästa gång:-)

När Niclas och jag tittade på de snabbaste i eliten känner man nästan: WTF gör jag här? Ge mig en stor GT istället Im to old for this shit.. Men ok då nu var vi ju ändå här så sent efter tävlingarna var avgjorda hann vi ut mellan 7 och 8 på kvällen för 2 incyklingsvarv. Dessa var tänkta att göras lite lugnt men med Niclas alltså det går knappt han har ytterst sällan zon 2 i sig och vi var väl lite upptaggade efter att sett eliten så vi körde 2 varv snabbare än min silvertid från förra året. Kanske inte helt optimal incykling men nu var vi i alla fall genomcyklade ordentligt inför morgondagen med förhoppningsvis bra blodvolym och flöde i benen.

Upp på morgon skönt, regnprognosen var framflyttad till eftermiddagen tack gode gud för det. Iväg och värma upp, min start 9.50 1 minut för Niclas som startade som sista man. Annan vind på söndagen och rätt stark mot nu första halvan uppe på det tekniska partiet med sämre asfalt här gäller det att inte packa ihop mentalt nu när det går sakta. Belöningen kommer på snabba hemvägen. Jag visste inte riktigt hur mycket jag skulle våga attackera chans i första tunga branta backen som kommer direkt. Man vill ju inte gå stum samtidigt så på så kort lopp har man inte råd att slänga bort massa tid på de första 2 minuternas uppförsbacke så jag laddade på hårt med 520 w de första 50 sekunderna i backen och säkert lika mycket in i den efter starten. Det kostade hårt förstås och jag tog förstås ner det rätt fort. Jag det hade jag ju tvingats göra vare sig jag ville eller inte ändå för att inte parkera helt efter 2 kilometer. Rejält hård andhämtning från start alltså och försökte hitta positiva tankar watten såg bra ut första delen men fan vad sakta det går? Jag hade svårt att komma ner i låg aeroposition på den rassliga asfalten tittade ofta uppåt mycket med högre position som kostar aerodynamiskt och i flera av svängarna när det hoppar tar jag ut händerna på styret. Nog för att cykling är kul och jag vill gärna cykla fort men safety first efter vad jag varit med om i skadeväg för några år sedan.

Efter 8 km passeringen blir jag rätt demoraliserad när jag ser att min fart är under 40 snitt, hade hört att en tidigt ledare hade 39,2 dit och jag hade nog hoppats på lite mer än det. Fightades inte så lite mot demonerna och mjölksyran där och min kraft sjönk oroväckande fort i de många svängarna där jag inte trampade på fullt. Ja ja nu ute på stora vägen för sista snabba 7 km hem nu dessutom i medvind KÄMPA! Såg nu bronsmedaljören från förra året Stefan Lindskog som startat en minut före mig och nu vara han max 30 s före så det höjde min fighting spirit. Kämpade på bra och gör de 5 km på en riktigt bra tid en av de snabbaste av alla enligt Strava (elitklass hade annan vind dagen innan). För jäkla slut nu i kroppen och jag har trots att jag tar snabbt på Stefan nåt i mitt huvud som säger att det här räcker inte Niclas kommer för tidigt bakom. Jag håller i bra ändå på slutet och det går fruktansvärt fort sista 2 km. SÅ skönt när man skönjer mållinjen och kan spurta min dator visar 21 min 13 sekunder och över att höra att jag leder. Suveränt då blir det minst silver men magkänslan är att det inte räcker. Efter uppvärmingsvarvet det andra som vi körde ihop på 21.30 dagen innan sa vi att en tid under 21 kan räcka långt. Precis så blir det Niclas anropas mot målgång och speakern tar in honom i mål på 20.58 han vinner med 15 sekunder. Hatten av suveränt kört Niclas. Jag kör väldigt mycket fortare än förra året då jag var 1.19 efter Niclas på 2 varv men han kör också klart mycket fortare nu ca 30 s på varvet så han höjer sig rejält när det som bäst gällde. En riktig mästare som tar sitt 5 raka TT masters SM guld, otroligt starkt.

Jag är väldigt besviken innerst inne. Jag ville verkligen vinna och trodde på en stor chans att göra det. Jag gör ett bra lopp, men det är inte den där höjningen utan mer på den stabila nivå jag haft nu några månader. Jag hade hoppats på 20 sekunder till att krama ur igår. Men det är vad det är och blir min 8 mästerskapsmedalj nu på SM & NM 4 silver 4 brons. Guldet låter sig inte komma lätt, kanske är det bra? Kanske ger det motivation mot nya mål, vad vet jag? Vad kunde jag gjort annorlunda igår? Troligen ingenting Niclas var bättre. Det var tight även bakom starka Jonas Tell medalj i linje SM flera år i rad var 9 s bakom mig och över lag på drygt 20 minuter är det många som är ganska nära i toppen av respetivee klasss. Niclas har näst snabbaste tid av alla i alla Mastersklasser från H 30 och uppåt slagen med 4 s av Patrik Boström H 45 så det är väldigt tight.

Hur gick det för tjejerna då jo tack grymt bra Sara Hedberg vinner D 40 i sin klubbdebut och Marlin Brown tar brons. Härligt och stort grattis tjejer. Otroligt vi åkte dit med 4 cyklister 2 guld 1 silver 1 brons. Precis som förra året men då var det Stefarna Ljungberg och Kuhl som tog de utöver våra i H 50. Snacka om utdelning för Cellexir Cycling. Kampen går vidare!

Nu åker vi hem champ:-)

Glada medaljörer Sara Hedberg & Marlin Brown

En lugn öppning NOT!

5:a all time efter svängen ut på stora vägen (vi hade medvind inte elit dagen innan)


Det platta partiet på stora vägen mot slutet innan nedförsbacken på slutet körde Niclas snabbast av alla Masters och jag var 3 s efter han tog nom rätt jämnt ca 1 km per kilometer. 1-4 på elit sm dagen innan kör fortare trots sämre vind.

13 mil solo med racer på 3.06 a 42 kmh - Jag fattar knappt hur det gick till?

Jag fattar knappt hur det gick till. Igår cyklade jag by far det snabbaste jag någonsin gjort med en linjecykel. Blev inspirerad när jag såg Alberto Contadors s Strava att han gjort en "full gas day" med en nätt 20 mil solo på racer a 5 h med 40,1 fart. Det var flera hundra spanska "amazing / unbelievable kommentarer och nog verkar Alberto vara i rätt bra form fortfarande då han förra veckan satte världsrekord i Everesting med 7.30 en makalös prestation. Jag har ju cyklat mest tempo i år men blev sugen på att se hur jag skulle klara en längre racer solorunda. 20 mil får vänta lite då fokus nu ligger på TT SM näst nästa helg.

Men igår tog jag en etapp på vägen mot 20 mil med 13 mil och klassiska Roslagstempot från Viksolan - Almunge- Edsbro- Rimbo- Angarn - Vallentuna - Väsby Vikskolan. Ett varv jag cyklat nu totalt 9 gånger och som snabbast med TT cykeln nyligen på 2.58 med 43.8 fart. Har lyckats höja farten flera kmh med TT cykeln i år. Linjecykeln har jag inte kört något långt snabbpass med innan igår men hade 39 fart som bästa på varvet cyklat för några år sedan. Igår hade jag ett vad jag tyckte tufft mål med 40 snitt som mål innan rundan

Jag hade under många år ett mål att klara 10 mil solo med racer out and back med 40 snitt och med samma cykel som igår klarade jag det för två år sedan på delvis samma vägar. En otroligt skön känsla den gången att nå ett sånt långt och tufft mål.
http://jblifecycling.blogspot.com/2018/05/yes-dar-satt-den-40-snitt-10-solomil.html

Igår var förutsättningarna goda inte så stark vind kanske 2-3 m/s och precis lagom varmt runt 18 grader. Jag körde rundan så aero jag bara kunde med TT dräkt och TT hjälm HJC Zipp 808 fram o bak med Conti GP 5000 bak och fram Vittoria Corsa Speed. Jag hade t om satt dit aeroflaskor på ramen (som jag i onödan hade fyllt med vatten) för jag hade också en 1,2 liters Camelbak påse med Cellexir Endurance och Maurten energi som räckte hela rundan så jag rörde inte vattnet förrän efter målgång men då var det desto godare och välbehövligt vill jag lova. Jag körde non stop hela vägen. Jag cyklade 99% av tiden i road bike position med händer i drops eller hoods, inte i TT ställning med armbågarna över styret annat än max någon minut, tycker det känns för vingligt på det glatta styret.

Redan första milen såg jag att tusan vad fort det går relativt vad wattmätaren visar? Jag hade nära 45 snitt efter någon mil och mätaren visade "bara" 280 snitt. Jag körde så hårt jag orkade anpassat efter att kunna hålla någorlunda i dryga 3 h. Blev lite stressad över att det på wattmätaren verkligen inte såg ut som jag hade dagen. Åtminstone 30 w mindre än min upplevda insats och kanske ännu mer om jag jämför med farten och det är ju det som räknas så varefter milen trillade på och jag såg att fartsnitt var så högt så blev känslan bättre o bättre även om wattmätaren visade fallande. Jag nådde Almunge efter 4 mil med för racer sanslösa 45,5 fart. Där fortsätter vägen norrut men mer österut mot Edsbro. Det var en märklig känsla det gick vansinnigt fort ofta försökte jag växla till tyngre när jag redan hade 53 /11. Jag nådde Edsbro efter 65 k med 45.3 i fart. Vinden var inte speciellt stark heller och jag fick inte ihop det i huvudet. Vad är det som hänt hur tusan kan det gå så fort? Wattmätaren droppade hela tiden lite snitt och vid Edsbro bara 271 w och skulle det stämma på en nära all out effort så var det min sämsta prestation på typ hela året samtidigt som jag i verkligheten på vägen cyklat klart fortare än någonsin t om extremt mycket fortare minst 2,5 kmh fortare med racer än någon gång tidigare. Så jag kopplade bort dåliga tankar i huvudet om att jag tappade i kraft och försökte fokusera på att hålla ihop det hem nu med vinden mot och en allt tröttare kropp. Vinden mojnade lite så jag hade nog lite fördel av det samtidigt sjönk lufttrycket (enligt Eric Egelstig som körde min runda i Best Bike split app efter så det gick kanske på ett ut enligt honom).

Jag började förstås tappa fart hemåt men ingen kollaps alls utan kunde hålla ca 40 fart mest hela tiden även i sida motvind. Framme i Rimbo efter 85 k var jag nere på 44 snitt. Vid Roslagsstoppet med ca 3 mil kvar var det 43 men jag förstod då att det här kommer bli långt över 40 om jag inte totalbonkar hem. Enligt wattmätaren gjorde jag nära det för den sjönk och sjönk men jag satte ändå 5 orna runt 40 fart så jag misstänkte att den var "out of order". Det värsta sista dryga timmen var att jag var jäkligt påverkad i kroppen, faktiskt nästan värst i armarna med en skakig känsla utan kraft som när man är på väg att ta slut. Det var konstigt nog bättre i benen och jag kunde hålla ihop det bra givet känslan. Försökte få i mig så mycket som möjligt av drickan jag hade kvar och det hjälpte nog bra sista milen efter tunga Vallentunabackeen var snittet 42.2 och nu bara sista milen till Väsby kom igen nu håll trycket. Det här kommer bli grymt jag kunde hålla i bra och med en sista adrenalin push hålla mätaren kvar på 42.0 sista 3 km. Var helt vimmelkantig, tokslut när jag slog av men lika barnsligt lycklig. WTF jag har kört 13 mil solo på racer med 42.0 det är 3 kmh snabbare än någon gång förut. Det är t om ett par minuter snabbare än mitt pb var med TT cykeln bara för en månad sedan innan topploppet i vår träningsserie. Det är 2 kmh snabbare än min snabbaste 10 milare. Jag är 53,5 år. Jag fattar knappt hur det gick till? Its never too late!

STRAVA LÄNK

När jag kom hem och pustat ut strax innan jag skulle grilla kyckling till middag såg jag att den nya TT hjälmen från Endura jag beställ hade kommit. Hann upp till affären och hämta ut den innan middagen. Såg jäkligt fin o snabb ut blir spännande att testa. Den satt bra när när jag provade den till middagen:-) Skål på er!

JB Testar stort hjälmtest hur snabba är olika hjälmtyper? + Igår ett episkt TT pass 55 k i halv storm och regnskurar

Nyligen gjorde jag ett stort hjälmtest med 4 st olika hjälmar på tempocykel och 4 varv runt min "testbana" Fysingen runt 19 km. Jag fick förslaget att starta en fb grupp för mina tester och har nu gjort det och den har redan 290 medlemmar gå med du också om du vill ta del av en del nördiga tester kring hur snabba olika prylar är fb grupp JB Testar där kan du också läsa om hjälmtestet jag gjorde samt ett uppföljningstest som kommer att följas av fler för jag fick riktigt intressanta resultat som kanske leder till att jag byter tävlinghjälm för TT alternativt kör med olika typer beroende på vindförhållanden.

I första testet körde jag de här 4 hjälmarna mot varandra en trad linjehjälm från TEC en aero lvg hjälm Bontrager Ballista min nuvarande tävlignshjälm för TT HJC Adwatt samt en gammal "relik" från Giro Advantage med longtail (min första TT hjälm jag köpte 2012 men som legat i källaren sen 2014) Jag körde alla 4 varven med exakt 300 w på varandra med vad jag uppfattade som relativt liknande vindförhållanden. Jag vill återigen poängtera att självklart så finns det stora variabler med ett enskilt test så här både gällande pacing (även om jag är rätt bra på det efter 115 Strava loggade varv runt Fysingen) men framförallt väder och vind kan ändra sig ganska ordentligt från varv till varv kantvind kastvindar etc även trafiken kan ställa till det och gjorde även så delvis på testet. Såna här typer av felkällor gör förstås att man får ta siffrorna från ett enskilt test med en stor nypa salt och det går 13 hobby eller yrkesingenjörer på dussinet som bara ÄLSKAR att tala om hur statistisk egentligen kan och bör tolkas. Men samtidigt real life testing är för de flesta bra mycket intressantare än en labmiljö som är full av avvikelser från verkligheten. Gör man dessutom som jag gjort och kommer fortsätta att göra följa upp med fler tester på hjälmarna så kommer jag att få en klar indikation på hur respektive hjälmtyp beter sig i olika vindförhållanden vs varandra vilket jag redan sett.

Resultatet från första testet var klart intressant för mig. Den gamla Giro hjälmen blev nämligen klar vinnare med hela 30 sekunder och jag cyklade i hela 45.1 kmh snitt på "bara" 300 watt vilket är ett förhållande jag aldrig haft så bra fart / watt på den sträckan. 30 sekunder efter kom HJC hjälmen 33 sekunder efter Bontrager Aeroihjälmen och sen hela 58 sekunder efter TEC lvg hjälmen. Alltså nästan en hel minut skillnad på en snabb TT hjälm mot en vanlig lvg på 19 km 1.8 kmh fortare det är riktigt mycket tid på en hjälm. Men även 30 sek differens till 2:an är EXTREMT mycket. Jag blev lite hindrad i trafiken 2 gånger på HJC varvet så kanske 20 s mer motsvarar diffen den dagen.

Så därför var det mycket intressant för mig att bara köra TT hjälmarna mot varandra nästa gång. Kunde det verkligen vara liknande skillnad en gång till? Nej det var det inte. Vid nästa tillfälle häromdagen körde jag hela 5 varv runt Fysingen fast bara med de två TT hjälmarna. Det skulle blivit 4 men jag blev så hindrad bakom en lastbil på ett varven att jag fick göra om det varvet så totalt 10 mil hög fart blev en ganska gedigen testdag.

Jag gjorde då de två första varven a ca 295 w. Nu blåste det klart mer sidvind rakt västlig och en märklig känsla av mest kantvind hela varvet (det brukar ofta blåsa syd västlig och då är varvet snabbare och mer lättcyklat. Första varvet var Giron lite snabbare 44.8 fart a 297 mot 44.6 för HJC på 295 w 9 sekunders skillnad men också 2 watt mer så ganska likt. Sedan följde ett varv nära max för HJC fast med lite reserv kvar att klara ett med lika stor kraft till. Då landade kraften på 317 w och farten blev då fin fina 46.0. Spänd nu på hur Giro hjälmen skulle bete sig på sista varvet, men efter redan 8 mil cyklade med snabb fart runt Fysingen så var det inte helt lätt att tramap fram 317 w  i ytterligare 25 minuter men det gick precis. Jag blev nu också lite hindrad sista varvet ca 7 sekunder men Giron var nu 15 sek långsammare med 45.5 fart så även utan den trafiksinkningen hade HJC vunnit.

Således gav andra testet ett motsatt resultat mot första. Min teori till det är att den kraftiga sid / kantvind som var på andra testet drabbar en longtail klart värre än den kortare / modernare hjälmtypen HJC. Longtailhjälmar är klart känsligare i sid/ kantvind samt att de kräver en mycket mer disciplinerad TT ställning och att man inte håller på att titta upp och ner mycket för då hamnar svansen upp i luften som en hajfena och bromsar. Min tro såhär långt är att longtail kan passa mig bäst en dag med lite mindre sidvind och HJC när det blåser mer. Jag har nu beställt en ny hjälm av longtail typ då Giron känns lite gammal och troligen inte optimal om olyckan skulle vara framme. Efter research fastnade jag för Enduras D2Z hjälm som känns som state of the art i genren, den är dessutom kombo så man kan ta av "svansen" och så har man en snabb aero lvg hjälm på köpet. https://www.endurasport.com/D2Z-Aeroswitch-Helmet/p/bE5048

Blir spännande att prova. Annars fortsätter TT formen att överraska mig själv stort hur bra det går. Igår var det en fruktansvärt hård vind och jag tänkte för mig själv på förmiddagen att nu kommer det nog snart börja plinga till i maillådan med "You have lost your KOM" mail som ofta brukar hända a very windy day. Alltid några som passar på och cykla fort i rätt riktning på olika segment när det är hård vind. Mycket riktigt det hann inte bli lunch innan det här kom:-) 

4 tappade KOM till Claes Nordström på "min" Almungeväg. Not ok:-) Jag hade nog tänkt att cykla lite igår men troligen inte där. Men nu kände jag att tusan alltså jag måste försöka kontra tillbaka det men 51 fart? Ja ingen lek i över en mil.

Tog bilen bort till Vikskolan strax efter lunch som så många gånger förr. Parkerar och ser att nu tornar det upp sig igen (inget regn i prognosen) det sjuka är att två gånger i rad nu de senaste gångerna jag varit där och ska cykla har det börjat regna nästan på sekunden när jag stängt av motorn eller öppnat dörren. Jag har moloket fått gå in i bilen se hur det vräker ner en kvart för att sen ge upp och åka hem igen utan att cyklat en meter, nej nu ljuger jag kom 50 meter sist innan jag fick vända när det började vräka ner. Men nu då det kan väl inte hända igen för 3 gången i rad? Jo visst gör det det med ett avgrundsvrål i bilen skriker jag HUR FAN ÄR DET MÖJLIGT nästan på sekunden 3 gånger i rad börjar det värka ner så fort jag kommit till parkeringen. det är ORIMLIGT skulle Kersti i Idol skrika det kan inte hända men ändå händer det. Det är så osannolikt att Harrisburg olyckan vore mer sannolik om den nu hänt eller hur det var som Tage Danielsson sa. Efter 5 minuter börjar jag skratta åt det komiska istället och sätter mig och lyssnar på Sommar i P1 (just passande:-) det slutar regna ganska fort men det är bra blött och det verkar inte blåsa så mycket heller just då. Jag är lite oklar på vad jag ska köra / om jag köra men efter en halvtimme så börjar det torka upp lite och det har börjat blåsa mer så jag tänker att jag kör på hårt till strax efter Lunda Livs och känns det bra fortsätter jag till Långhundrarondellen efter 27,5 km och vänder där och tar den gruvliga motvinden hem lugnt.

Suger i mig en dos Endurance blandat med lite flädersaft och ger mig iväg. Drar på hårt direkt och känner att kroppen och benen är med idag. Wattmätaren visar betydligt mer än vad jag är van vid. Det blåser bra mycket medvind men märker också snabbt att det kommer bli mycket sida för vinden är ganska mycket mer från sydväst än sydlig och vi ska ju mest norrut. Efter någon km är snittet redan 50 det här känns bra men vid en av gårdarna ser jag två lastbilar som jag alltför snabbt närmar mig i hög fart. Oh nej en av dem skall svänga av vägen och stannar helt ytterligare en bil och jag fastnar bakom och jag får tvärbromsa ner till noll innan jag kan tråckla mig förbi på innern. Fan också där sprack den chansen till att ta tillbaka de KOM:en jag nyss tappat. Tappade kanske 20 sek eller så med broms och startsträcka. Finns inte en chans att ta igen tänker jag förbannad och överväger att stanna, vända och börja om men jag har kommit nästan 5 k nej skit i det bra träning blir det ju i alla fall kör nu det blir vad det blir.

Får bra flow och kan sakta men säkert börja ta upp snittet igen på mätaren som tappade ner till under 48 i stoppet. Vid Lunda Livs är jag uppe vid över 50 igen och det går fort som djävulen stundtals mest på 56 /11 växel man blir en fartjunkie av såna här upplevelser och endorfinerna sprutar. Ännu mer glädjande är att mina kraftsiffror är överlägset de bästa i år på TT cykeln med 347 w snitt första 20 min och jag är inte helt på rött heller och bestämmer mig aatt fortsätt hela vägen till Långhundra efter 27 km för att ta nytt beslut där, rulla sakta hem i sinnessjuka motvind eller försöka köra fort hem också, hemska jobbiga tanke.. Jag är uppe på 50.7 snitt nu men märker samtidigt att det är bra mycket sidvind nu får nästan kämpa med att hålla i cykeln och valet av Girohjälmen med Longtail har jag ångrat en bra stund nu men skitsamma det är ändå kul att cykla. Tappar lite sista sega biten till rondellen då det nästan känns som motvind och missar mitt eget KOM med 1 sekund till rondellen men vad gör det. När jag vänder om känner jag att jag har ändå 50 fart hit jag kör på i samma kraft så länge det känns ok pulsen är inte på rött och benen fortfarande rätt pigga har knappa 340 w dit. Blåser som satan och nu börjar det bli mörkare också men jag klarar på något märkligt sätt att hålla farten mycket bättre än väntat första milen hem. Men när jag närmar mig Lunda Livs med dryga 15 k kvar bryter helvetet löst det börjat störtregna och vinden tar i ännu mer och det är styv kuling rakt mot. Det är helt galet jag kan inte ligga i tempoställning på det öppna fältet innan Trosta och jag ser knappt någonting det känns som jag är som en fladdrande löv i stormen som bara väntar på att flyga ut i diket eller i värsta fall ut på vägen. Jag tänker att jäklar vad synd jag hade ändå över 47 snitt hit de första 4 milen hade varit kul att få kunna köra på hela vägen hem utan en regnstorm i ansiktet.

Men strax efter Trosta lättar det lite och jag får lite skydd bland träden en stund. Regnet minskar i styrka. Maybe there is a chance? Så jag repar nytt mod och lyckas få upp farten bättre igen det är tungt men kilometerna rullar på och på nåt konstigt sätt blir jag peppad av den absurda situationen det är så vansinnigt ogästvänligt 10 m/s i ansiktet och regn men jag kryper ihop och känner jag klyver vinden riktigt bra. Ok GOD hit me with your best shot is this all you got for me? I can take it! Jag kör på och kan kan öka sista 3-4 kilometerna som nu helt plötsligt körs i lite sol och mer sidmot. Jag ser att mätaren är på 46.2 när jag kommer ner mot Vik skolan, den slår precis ner till 46,1 men wow jag har kört 55 km på knappa 73 minuter med 336 watt snitt i ett så galet hårt väder. Med minsta möjliga marginal tar jag tillbaka de KOM jag nyss förlorade och tar out and back KOM med flera minuter. en otroligt skön känsla det är åtminstone 20 watt över tidigare bästa notering och snittpulsen är 150 med några slag tillgodo kanske 5% till max tömning kändes det som. Har aldrig varit i närheten av den farten på så lång sträcka och jag undrar vad det kunnat bli en varm vindstilla dag? Känns nästan lite overkligt, som att jag bara fått ett par km extra i fart från någonstans? Var kommer farten ifrån? Ja igår var ju kraften mycket högre än tidigare under säsongen men annars är det nog en väsentligt halare position på cykeln som ger resultat. Oerhört stimulerad och galet nöjd rullar jag tillbaka till Vikskolan. Lägger telefon och glasögon på biltaket när jag byter om tar av mig de dyngsura kläderna. Nu skiner helt plötsligt solen och jag tittar upp på himlen och bara skakar på huvudet. Vilken sjuk dag. När jag kommer hem märker jag att jag kommit ihåg att ta ner telefonen från taket men inte sportglasögonen med fotokromatiska glas. Tur att det inte var tvärtom i alla fall att jag glömt telefonen på taket.. Jag tar ändå bilen tillbaka till Vikskolan hemifrån tänker att de kan ju ligga kvar där på parkeringen om jag har tur. Och tänk de gör det men en dum sak var att de var överkörda och låg i 4 bitar så lite ledsamt. Men man kan inte få allt. Jag glädjer mig desto mer åt mitt episka cykelpass igår även om jag inte direkt längtar efter att göra om något liknande på ett bra tag.

Kör hårt!