Att prestera bra efter 50 - Its all in your power soul & mind

Igår på facebook så diskuterade några av mina gamla Frisbee Ultimate kompisar som ska göra comeback i Grand Masters VM i sommar huruvida det är möjligt för oss i 50 års åldern att prestera i närheten lika bra eller bättre jämfört med "förr". Jag höll under 10 år under 80 talet och början av 90 talet på med en väldigt kul sport Ultimate Frisbee vilket är mycket krävande fysiskt. Härliga år och minnen som gav flera SM, NM och EM guld och 2 plats i VM mot omöjliga USA. Åren med Ultimate lade nog en bra grund för cykelben och aerob förmåga som sedan slumrade i många år innan jag hittade cyklingen för 7-8 år sedan. Här nedan ett roligt minne från SM finalen 1991 när SVT och Sportspegeln kom på besök. Örebro som jag spelade med då slog Skogshyddan från GBG. 45 sekunder in i inslaget sitter en spänd 25 årig JB till höger i omklädningsrummet innan match

Teserna i fb tråden igår var flera. Visst kan man prestera bra ibland även upp i ålder men det synes finna ett samband med fler "dåliga dagar" och högre ålder tycte någon? Det skiftar ofta från toppenkänsla till botten bara på dagar för att inte atala om skaderiskerna som ökar markant i takten med årsringarna.

Jag skrev:

Vad är tidens tand kontra sociologiska faktorer arv miljö osv? Hur länge kan man prestera på toppnivå? Kost / nutrition / träning, vila osv. Kan man med epigenetik ”switcha” på bra gener och stänga av dåliga? Kanske t om med tankens och inställningens kraft? Jag är 51 och på all time high nivå prestanda (kondition) och styrkemässigt. Kollade vilopuls idag till 34 nog lägsta jag haft. Allt går och går det inte så går det ändåTräna smart ät smart och vila smart så kommer hälsan och formen. Har inte haft en infektion / sjukdag på väldigt många år och nu fått dispens att tävla i elitklass (får inte vara + 50 i elit) landsvägscykling mot unga män som skulle kunna vara mina söner. Jag försöker se mig i utveckling snarare än med begränsningar. Är övertygad om att det mindsetet är avgörande för välmående topphälsa och prestation. Its all in your head!

En av killarna svarade:

"Tack för det. Håller med. Att ålder i någon mån mer eller mindre påverkar fysisk prestation håller nog alla med om. Jag anser dock att de flesta i min egen ålder (55 i år) inte är medvetna om vilken potential de fortfarande har. Är man 55 är man enligt min mening fortfarande ung. Då är det dessutom, för det mesta, inte lika viktigt med karriär, ungarna klarar sig själva och man har mer tid och mindre ansvar. Lite grann som att återigen vara +20 fast med mer pengar
Jag nämnde ju squashspelarna och jag känner ju även några ultimatespelare samt en cyklist som fortfarande, eller återigen, kör hårt. Jag tror att de sociologiska faktorerna spelar störst roll. Alla de jag nämnde ovan har en sak gemensamt; de brinner för det de gör och har jäkligt kul. Så var det ju även vid +20. Någon stans på vägen hamnar många i ekorrhjulet med barn och karriär. När den tiden är över har de glömt hur det var eller vet inte att det går att hitta tillbaka.
En annan viktig faktor är att man känner att man utvecklas. Är man duktig i en idrott kan det vara svårt att hålla motivationen uppe när kurvan inte längre pekar uppåt. Jag tror att det underlättar om man byter sport eller har hållit upp så länge så att man är mentalt nollad igen. Det viktigaste är inte var på kurvan man är utan att den pekar uppåt."

En intressant diskussion och jag håller verkligen med om det i svaret här ovan. 55 är det nya 20 fast med mer pengar. Nu kan jag och många med mig lägga mer tid på sitt intresse igen precis som i 20 års åldern. Kan man då prestera lika bra eller i närheten? Ja mycket tyder på att det till stor del är mest sociologiska faktorer som gör att prestandatappet ökar i lutning mer likt en störtloppsbacke än en svag utförslöpa. Proffessor Mikael Mattsson forskare på Stanford / GIH / Karolinska som är en världsauktoritet inom idrottsfysiologi sa till mig när vi träffades för en vecka sedan. Rent fysiologiskt kan man hålla riktigt hög nivå upp mot + 55 och inte förr än närmare 60 är det större nedsättningar i potentiell prestanda. Nedgångarna i prestationsnivå har till stora delar sociologiska förklaringar förorsakade av livstil och inställning. Det är här min kompis svar och tes blir extra intressant. Fler och fler + 50 finner drivet och motivationen, ofta i en ny sport likt mig själv när jag hittade cyklingen. Kul sport det här vad hette den sa du? Hur bra kan jag bli i det här? Lets find out..

Personligen tror jag också stenhårt på det här med epigenetik och hur vi med livsstil och även tankens kraft kan slå av dåliga gener och aktivera bra gener. Jag gjorde ett gentest för några år sedan som visade att jag hade ganska mediokra gener för konditionsidrott och mycket stor skaderisk. Det där med skaderisk stämde ju iofs då jag i olyckor råkade väldigt illa ut tre gånger under åren 15-16. De olyckorna och skadorna kan vi dock knappast skylla på mina gener. Tvärtom har jag sedan jag började träna mycket cykel för 7 år sedan och nu också mer styrka inte haft en enda förslitnings eller belastningsskada. För att ha så dåliga gener för konditionsidrott så måste jag ändå vara ganska nöjd med resultaten på cykeln:-) och nu också på g i roddmaskin. I 35-45 års åldern med mycket mindre träning hade jag nästan alltid ont någonstans. Det kändes som en konstant inflammation som gick runt i kroppen. Jag kunde inte gå barfota, hade galet ont i fötterna och fick ha mjuka skor och innetofflor överallt. Var hos en ortoped som gjorde specialinlägg och sa dina tramdynor är slut. Alltid en armbåge, handled, rygg, knä eller annat som strulade. Nu sedan 7 år inte tillstymmelse till värk någonstans. Jag kan springa barfota på asfalt (tji fick den ortopeden) och all inflammation är som bortblåst. Vad hände? Träning bättre livstil kost och nutrition samt kanske framför allt ett helt annat mindset. Jag har byggt upp en stark aerob bas och kondition som alltid håller mig frisk. Jag försöker äta mer färsk mat med mycket protein från naturliga källor kött fisk fågel och ägg samt mycket grönt, olivolja och MCT olja. Mindre skitmat och mindre socker vilket sänker inflammationer. Är inte på något sätt någon asket och tar gärna både ett och två glas vin till maten, men sällan 5 nu för tiden. Jag tar några tillskott jag tror på och fått goda resultat av. Mycket D vitamin sedan 6 år vilket de flesta av er säkert nu har hört är som ett naturligt hormon och vi i det här solfattiga landet nästan alla har för lite av. Jag tar lite Omega 3 för de nyttiga fettsyrorna. Curcumin gurkmeja för att hålla ner inflammationer. Förstås vårt eget www.cellexir.se som innehåller 4 tillskott för mer energi, i cellerna bättre återhämtning och starkare kognitiva förmågor. Jag tar då och då också tillskott av Zinc och Magnesium. Så här skrev jag i april 2015 år om gentestet inkl svar från min numera partner i Cellexir projektet Dr Gitterle. Gener Arv & Miljö - Its how you play Your Piano

Vad gäller tankens kraft så är det enligt mig oerhört spännande. Jag tänker mig mer och mer att min egen biokemi påminner om en "paint by numbers" tavla. Det jag projicerar och de bilder jag ser framför mig är den biokemi jag bygger med hjärnan och tankens kraft tillsammans med hälsosam livstil och träning. Jag blir mer och mer troende på att jag själv kan aktivera bra gener och slå av dåliga såväl med tankens kraft som med livsstil och allra bäst med en kombination av dem.

Ibland går allt bra. Ibland precis tvärtom här i livet och motgångarna hopar sig. Jag har haft närmast osannolikt många tuffa nära döden upplevelser. Mina 9 liv och dess märkliga cykler . Kom att tänka på Juha Mieto, den gigantiske gamle finska skidlöparen från 70 och 80 talet. Han var intervjuad på TV häromdagen. De talade förstås om den klassiska duellen mot Wassberg OS Lake Placid 1980 när Juha förlorade med 1 hundradel och om hur många gånger han till synes drabbats av stor otur. Juha sa att han valde att se på det såhär: "Gud ger ibland extra mycket otur till de som klarar av att hantera det".. Tyckte det var ett rätt härligt sätt att se på det. Det är en fråga om inställning. Winston Churchill defienerade en gång framgång på det kanske bästa sätt jag hört.

Det går inte alltid bra det är inte alltid lätt. Det ska inte alltid vara lätt. Men tro på dina ideer och fortsätt försöka med nyfikenhet och bibehållen glöd så kommer framgången en dag förr eller senare. Jag försöker tänka mig kapabel med förmåga. Jag försöker tänka mig frisk och stark. Jag tänker inga sjukdomar eller skador. Punkt. På Cellexirbloggen skrev jag på samma tema om det här med epigenetik och tankens kraft. För dig som är intresserad lyssna gärna på podlänken med Dr Bruce Lipton en pionjär inom forskningen kring Epigenetics. om vad som skapar din biokemi och hur Du blir vad du tänker

Min förhoppning är att du som läser det här kan känna lite inspiration likt bloggens tagline "Its never too late". Oavsett vilka drömmar eller prestationsmål du har eller skulle vilja ha. Inte minst om du är på ett ställe du inte helt önskar. Det är fullt möjligt att förändra en riktning livet tagit åt fel. Its all in your power soul and mind. Ingen kraft är starkare än din egen.