Monarkpremiär med Åstrandtest och Pose running

Kom hem sent i lördags kväll efter några grymma dagar på K Club utanför Dublin. Allt var suveränt, väder, hotellet och golfbanorna. Ja allt utom mitt eget spel, jag får liksom ingen ordning på mitt spel i år verkar det som. Tycker jag slår bollen riktigt bra på rangen men det är som jag mentalt kollapsar när jag kommer ut på banan och det blir bara misch masch av allting. Under en av rundorna drack jag några whisky och ett par tre öl. Då gick det förstås mycket bättre men man kan ju inte förlita sig på sprit och vara halvpackad jämnt man ska spela golf. Tänk hur den taktiken skulle vara för cykelträning, kanske inte helt lyckad eller snabb:-).

Men skam den som ger sig, ett försök till blir det om en dryg vecka går färden till La Manga för en 4 dagars konferens / golf med ett trevligt gäng företagare som jag brukar åka med på hösten. Vi har som vanligt två suveränt trevliga och bra PGA tränare med på resan. Så nu jäklar ska jag få till lite bra golfspel, med eller utan sprit..

Om inte det egna spelet var lysande så var Europas det i Ryder Cup. Verkligen kul att sitta i klubbhuset på K Club som var värd för Ryder Cup 2006 och titta lite på Stenson & Co. Vilken golf han spelade med Justin Rose på lördagen 12 under på 16 hål bästa 4 boll score någonsin i RC.

Tv tittandet fortsatte igår med både RC och linjeloppet i Cykel VM. Men efter ett par tre dagar med klart ohälsosmat leverne, sena nätter, alldeles för mycket gott att både äta och dricka så kände jag att det var dags för en lite säsongsupptakt light och premiär i "vinterstudion"

 

tog 50 minuter Monark och börjad efter lite uppvärmning med ett Åstrand test på 5 kg a 50 kadens, det gick helbra med LÅG jämn puls a 126 efter 5 minuter och en klart lätt känsla. Såg sen att när jag gjorde testet dec 2013 så låg jag nära 10 slag högre. Testet indikerar på en ny högsta nivå på VO2 Max så hoppas på en högre nivå konfirmerad även framåt. 

Tog sen nära 40 min runt 280-300 w utan att gå över 145 i puls så med beröm godkänd Monark premiär.

Idag blev det också mycket träning fick vara hemma då vår yngsta Vera som går i tvåan var hängig i morse. Efter lite lucnchfix så piggnade hon till lite så jag tog ett snabbt 6 mils tempopass direkt följt av ett löppass på 7 km. Lite blåsigt på cykeln men vilket härligt höstväder, klarblått och milt. Strava sista 4 milen . Löpningen efter som var första sen förra lördagen och duathlon 5 k tävling kändes halvseg första km men gick sen allt bättre, jag hade ingen klocka med mig men runt 4.30 fart gissar jag. Lite ambivalent om jag ska fortsätta med löpträningen nu i höst / vinter. Känns ju lite dumt att kasta bort den löpbas jag nu byggt upp och tror jag skulle kunna må bra av lite cykelkomplement och även lära mig att springa någorlunda fort. Får se om jag orkar hålla i det.

Har precis kollat på Vetenskapens värld om jakten på den perfekta löpekonomin och löpsteget. Intressant och det verkar som att det är Pose running som gäller. Se filmen om du vill veta hur man bör springa för att spara energi, springa fortare och utan skador. Jag har vetat om det här i flera år och även predikat den stilen för folk jag träffat som tränar löpning. såg det här Youtube klippet med Christopher Mc Dougall för kanske 4 år sen, tyckte det verkade logiskt och beställde hans bok den senare "världsberömda" Born To Run. Har ni missat den så läs den. Provade att springa så här lite för en 4-5 år sen men sen tog cykeln över helt. Kul att se vilket genomslag det har fått med tunnare skor utan uppbyggnad och drop som då främjar landning på mellan eller framfoten. Det handlar om att landa med en kort fotisättning rakt under tyngdpunkten, inte på hälen och framför kroppen med en bromsande och för ben och knän höga belastningar och skaderisk. Lätt lutande framåt med höfter som driver i framåtriktning, inte upp och ned i steget. Tänk barfota och springa på en gräsmatta så har du det naturliga löpsteget av sig självt. Man sätter inte foten långt framför sig och landar på hälen. Tänk dig att du står på ett bord 1 meter upp och du ska hoppa ner på marken. Landar du på hälen? Nej just det. Det bör man inte göra i sin löpträning heller. Ja nu låter jag som värsta löparcoachen efter 6 veckors träning. Jag är förstås ingen löpare och saknar kanske trovärdighet runt ämnet. Men det här tycker jag känns som sunt förnuft och  det har ju fått större och större acceptans senaste åren.

Mot K Club "fel" Ryder Cup bana

Precis kollat klart på Tempo VM kul och imponerande se Wiggins nita dit Martin. Alltid gillat Wiggins skarpt. Tråkigt att Gingsjö fick bryta, om jag hörde rätt med rusande puls och hjärta. Läskigt och hoppas det bara var nåt tillfälligt. Det hade varit kul att se hur en cyklist man kört mot många gånger stått sig i form mot världseliten.

Imorgon är det dags för en tripp till Dublin och den fantastiska K Club som stod värd för Ryder Cup 2006. Var där i mitten på 90 talet när banan var precis ny, grym upplevelse och det ska bli kul att få komma dit igen några dagar för golf och konferens. Golfen har spelmässigt varit bedrövlig i år. Men som jag brukar säga om golf. Hur dåligt du än spelar så kan det alltid gå sämre:-).

Fore!

Samtidigt i helgen så är det ju Ryder Cup på skotska Gleneagles, var där just på samma konferens förra året och det ska bli kul att se stjärnorna spela banan man hackade runt på förra året mellan de egna rundorna. It´s a tough job but somebodys gotta ...

Gleneagles 

Kajsa för 18 år sen frågade jag om du ville gifta dig med mig

På en strand i Alanya. This calls for some Champagne. Vad säger du ska vi sätta oss i musikrummet och fira lite? "Nej jag kollar på Äntligen hemma, men gärna lite Champagne.. 

Vardagsromantik - Skål för livet och kärleken!

Tack för tipset Björn Andersson

Igår kväll var det klubbfest med triklubben Terrible Tuesday. Mycket trevliga triatleter och att den hamburgare Hotellet på Linnegatan serverade inte var av högsta klass gjorde ingenting, drack mig mätt istället. Under kvällen blev det förstås lite påtryckning om att "det är klart du ska köra igång med Triathlon" men jag väntar nog nåt år till innan jag försöker lära mig simma. Löpning däremot kan jag tänka mig att fortsätta att fuska lite med.

Trilegenden Björn Andersson var med igår. Talade en stund med honom om bl.a sittposition och visade bilden nedan från igår och frågade hur jag får en bättre aeroposition?

Flytta fram styret, sänk det och höj upp pinnarna var budskapet om jag inte minns alldeles fel i drinkdimman. Som en av världens bästa tricyklister genom tiderna och testat mycket i vindtunnel etc så är det väl rimligt att anta att Björn kan det där rätt bra. Jag har ju också känt en viss tempofrustration hela säsongen och inte riktigt fått till den fart jag hoppats eller trott på.

Så idag när värsta dagen efter symptomen lagt sig lite med hjälp av en grym Brunch till lunch som Kajsa hade slängt ihop till tjocka släkten som kom och hälsade på. Bacon & scrambled eggs, korvar, vita bönor,  american pancakes, scones, frukter you name it..

Sen fick jag för mig att jag måste testa vad Björn sa på eftermiddagen. Hittade en 3 cm längre styrstam än den superkorta 7 cm jag hade på cykeln. Sen vred jag upp pinnarna ganska kraftigt, så här

och gav mig iväg på ett 4 mils test varav 17 km i nära full fart på vanliga teststräckan Fresta - Vallentuna och tillbaka. Kändes mer eller mindre kanon direkt på vägen dit under uppvärmningen 38 fart helt utan ansträngning och en mycket skönare, starkare position på cykeln. Kommer lite längre fram och kände mig klart starkare. På teststräckan körde jag på ca 90% men ändå i nära 44 fart. Så helt klart kommer det här bli bättre. Ska köpa en -17grader styrstam samma 3T Team jag har på linjecykeln och ytterligare en eller två cm längre för ännu lite längre lägre position. Nu blev jag helt plötsligt temposugen, synd att säsongen är slut.

Tack för tipset Björn!

Säsongsavslut med Duathlon Terrible Tuesday KM

Nu har jag druckit ettt stort glas rött på balkongen i eftermiddagssolen och kan inte annat än medge att det känns förbannat skönt. Skönt på en mängd sätt. Loppen idag gick bra. Vinet smakade bra och det ska bli kul att snart åka in till stan för att fira med mina nyvunna vänner i Triklubben Terrible Tuesday med en helkväll på Hotellet inne i stan.

TT KM idag över två distanser 30.3 km tempocykel Angarn-Roslagsstoppet och tillbaka som efter en uppsamling på Ullna GK följdes av masstart löpning 5 km. Har både sett fram mot det här loppet och gruvat mig för den osköna känslan jag visste skulle infinna sig i kroppen när man är urvriden som en trasa. Nu inte bara en gång utan två gånger i rad. Dessutom i löpning som jag bara tränat i 5 veckor och inte har så mycket att falla tillbaka på.

Gick ut först i cyklingen med 30 sekunders försprång till de snabbaste killarna bakom. Pär Johansson helvass både cyklist och löpare närmast bakom. Pär var med oss i Conti runt vättern och är ett LOK med stor kapacitet. Förra tävlingen med gänget körde jag starkt och lyckades då hålla honom efter men inte med mer än 22 sekunder så det var inte tal om att känna någon komfort vid starten som gick tidigt på morgonen strax innan 9 för att slippa trafik. Det var småkyligt men nästan helt vindstilla så förutsättningar för snabba tider eller? Gick ut hårt och det kändes bra efter 5-6 km med >45 i fart. Men jag överskattade som så ofta i år min tempokapacitet och blev tröttare än beräknat både i ben och andning. Det var också på nåt märkligt sätt ett osynligt motstånd i luften. Bra fuktigt och immigt på visiret vet inte om densiteten i luften påverkar så mycket eller om det var temperaturen, varm luft är ju snabbare än kall. Men ALLA körde ganska dramatisk mycket långsammare än sist för en månad sen. Men det visste jag ju inte ute på banan, där det började kännas kämpigare och kämpigare. Sista milen vände jag mig om många gånger och trodde på att snart se Pär komma ångande ikapp och förbi.

Tempolooken stylish idag

Men det gjorde han inte, tappade kontinuerligt hem och kom in slutkörd på 42.47 på de 30.3 km med 42.5 fart. 1.30 långsammare än förra gången. Först missnöjd men sekunderna gick och ingen kom eller syndes. Jag började förstå att det var fler som hade det jobbigt. Pär kom in 2:a 46 sekunder efter. En efter en kom slutkörda cyklister lidandes in mot mål. Alltid lika skönt någon minut efter man pustat ut, men jag började frysa bra mycket på tillbakacyklingen 5 km till Ullna där löpningen skulle ta vid när alla var tillbaka. Då kom solen som tur var fram vilket var hur skönt som helst. Ombyte till löparskor och tights, lite uppvärmning, vatten och en gel och fabriksny igen, eller? Nej inte helt men värdefullt att slippa ett direktbyte vilket jag dels aldrig gjort och ännu mindre var sugen på.

Iväg med dessa löparmonster kändes det faktiskt rätt bra, låg 5-6 till en början kände att det går nog lite fort för mig men det kan nog hålla ihop hyggligt. Vid vändning var jag nog inte mer än 30 sekunder efter Pär som tagit ledningen en bit före Mikael Nelker. Båda med IM Kalmartider nyligen strax över 9.20. Jag började sladda lite hem, eller snarare fanns det några som pacat bättre (tycker jag känner igen det där:-). Började få ont i magen sista 2 km som blev rätt hemska och blev omsprungen av två sista km. Nådde till slut mål på en lite halvondulerad ut och in bana på 19.39. Gud så skönt när pinan var över. Pär J tog löpningen på 17.02, frågor på det?Ett helt gäng mellan 17-19 minuter. Snabbaste tjej vassa Sara Asp sprang om mig sista biten retfullt enkelt och kom in på 19.26.

Snälla var är målet? Helslut sista 300 meter

Sara Asp trippade lätt förbi mig mot slutet. Nästa gång då ...

Totalt vann Pär J i stor stil, jag lyckades faktiskt komma 2:a 1.51 efter vilket jag förstås är helnöjd med. Många vassa triatleter i det här gänget där en hel drös av dom kvalade till Kona Hawaii på VM nu på IM Kalmar. Min klubbkompis. Cicci Börjesson Ohlsen vann tjejklassen efter en helstark cykling.

Pär Johansson får pris

Alla inför start foton från tävlingen www.beatriceamundsson.com 

Stort tack Mikael Nelker som arrade en grym dag i dubbel bemärkelse på ett lysande sätt. Stort tack till alla trevliga TT medlemmar och deltagare. Verkligen superkul att köra med och mot er. Slutligen också tack sponsorerna för ett fint prisbord och den Pearl Izumi jackan jag fick för delsegern i cyklingen.

Nu snart dags för det roligaste - Let's party!

Balkongrelax

Jagad av vargar

Laddar upp med Vera och invigningsbadar nya poolen. Nu gäller det att ladda upp energi för morgondagens duathlon och examen för min 5 veckors löparutmaning. En utmaning dels mot mig själv. Hur snabbt kan jag springa 5 km från scratch. Men också lika mycket för tävlingen mot alla helvassa Triatleter i Terrible Tuesday som garanterat kommer driva mig till utmattning imorgon bitti. Två gånger dessutom. Först under cykelmomentet där jag blir ett jagat byte utsläppt först och med de hungrigaste vargarna jagandes i intervaller 30 sekunder bakom.

Som gjort för att gå ut för hårt på den 30 km långa banan. MÅSTE paca perfekt imorgon om jag ska ha en chans att matcha min tid 41.18 på samma bana för ca 1 månad sen. Den gav knapp seger med 22 sekunder. Men då var det bara cykel. Nu ska det följas upp av 5 km löpning och där lär jag tappa flera minuter mot TT:s snabbingar. 

Kajsas magiska fiskburgare asian style med ett glas vitt - Den perfekta uppladdningen

Lite osäker på formen (när är man inte det:-) och har mest vilat i veckan. Hoppas vilan är rätt uppladdning och en nåd att stilla bedja om imorgon vore runt 41.30 på cykel och 19.30 på löpningen. Då är jag supernöjd och tänker fira en bra säsong på kvällens följande fest. Ja kommer nog fira ändå oavsett hur det går imorgon. Men innan det ska det lidas två gånger om. Vad sjuk man är egentligen som utsätter sig får sånt här..

A Terrible Tuesday :-)

Verkligen en tuff dag på jobbet med ett par trevliga kunder och en kollega i solen på Svartinge Golf som visade sig från sin bästa sida, magiskt vackert och min gamla bana i absolut toppskick med såphala greener.

Stylish kläder inte lika vackert spel. Fattar ingenting hur jag kan vara så dålig på närspel som jag varit de rundor jag gått i år. Närspelet som i alla år varit hyggligt bra. Konstigt spel det där golf. Men drivarna på 1:an 2:an och 3: an tar jag med mig till K Club, grym anläggning och Ryder Cup bana utanför Dublin som jag får glädjen att bli bjuden till nästa torsdag-lördag, bara slit och släp alltså..

Ännu mer slit blev det efter golfen ikväll på Sollentunavallen. På lördag smäller det med examen för min 5 veckors löparsatsning från noll. Är då med i Trigänget Terrible Tuesdays "avslutningsduathlon" med stor baluns på kvällen. På schemat 3 mil tempocykling följt av 5 k med masstart. Behöver nog inte vara orolig för att det ska bli annat än ca 20 fullständigt vidriga minuter av smärta.. De tog en hel drös av de hett eftertraktade platserna till Kona Hawaii nu på IM Kalmar? So i guess these guys will run pretty fast.

Har verkligen inte blivit någon löpare på 5 veckor, MEN det går snabbare och snabbare och idag gjorde jag liksom i söndags en 5:a precis under 20 min. Kvällens Strava Det är jag exceptionellt nöjd med även om det var slitigt hela vägen. Nöjd inte minst med tanke på att jag inte kunde jogga 2.5 km för 5 veckor sen. Då fick jag stanna och gå, med tokkramp i båda låren. Nu springer jag i alla fall även om det är långt till tider jag gissar snabbingarna springer på. 5 km under 20 var det "drömmål" jag satte upp för mig själv att klara på lördag nu gick det en vecka innan så jag får väl säga 19.30 på lördag då.

Kajsa gjorde sen en fantastisk fiskgryta, till det en Riesling favorit Dr L. Så verkligen A Terrible Tuesday:-)

Han får min röst idag

Här har ni Sveriges blivande statsminister

I'm a Lumberjack and i'm okay

I sleep all night and work all day. I cut down trees and i eat my lunch. Lumberjack song Monty Python

And then i ride my bike home.. Ja ikväll är jag MÖR. Cyklade ut till landet igår efter jobbet. Vanliga vägen över Sigtuna

Fredagkvällens utcykling @ 295 w

Idag allmänt arbete på landet. Höll på i nära 5 timmar med att hugga träd, röja sly, släpa grenar och stammar och elda. Man är ju inte helt van vid den typen av arbete men det var rätt kul när man är några stycken och utsikten ner mot vattnet och bryggan blev lite bättre på köpet.

Fick offra deltagande på KM linje idag för "skogen". Men fick en väl så bra träningshelg med en snabbtur ut igår, skogen och sen hård cykling hem efter ett par chorizo med bröd och en Heineken (bra prebikelunch?). Blåste övervägande mot hem och jag bestämde mig för att försöka hålla >300 w hela vägen. Efter en lite lugnare start hårt jämnt tempo i motvinden mot Erikssund och Sigtuna. Hade hoppats på bra medvind hem från Arlandastad men det blev inte mycket mer än sida av det, så slitigt värre att öka farten hem, kändes rejält i kropp och ben när jag kom hem efter 66 km med 37.1 fart, 323w, och "bara" 138 snittpuls så aerobisk form är bra nu. Igår 132 puls på samma fart men då i bättre vind. En god Chicken Tikka ikväll med hembakade nanbröd och några glas recovery Ripasso och jag hoppas vara fabriksny imorgon när man ska gå till vallokalen. Sen dags för en sväng till Sollentunavallen och lite löpintervaller. 

Hinner du jobba något mellan all cykling?

En fråga som jag har får ibland av kompisar och bekanta. Ja ibland i alla fall:-). Jag jobbar på SIP Nordic Fondkommission. Vi hjälper ett par av världens största banker Schweiziska UBS och franska BNP Paribas med att konstruera och marknadsföra strukturerade placeringar i Sverige, UK och Finland. Här är två små kortfilmer vi nyligen gjort som en ingång och inspiration för er som söker intressanta placeringsmöjligheter med kapitalskydd.

Fondobligation Newcits XL

Fondobligation Afrika

RR Anundsloppet & Svealandsmästerskap

Oj oj oj vilket hårt lopp det blev i Västerås igår. Inte så stort startfält med 38 cyklister till start men av riktigt hög klass. Starka uppställningar från bl.a Södertälje, Hymer, Motala, Uppsala, Valhall & Åhus / Argon. Jag är "lone ranger" i elitklass från oss i CK08 på både gott och ont. Ingen att ta hänsyn till i loppet men heller ingen att få hjälp av. Göra sitt lopp helt själv alltså men det har jag principiellt inget emot och formen kändes god så jag hade höga förhoppningar om ett bra lopp på den pannkaksplatta triangelbanan på 14 km som skulle köras 10 varv. Sträckningen borde passa mig bra. Jag är hyggligt åkstark i höga farter under lång tid och borde tåla vinden bättre än de lättaste killarna. Banan dessutom helt utan tekniska svårigheter, vilket borde passa en gammal silverpil som mig.

Var inställd på att det likt förra året då jag var med i mitt första Anundslopp (22 plats) skulle sätta av i väldig fart men det blev precis tvärtom, gick på lite i början men inget märkvärdigt sen blev det väldigt lättsamt i nästan 50 minuter. Farten var ändå drygt 41 efter några mil men det gick i jämnt tempo och klungan var samlad. Var nere runt 120 puls där under en lång stund och tänkte att man får vara nöjd så länge det varar. Jag hade bestämt mig för en passiv attityd under loppets första hälft och det smäller nog till ändå när som helst. Det var precis vad det gjorde, på väg ut i det långa kantvindspartiet på 3 varvet så bröt helvetet löst, det blev ett inferno av ryck och bryggningar och en klunga som var på väg att slitas i stycken. Det sa bara pang så åkte pulsen upp nära max och låg kvar där under ett par mil. Det fanns några lägen där, speciellt på kantvindspartiet varv 3 och 4 som verkligen var vidrigt hårda.

Lika jobbigt som det ser ut på bilden var det. Bilden nedan från Ibike visar en 9 minuters period där och nära 8 km med 50,9 i snittfart 411 W / 470 NPW med 3 st 1 minuters på 550-600 W.

Tror det är bland de hårdaste om inte den hårdaste halvtimmen jag upplevt på en cykel och jag hann tänka i frustration när jag låg där på gränsen och kämpade för överlevnad "men vad är de här killarna gjorda av? Varför blir ni inte trötta? nej det får bli Veteranklass nästa år". Men det var nog fler som blev trötta och det lugnade som tur var ner sig lite sen även om farten fortfarande var hög.

Mellan mil 3 och mil 10 gick det i 45,2 snittfart 333 W / 374 NPW under 1 h 24 min.

Efter den perioden tappade jag tyvärr möjligheten till topplacering då jag inte lyckades gå med en 10 mannagrupp som kom iväg på kantvindspartiet ut på 8 varvet. Jag hade förstås byggt upp en ackumulerad trötthet där men jag gjorde några taktiska missar som om jag undvikit kanske med lite tur lyckats gå med. En av de missarna var nog att köra mycket i front mellan mil 8-10. En utbrytning hade gått iväg med cykelvasavinnaren Johan Landström, Magnus Darvell och Robert Pölder. Åkstarka så det räcker och blir över. Jag var med i front och vi var en 5-6 som snurrade runt en mil eller så i jämn hög fart. Utbrytarna hade kanske 5-600 hundra meters lucka och vi var i hunting mode och rätt var det var hamnade jag lite loss med Alex Gingsjö i en fartökning. Sämre partner kan man ju ha i jakten. Frågan är om man kan ha en bättre? Bättre jaktpartner än mig kunde dock Gingsjö ha önskat sig. När han ville bli avlöst kände jag redan efter några sekunder att nej det här går inte i den farten och viftade fram Alex igen. Sen hände något av det mest imponerande jag sett i cykelväg. Alex gick ner med armbågarna i tempoställning och sen KÖRDE han. Klungan bakom oss hade anslutit så nu drog han en lång orm i 45-50 kmh kilometer efter kilometer. Jag låg på hans rulle och när jag tittade på min Ibike visade den närmare 400 w än 300. Gissar att vi var många där av de som fortfarande var kvar bakom som gick på rött trots rullen. Han körde helt ensam ikapp dom efter den sjukaste 10 minuters förning jag sett. Jag låg bakom och tänkte "there is always a next level" när vi var ikapp klappade jag honom på axeln och sa tack för uppvisningen. Ska verkligen bli kul att se vad han kan göra i tempo VM nu om några veckor.

Sen gjorde jag misstag nr 2 och 3. Kände mig nu riktigt med i loppet och var framme och drog några gånger kanske i lite övermod. Men det avgörande misstaget var när vi kom in på det långa hemska kantvindspartiet. Där gällde det att vara på hugget och försöka hitta lite skydd och snabba hjul i de nya förväntade attackerna. Jag tappade lite fokus ut från kurvan och drack och fumlade med flaskan och det small till och ca 10 gubbar hade en lucka på 30 meter. Försökte brygga men kände att nej det här klarar jag inte själv. Hoppades att det fanns några med krafter kvar bakom som kunde hjälpa till och när jag såg Landström och Patrik Moren komma upp på sidan fick jag lite hopp. Men de var inte intresserade eller om de bara inte orkade. Vi blev en gruppetto om 6 som under tystnad och ganska resignerat rullade vidare. Fattade förstås vad klockan var slagen och det kändes jä.... surt. Där försvann chansen till en topplacering. Att köra nära 4 mil om någonstans en 11 plats lockade inte Landström och Moren som klev av med två respektive ett varv kvar.

Fortfarande under tystnad körde jag Jim Karlsson Västerås, Andreas Thell Argon och Henrik Öijer Falun runt trekanten även en sista gång. Jag visste ju inte exakt hur många som var före men tänkte att jag ska i alla fall först över linjen av oss "slagna". När vi till slut svängde av mot uppförsspurten låg jag på Jims hjul han ökade farten in mot mål utan att spurta så det blev som ett fint uppdrag och sista 200 m klippte jag till det jag hade och ingen kände för att svara. Jag kom in på 11 plats och det blev en 4 plats i Svealandsmästerskapet.

Jag kämpade hårt och gjorde vad jag kunde. Precis allt måste gå rätt om jag ska nå ända fram mot yppersta eliten. Men jag känner ändå att jag är där. Jag kan tävla mot de flesta av Sveriges bästa linjecyklister. Även om det förstås är nivåskillnad upp till pallen Stevenson, Gingsjö och Marcus Svensson, så är det en grym känsla för en man som inte suttit på en cykel på nära 20 år och började cykla när han var 43 för 4-5 år sedan. Det är aldrig försent.

Bilder Anundsloppet

Resultat Anundsloppet Resultat Svealands

Ibike data hela loppet. Tydligt framgår loppets faser. Kontrollerat lugnt-mycket lugnt-inferno-hårt- inferno igen- resignation-spurt

Premiär med nya skorna

Trots nya löpskor så kändes det långt ifrån inspirerande att snöra på dem ikväll efter en "skräckupplevelse" på pendeltåget hem från stan idag. Brukar ju akta mig för att åka tåg till stan och istället cykla för det mesta men idag ville jag trots det grymma vädret vila benen för bättre stuns på söndagens Anundslopp.

Vad hände då på tåget? Funkade det som det skulle? Nej naturligtvis inte, det gör sällan det dom få gånger jag åker, blev 30 min väntan på centralperrongen och förstås ett överfullt VARMT tåg till Häggvik. Väl framme och hemma var jag inte direkt träningssugen. Mer så på en kall från kylen, men jag hade ju tänkt mig att testa nya skorna för första gången och köra ett kortare pass på Sollentunavallen innan fredagsölen. Så "stick with your plan" och på med skorna och iväg. Var hur seg och tung som helst på den korta 8 minutersjoggen till Vallen. Tänkte nästan avbryta redan där och vända hem till kylskåpet men bet ihop och tog mig i alla fall Vallen. Fattar inte varför det ska kännas så tungt i benen när man börjar springa?

Fortsatte uppvärmingen med ett lugnt varv och funderade på vad jag skulle ta mig för. Det får bli ett 20 minuter i MAF fart och 140 puls tänkte jag, skorna kändes kanon

och kroppen började komma igång lite så efter ett par varv och vid den första kilometern höll jag ca 4.10 fart utan att vara över 140 puls så då ändrade jag träningen till att istället försöka springa lite närmare max nu när det var lite feeling på gång. Ökade något till kanske 4.05 fart klockan sa 4 fart men den mäter varvet ca 25 m för kort. Kan jag hålla tempot utan att gå in i väggen på slutet är jag nöjd. Det kunde jag, t om ökade lite sista 2 km men det kostade på och blev bra trött sista 2 varven med upp mot 160 puls. Kom helnöjd in på 20.30. Strava Ett klart steg framåt i min snart tre veckor långa löparträning. Känns inte på något sätt lätt att springa än och så fort går det inte heller. (Påminner mig om en rolig gammal jobbarkompis när vi fått nya datorer tidigt 90 tal när jag jobbade i golfbranschen. Hur går det Stefan med datorn? "Nej det går inte så fort det här, men så blir det inte så bra heller" )

Idag kom det i alla fall lite det förnimmelser av hur det kan kännas när det flyter på. Mer sånt tack och snart är 20 målet där på 5 km.

Men vad knockad jag blev sen ikväll, heltung i kroppen, stum i benen och något känns halvfel utan att jag kan ta på vad. Helvila imorgon och ut till landet där jag hoppas piggna till inför söndagens Anundslopp 145 km i tuffaste konkurrens.

Pussade hejdå på vår äldsta dotter Alice som går i 9 an och åkte på skolresa till Gotland imorse. Gör nu inte som jag gjorde i 9:an tänkte jag. Yeah right farsan tänkte nog hon. Nej det är hon som tur är alldeles för klok för. Inte kan väl min lilla dotter???

Seger i Smack cupen 2014

Igår var det avslutning av Smackserien med Lindholmen Tempo 16 km följt av prisutdelning för hela säsongens serie Upplands Cup lvg. Tänka sig, en gammal silverpil som jag tog hem totalcupen i elitklass. Det är jag faktiskt ganska stolt över. Jag har i och för sig inte räckt ända fram i tempo där jag radat upp 4 platser och det är helt klart är en klass upp till tempokanonerna som brukar toppa men galet vore det väl annars. Igår var svenske mästaren Alexander Gingsjö med. Han ska snart köra VM för Sverige och vann förstås i stor stil. Men jag har varit bra allround och inte haft några dippar. Tog en seger och en 3 plats i linje och har en 7 plats som sämsta resultat. Det i kombination med att jag kört många lopp i serien och poängen ramlar på gav totalseger i Smack Upplands Cup lvg slutställning

Loppet igår då. Mycket folk hela 90 startande i den fantastiska sensommarkvällen. Lite svår bana i motljus på kvällningen. Mycket ojämnheter och bucklor i vägen vilket gör åkning med höga farter i tempoställning lite oskön och riskabel. Loppet gick på en alternativ pga vägarbeten. Vi körde 8 km från Lindholmen till vändningen vid Sälna i riktning mot Upplands Väsby. Alla som kört Roslagsvåren eller hösten känner igen sig från slutdelen av de loppen. Kändes ganska bra igår och kunde ligga på relativt hårt ut mot vändning i svag motvind. Puls upp högt och ännu högre blev den på en raka på den smala vägen när jag ser en lastbil komma mötande samtidigt som en cyklist (tror det var Staffan Arvidsson) kör om den i runt 50 fart. Jag håller ju också runt 50 då och hinner känna en förnimmelse av olust och rädsla innan Staffan om det nu var han hinner om bilen och svänger bort från mitt körfält.

Tappade min vana trogen lite tryck hem, har inte lyckats disponera något tempolopp riktigt bra i år, men igår var det ändå relativt ok. Fick slå av lite på den snabba slutspurten då det var en lastbil där som sakatade in strax innan målet, men det kostade nog bara några sekunder. Kom i mål på 21,49 över de knappa 16 km Strava Smack Lindholmen vilket räckte till 5 plats. Vi hade loppet igår också som parallellt tempo KM  i CK 08. Jag vann herrklassen före David Scrivner och Hans Berggren. Vår grymma tempotjej Cicci Ohlsen Börjesson vann dam KM med fin 40 fart i snitt igår. Gårdagens suverän Alexander Gingsjö kör på 19,54 och enorma 48 kmh snittfart på den tekniskt svåra banan. Ska bli kul att se vad han kan göra på VM, tror inte det är orimligt att han kan vara topp 20 med en bra dag. Resultat Smack Lindholmen

Smackgänget bjöd på sen avslutningsfika och prisutdelning, igår dessutom förstärkt med allehanda frallor och mackor. Allt för det skamlig låga priset 20 kr per gång. Smack arrangörerna med Håkan Johnsson i spetsen gör verkligen ett otroligt jobb under säsongen april-september för cykelsporten i Stockholm. Fantastiskt kul att så många får möjligheten att komma och vara med på dessa anspråkslösa arrangemang av cykellopp och de drar verkligen mycket folk. Elitåkare, veteraner, damer, juniorer och handikappcyklister. Håkan berättade att 400 personer varit med och tävlat i år och att vi tillsammans kört nästan ett varv runt jorden under årets serie. Respekt! Själv har jag inte riktigt cyklat ett varv runt jorden i år men snart ett halvt och det är nästan ett otroligt facit, ingen vurpa (förutom några halkvurpor på vinterpendling) har inte ens haft en punktering i år, vilket är smått otroligt, speciellt som jag haft tre st på en stor SUV bil, trots färre mil körda än på cykeln. Det sägs att man inte kan kalla sig cyklist innan man vurpat ordentligt. Tävlat nu i 2,5 säsonger och tro mig det har funnits massor av tillfällen med hemska krascher och tillbud i klungan precis bredvid mig men någon guardian angel däruppe har hittills hållit sin hand över mig. Låt det fortsätta så är jag fortsatt en förnöjd icke cyklist.

Bra C08 resultat i Smackcupen David S 2 H 40 jag 1 Elit Gunilla W 2 D 40 Cicci 1 Damelit

Nu på söndag är det sista tävlingen för i år Andundsloppet i Västerås och 14,5 mil linje i tuffaste elitkonkurrens då loppet även har Svealandsmästerskapstatus. Ser fram mot det men faktiskt också sen mot lite vila och livsnjutande. Kanske också passa på att hinna njuta lite av naturen som i morse kl 07.20 vid Frösunda

Samt kl 17.30 på Skålhamravägen när jag tog en extra sväng på vägen hem. Vilket makalöst cykelväder vi hade idag

Mer sånt nån jä... måtta på elitidrottandet får det vara..

Nu ni tjejer ska ni få..

Blev ju ifrånsprungen på Sollentunavallen igår av några tjejer i 12 års åldern. Revansch måste utkrävas, kanske ett par nya vassa Adidas Boost banskor kan hjälpa mig eller?

Hittade dom på lunchen i Löplabbet och slog till. Löpning är ju till skillnad från cykel inte prylgalningarnas Mecka. Men ett par nya skor kan jag i alla fall ta till hjälp i jakten på tjejerna och sekunderna nästa gång man ska plågas på Sollentunavallen. Lite "tjejiga" i färgen var dom också. Ur spår tjejer!

Ifrånsprungen av småtjejerna

Tog ett kort men högintensivt intervallpass på Sollentunavallen ikväll efter hemcyklingen från stan. Först 5 varv och 2 km så snabbt jag orkade. Det blev 7.39 och det känns som 5 km på 20 minuter kan bli ett väl tufft mål den 20 september då jag ska springa 5 km direkt efter 3 mil tempocykling. Fullt med barn och ungdomar som hade friidrottsträning på vallen. Kände mig lite malplace men pustade ut ett par minuter och tog 800 meter till i något snabbare fart, gud så jobbigt det var. Hade tänkt att köra några intervaller till men blev för trött så efter lite mer pustande nöjde jag mig med ett varv och sista 400 meter på max. Tyckte jag sprang fort och tog i hårt, när jag har 150 m kvar så är jag på väg att springa ifatt några unga tjejer som står och väntar på en intervallstart. Precis 10 meter innan jag kommer om dom startar dom och sätter av. Bra hann jag tänka då kan jag få lite pace nu sista 100 meter när jag håller på att dö. Tyckte inte dom såg så snabba ut när jag sprang bakom och undrade varför jag inte kom ifatt dom när jag springer på max? Kan ju bara tänka mig hur roligt det måste sett ut. Två tjejer i 12-13 års åldern glider ifrån en medelåldersman med vitt hår som tar i allt han kan och vevar men kommer inte närmare. Kom helt slut runt varvet på 72 sekunder, tjejerna fortsatte..

Det här gav perspektiv på hur galet snabba friidrottare är. Eller kanske snarare också hur långsam man själv är. När jag kollar på galor och ser dom småjogga 400 m varven på 65 sekunder har det ju hänt att man tyckt "det här skulle man nog kunna hänga med ett tag". Tjena, skulle inte ens hänga med snabba maratonlöpare i 400 m. Nej det är allt en bit kvar till någorlunda löpstandard.

Strava intervaller på vallen