Vad kul att Stockholm får ett riktigt breddlopp på cykel nästa år. Stockholm Gran Fondo har nog alla förutsättningar att bli cyklingens Lidingölopp (som går idag), ett lopp för både elit och motionär. Såg att de maximerar anmälan till 6000 personer och passade därför på att anmäla mig direkt idag Stockholm Gran Fondo. Har inte funderat ut nästa säsongs målsättningar helt klart än men Gran Fondo loppet blir ett av huvudmålen. Har också redan anmält mig till Vättern där Conti Test Team återigen gör ett ambitiöst försök att komma under 7 timmar. Vi lyckades ju inte förra året, men skam den som ger sig. Gran Fondo 1150 kr och Vätternrundan 1750 kr. Dom är ju inte helt gratis dom här loppen. Vi som inte ens använder mat eller vätskestationerna, det är ju en rätt dyr potatissallad med kyckling och lättöl efter Vätternrundan. Men gud vad lättölen och maten smakar bra:-)
Igår på hemvägen tog jag en extratur i regnet på hempendlingen. Körde 58 km i halvhårt tempo, kändes rätt bra med schysst musik i lurarna och rätt klädd, ett tag innan regnet gick igenom allt och kylan började kännas sista milen. Hittade en superfin vägsträcka som jag konstigt nog aldrig kört trots att jag "alltid" snurrar runt här i trakterna norr om Sollentuna. Gudbyvägen mellan Frestavägen och Skålhamravägen, ett par 3 kilometer med nylagd asfalt, ingen trafik och lite böljande kuperad. Där kommer jag nog bli en ofta sedd gäst näst år. Grymt fin vägsträcka. När jag nöjd kom hem, fick av mig de dyngsura kläderna gick jag till kylen och hämtade en öl för att få krypa ned i varma bubbelbadet som jag till slut fått ordning på igen. Precis innan jag ska gå ut med min äldsta dotter Alice så bara börjar kroppen att självskaka i värsta frossan. Råkat ut för det några gånger, vätskebrist, drack 70 cl vatten, tydligen för lite på hemrundan 58 km i kombination med regnet och kylan. En förbannat oskön upplevelse. Var tvungen att svepa in mig i filtar och kläder en kvart innan jag kunde ge mig ut till poolen och det 39 gradiga vattnet. Efter lite vätskeersättning varmt bad och några glas öl och vin blev jag senare på kvällen människa igen. Men det är ett känsligt precisionsverktyg:-) till kropp jag har.
Nu ska vi åka och hälsa på några goda vänner som är gudföräldrar till en av våra döttrar. Pappan i familjen kämpar sen ett par år med en fruktansvärd cancer. Det är en helt otrolig historia. Han var helt uträknad med cancer i tjocktarmen, spridd i hela magen. Läkarna ville bara erbjuda palliativ vård för något år sedan. Men han är sån "sjuk" fighter att han vägrade ge upp och hittade en tysk klinik som praktiserar en operationsmetod där dom öppnar upp hela magen och häller in litervis med flytande cellgifter i magen. Chansen att överleva taxerades till 3-5% chans, och den tog han mirakulöst. Sen efter ett år kom den tillbaka och han har fått göra om operationen, nu med bättre odds. Nu är han färdigbehandlad och mår f.n bra. Det här är ett fantastiskt exempel på vad ett positivt mindset kan skapa. Har nog aldrig mött en människa med en sån beslutsamhet att klara det här, positivt tänkande, metodiskt analyserat läget, kämpat och funnit en väg till livet.
Min fru är genomförkyld, ringde därför inför dagens besök och frågade om han var infektionskänslig i.o.m den sista cellgiftbehandling han nyligen avslutat, vi vill ju inte utsätta honom för infektionsrisk. Då svarade han: Nej det är konstigt sa han, tvärtom har inte drabbats av något alls de senaste åren, alltid frisk, ja förutom cancer då förstås:-) "Always look on the bright side of life" som sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar