Mitt livs snabbaste 26 km

Det blåste ganska starka nordliga vindar idag i Stockholmstrakten ca 7 - 8 m/s. Soligt och fint och tempocykling på agendan med min CRT kompis Stefan "Hulken" Ljungberg. Vanlig cyklistkropp på 97 stenhårda kg:-)

Lite varannandagskänsla nu i kroppen med den envisa rethostan jag skrev om sist. Igår klart sämre igen och tog en vilodag sånär som 5 km rodd och lite styrka / yoga. Men idag lite piggare igen och sugen på cykling. Vi började med ett uppvärmningsvarv runt Fysingen som jag så ofta cyklar. Vi tog det lugnt i motvinden bort mot Rosersberg men ökade farten när vi svängde in höger från banans nordligaste för den fina medvinden hem. Från ett snitt på 33 ökade vi till 41.6 snitt på de 19 km när vi var klara så det gck undan värre på hemvägen med ett kul KOM med 1 sekund på vägen bort mot Almungevägen.

Grundplanen var ett köra ett hårt solovarv sen men ingen av oss var riktigt sugen på det så istället kom vi fram till att köra lugnt norrut på Almungevägen i motvinden och sen trycka på söderut hemåt i bra medvind istället. Stefan kände sig lite seg i benen men jag "lurade" honom ända upp till rondellen vid Långhundra 26 km från Väsby och Vikskolan. Jag sa till Stefan det här kommer bli de roligaste och snabbaste 26 km i år hem, nu kör vi!

Sagt och gjort vi satte av hemåt med vinden och hej vad det gick. Så fantastiskt kul att cykla fort på en tempocykel när "allt är rätt". Förstod att Stefan inte hade riktigt samma toppfeeling i benen längre då det tog en stund innan han kom fram för en förning men han tog ett par förningar innan han slog av efter en knapp mil när vi körde om en traktor strax efter Lunda Livs. Jag hade en fantastiskt fartkänsla och var bara tvungen att fortsätta hela vägen hem. How fast can you go tänkte jag? Kan jag klara 50 snitt hela vägen hem? Hade labbat lite på parkeringen och dragit tillbaka mitt styre och cockpit en dryg cm. Det kändes toppen med en lite kompaktare känsla. Höll farten riktigt bra hela vägen och kilometerna rasade på i en aldrig tidigare takt. Med 6 km kvar kom tiden för senaste 5 km upp och den visade 5.29. Wow tänkte jag, började bli ganska trött där och hjärnan var inte kapabel att exakt räkna ut farten (som var 54.7) men jag förstod att det var klart över 50 kmh. Hela vägen hem nu tryck på det sista också. Pulsen nu över 160 och över 90% men fortfarande en euforisk fartkänsla som överbyggde tröttheten och nu bara Allespurten kvar som gick i 54 fart som final. Körde hårt ner förbi Vikskolan och slog av strax innan rödlyset. Pustade nöjd ut och vände sakta tillbaka mot skolan och där kom Stefan som trots att han rullade ganska lugnt sista 1.5 milen in med över 46.3 kmh snitt på de 26 km. 

När jag skulle läsa av min Strava fil tänkte jag att det kanske kan ha vara ända upp mot 50 i snitt? Fick se 51.9 kmh och tid 30.43 över de 25.9 km. KOM med 3 minuter, wow vilken grym känsla. På en av de mest cyklade vägarna i norrort. Överlägset den snabbaste halvtimme jag någonsin gjort på en cykel. Ingen klunga, bara en elmotor i ramen:-) kändes nästan så ett tag..Cykling när den är som allra roligast. 51 år 51.9 kmh kan bli bra om några år det här :-)

Edit