söndag 30 mars 2014

HELLO STOCKHOLM /Jonas du var bättre förr

Ja vilket uppvaknande det blev i helgen om att tiden har sin gång. Jag har varit ute på Bosön hela helgen och spelat HELLO STOCKHOLM en stor internationell Frisbee Ultimate turnering, skrev i förra inlägget om att det var en stor del av mitt liv 82-92. Sedan dess har jag inte spelat eller knappt en hållt i en frisbee. Men jag har ju bra kondition och borde kunna springa hyggligt, och tekniken, kasten dom sitter väl i, eller?

Nej inte direkt som jag hoppats eller trott. Gick väl hyggligt ändå de första matcherna men vårt oldboysgäng hade inte mycket att sätta emot elitlag med ca 20 år yngre killar från Ryssland, Frankrike och Österrike som vi förlorade mot igår. Vi hade helt enkelt inte en chans. Dom springer ifrån oss med snabba ryck och vändningar. Och snacka om att uthållighet och kondition är grenspecifik. Var helt slut igår efter 4 matcher a 25 minuter, för att inte tala om hur kroppen kändes igår kväll och idag, ont precis överallt. Har sällan om knappt aldrig känt mig så gammal och värdelös som under sista matchen igår kväll, blev dessutom stämplad av en fotbollssko på stortån så den är alldeles blå idag. Det var en slagen hjälte som spädde ut värken med några Voltaren och ett par glas vin igår kväll. Vårt lag hette passande Fine Wine lagfoto igår i lånade Hammarby fotbolls tröjor.

Nya tag idag, men det blev tungt nästan direkt och för att göra min personliga förnedring total på första morgonmatchen (som vi glädjande vann för att undvika spela om sista platsen i turneringen) så lyckades jag springa även andra stortån helt blå. Det tillsammans med galet ont i händerna av att ta emot hårda passningar i ovana händer så kände jag att nu får det vara nog, jag spelar inte sista matchen om 21 plats. Killarna förlorade den knappt, men sammantaget gjorde vi ändå en stark kämpainsats. Som vår lagkapten sa i ett tacktal till segrarna. "Congrats and well played! Its been a while. Half of you guys werent born when we stopped playin in the early nineties"
Bosöns grymma inomhushall med konstgräs

Helgens spel var verkligen ett uppvaknande av att ålder och tiden tar ut sitt pris, men också hur mycket träning gör och påverkar. Man blir verkligen bra på det man tränar och tappar snabbt om man inte gör det. Jag har kunnat det här rätt bra med Ultimate och då känns det extra surt när man känner sig så dålig, trött och gammal. Det matchade inte min självbild. Men det är bara att bryta ihop och komma igen som Per Elofsson sa (men iofs inte gjorde utan slutade istället:-). Det var trots allt fantastiskt kul att träffa gamla vänner med alla historierna som kommer fram och det sociala var ju huvudsaken till mitt deltagande även om jag inte ska sticka under stol med att jag gärna ville bidra med bra spel igår. Jag avslutar nu min Ultimate karriär och satsar på något jag just nu tränat mig  bättre på, att cykla. Avslutar med en av mina absoluta favoritlåtar Du är snart där med Håkan Hellström innehållande textraden "Håkan du var bättre förr" som jag idag byter ut till "Jonas du var bättre förr."

Men redan på onsdag nya tag. Hörde jag SMACK tempopremiär?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar