För någon vecka sedan tyckte Robban på kontoret att jag blivit lite mjuk, en innekatt som tvekar att cykelpendla till jobbet i regn, snö och is och mörker. En innekatt helt enkelt. Robban är själva antitesen till en innekatt. Ju sämre förutsättningar ju bättre tycks han resonera mellan sina dagliga cykelpendlingar på 2.2 mil enekl väg från Täby Kyrkby till stan. Han är elakaste katten i stan värre än Måns i Pelle Svanslös. Jag har skrivit här någon gång tidigare om hans något oortodoxa vanor och förhållningssätt till motgångar och smärta. En gång cyklade han till stan och tyckte det var lite tungt. Inte så konstigt då han hade en punkterad lunga. De blev lite förvånade på sjukhuset när han berättade att han kommit dit på cykel, efter att först pendlat dryga 2 mil till stan. En annan gång hade vi varit ute en sen sommarkväll på middag med några drinks. Det var väl vid ett tiden eller så och jag sa nu tar vi en taxi hem. Nej för tusan sa Robban, jag cyklar det är ju en fin sommarnatt. Han fick njuta länge av den fina sommarnatten för han fick punktering vid Mörby mitt i natten en vardag utan mobilbatteri eller lagningsgrejor. Fick gå barfota hem sista milen hem till orolig fru som något förvånad får se en cykelklädd barfota man kl 4 på natten med två ganska illa tilltygade blodiga fötter. Nästa morgon kom han cyklandes till jobbet igen, garvade och berättade historien. HTFU helt enkelt.
Jag själv hade någon vecka av begynnande tvivel på vintercykling nu när vädret mest varje dag har haft lite övrigt att önska. Jag menar hur många timmar sol har vi haft sedan oktober? 8? 10? Mycket mer är det nog inte och merparten av dem var väl i lördags. Då fångade jag dem perfekt på en underbar 10 milatur. Men nu denna vecka så blev jag lite inspirerad av Robban. Kan han kan jag. Jag har dessutom bara 17 km till stan så no more innekatt för mig. Jag har pendlat varje dag denna vecka, de flesta gånger i skitväder antingen regn, snö eller något mittemellan. Det har gått bra, bra kläder och mer av elaka Måns / Robban inställning så funkar det. HTFU sa Bill! Vad betyder det sa Bull?
Idag kl 15.30 tog jag förvånat nedan kort från vårt kontor på Kungsgatan. Kolla ut sa Robban. Något måste vara fel. Det är fortfarande ljust ute, Kungsgatan är torr och det vare sig regnar eller snöar? Vad är det som händer? Vad är det här för frökenväder sa Robban nu blir det ju ingen utmaning hem. Otroligt sa jag men det hinner nog börja regna igen till jag ska cykla hem. Ja vi får hoppas på det sa Robban. Det gjorde det förstås och när jag kom ut i mörkret ur porten vid 6 tiden skrattade jag lite för mig själv och tänkte att det blir bra det här..
Det blev det också, inställning slår dåliga förhållanden. Bra kläder hjälper också till.. Kom hem med endorfiner och njöt av skillnaden när jag tänkte på hus buss / tunnelbana hade känts. Följde upp med lite Yoga och roddteknikträning 5 k på min nya vän Concept 2. Jag har kört lite mest varje dag sen jag köpte den förra veckan. Nu ska jag lära mig det här tänker jag och insåg efter några jobbiga 5 k pass att jag har helrisig nybörjarteknik. Måste lära mig att dra med ben först, sen rygg och sist armar inte allt på en gång som jag gjort i början. Så nu ska jag försöka glömma allt vad tider, tävlingar mot mig själv och andra heter ett tag (nog så svårt för en sån som mig) och fokusera på tekniken. Fick till det lite bättre ikväll kändes det som. Ni vet practice makes good gäller ju på det mesta här i livet. Innan det tog jag i hårt i går kväll med en 5 km nära max. Med bristfällig teknik men god vilja (eller som Socker Conny sa ”med ett schysst järnrör kan man slå världen med häpnad) fick jag till 19.07 vilket var en bra putsning på debutens 19.31.Om någon månad hoppas jag vara nere en bra bit under 19. Världsrankinglistan i år på Concepts onlineranling H 50 sub 75 kg leds av en tysk på 17.31. 19.07 ger 42 plats i nuläget.
Its never too late!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar