Nåja det blev ju fint väder igen både innan loppet samt snabbt efter den snabba regnskur som kom under loppet. Kändes klart bättre i kroppen än på söndagens SM lopp även om den där riktiga pang pang känslan kanske inte fanns där i benen i början av loppet. Det gick relativt lugnt första varvet, lite småförsök till utbrytningar. Jag försökte några gånger men klungan var blixtsnabbt på hugget. Ett par killar fick ett hundratal meter men inga större avstånd och in till långa uppförsbacken och sista 3 km på varvet var det återsamlat. Ut på andra varvet samma visa, lite försök till ryck här och där men det stod tidigt klart att idag skulle det bli svårt för några seriösa försök att komma iväg i utbrytning och ännu svårare att få den att hålla då det verkade finnas många som var beredda att hålla farten uppe i den stora klungan. Varv två gick också klart fortare än första varvet. Kändes bra och lätt i klungan och jag gjorde bedömningen att störst chans till topp placering var nog att sitta med långt fram och vara beredd om några starkingar kom iväg, annars ta position rätt långt fram i sista branta uppförsbacken och försöka vara på hugget in i en spurt.
Min teori höll och när vi samlat gick in i sista uppförsbranten så höll jag mig långt fram. Det kördes hårt i backen (peak 1 min power 601 w), men efter att kört Kinnekullebacken i helgen så känns det mesta rätt så enkelt i jämförelse. Gillar verkligen den uppbyggnad och sekvens i ett lopp som är inför en spurt i en stor klunga. Farten trissas kontinuerligt upp sista kilometrarna, hjul försöker hållas och luckor ska hittas, adrenalinet tilltar, snart smäller det i ett crescendo av kraft som ska ned i asfalten sista spurtrakan. Hittade bra linje och lyckades med ambitionen att hålla mig mellan 5-10 hjul in i sista kurvan då det är ca 300 meter kvar och en raksträcka till mål. Strax innan den kurvan hör jag en eller två vurpor som tyvärr så ofta inträffar i dom här situationerna. Hoppas och tror det gick relativt bra för dom inblandade. Egentligen helt ofattbart att jag aldrig kört omkull på racercykel (ramlat 5-6 gånger med CX av vinterhalka) efter så pass många lopp med heta situationer och inte minst alla träningar. Keeping my fingers crossed och hoppas att turen håller i sig.
Ut från kurvan fastnar jag lite bakom ett par cyklister och kommer inte ut vänster, får slå av lite för att komma ut och tänker att där kanske tåget gick, men det är lite längre än vad jag först tänker kvar och jag släpper på allt jag kan på vänsterkanten och tar snabbt mark på de 6-7 framför. Kvar på högersidan framför mig är tre cyklister och jag hinner tänka nej inte 4:a nu igen (har några såna på Smacklopp). Men det är inte bara jag som upptäcker att det tar på krafterna sista 200 meter och jag lyckas komma om dom i bra fart och har nu ledningen solo för sista 50 meter till mål. Med 10-20 kvar är jag på väg att stumna och ser precis helvassa spurtaren Henrik Lundberg Södertälje dyka upp otäckt snabbt i vänster ögonvrå. Jag ger allt sista 10 och korsar mållinjen kanske ett halvt hjul före. Yes där satt den. Äntligen kom segern i ett Smacklinjelopp. Min första vinst i ett sånt här sammanhang. Och den kom helt "odopad" utan intag av rödbetsjuiceshots (eller kanske tack vare det). Har på de 6 Smacklinje jag kört förra året samt i år två 3 platser två 4:e, en 6 plats samt en 18:e. Varit långt fram många gånger men aldrig riktigt räckt till på finsihen. Så grymt skönt nu, framförallt som personlig revansch för SM debaclet i söndags som verkligen störde mig hårt. Resultat Smack Strava
Det är inte helt lätt att vinna ett cykellopp i en spurt (eller överhuvud taget), en jäkla massa snabba beslut och vägval som ska klaffa. Och inte minst måste man VÅGA ta dom. Timingen att gå i rätt ögonblick så man får lagom mycket vind på nosen och inte stumnar behöver man träna på och utsättas för ett antal gånger innan den känns instinktiv. Känner mig fortfarande som lite nybörjare med det men älskar verkligen den nerv och adrenalinpåslag en spurtsituation ger. Sen kan jag ju inte sticka under stol med att det är vansinnigt kul att kunna konkurrera med dom yngre kidsen i en explosiv spurt och inte bara vara "gubbseg" och stark. Saknar väl kanske en optimal toppkick men har bra 10-30 sekunders maxvrid. Igår peak 5 sekunder i spurten 1273 w peak 10 sekunder 1253 samt peak 20 sek 1137 w. Peak 20 sek är jag supernöjd med. I fart kom jag upp i 60 kmh från ca 25 kmh i sista kurvan. Kadens toppar på 128 och puls på 172 vid mållinjen.
Fick en Iphonefilmsnutt som min klubbkamrat Jonas G tog av spurten. Jag kommer på vänster sida och går precis upp i spets ca 100 meter innan mål. Det perfekta avslutet på första delen av tävlingssäsongen i år. Nu är det minst en månads tävlingsfritt. Känns faktiskt inte så dumt alls.
Här är också en film som togs med hjälmkamera av Martin från Team Magnus på hela första varvet. Ser ju rätt mesigt och sakta ut när man ser det så här på film:-) fast det var ju förstås första lugna varvet..Vid 11.30 sticker Rille från ECI iväg på en litet utbrytningsförsök som håller en stund och vid 15.30 kan man se en medelålders man i sina bästa år med gula shoecover och ett vitt 38 cm styre trampa lågkadens. Smack Skokloster linje varv 1
Sista varvet med upptrissning av farten sista 5 min samt krasch och målrakan vid 24 min varv 3 Smack Skokloster
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar