En blåsig dag med racer premiär - 10 hårda mil med pb

Riktigt bra cykelhelg. Solo på vägarna 10 + 10 mil. Två rundor med olika karaktär och största och kanske enda gemensamma nämnare var den kraftiga vinden. Men man måste ju ändå glädja sig åt plusgrader även om vädret var en bra bit ifrån prognosen med sol och värme. I lördags grått och blåsigt 3-4 grader men en fin 10 milare med CX i zon 2-3. Lite för mycket mellanmjölk enligt många träningsteoretiker men jag tycker det här fungerar bra för mig när jag inte har tid och lust att cykla + 5 h i zon 1-2 kör jag hellre 3,5 h zon 2-3 och det känns som träningssvaret brukar bli ganska bra. I alla fall blev det det till dagen efter och söndagen som du kan läsa mer om nedan. Jag bestämde mig för att ta ut Madonen på årspremiär igår i det förväntade fin fina vårvädret och köra en hård 10 milare på lite större fina torra vägar. En runda jag ofta har tränat på från Hagbyrondellen -  Fresta Kyrka - Vallentuna - Angarn - Gamla Norrtäljevägen och vändpunkt efter 5 mil och samma väg hem igen. Det var väldigt blåsigt och grått på förmiddagen och inte alls vad prognosen sagt om 8 grader och sol.

Me & my Madone från den betydligt varmare sommaren 2018 på Smidö

Sköt upp cyklingen ett par timmar, åkte och handlade mat med Alice & Vera och kollade sen istället in sprintstaffeten och gladdes stort åt tjejguldet. Verkligen suveränt att se Maja Dahlqvist få sin välförtjänta revansch, vilket avslut hon gör. Tycker dock väldigt  synd om Jonna Sundling som troligen var på väg mot medalj individuellt och blev omåkt när hon bara hade en stav efter ihopkörningen med Maja i sista kurvan. Varför kunde inte hon få åka med Maja? Stina i all ära, helt suveränt att komma tillbaka från skadan så fort men hon hade inte form att åka ifrån de andra på sträcka 1-3-5 hon åkte snyggt med och levererade ett bra läge till Maja men det hade Jonna också gjort det är jag övertygad om och det hade varit så kul om de hade fått göra det ihop Jonna & Maja, men GULD är GULD och väldigt kul.

Lite senare på efter middagen vid 14 tiden hade solen börjat lysa igenom lite mer. Vinden väldigt hård men jag hade satt upp målet idag ska jag försöka cykla i stort sett så fort jag kan 10 mil. Så det var det jag gjorde. Hade fyllt upp 2 st Maurten 500 ml sportdryck i en stor liter flaska och hade vatten i den andra. Var lite spänd på att se hur jag skulle reagera på Maurten lösningen. Första gången jag provade den under högre belastning. Hade provat den ett pass tidigare och tycker det smakar bra (för att vara sportdryck). Cyklade lugn uppvärmning till Hagbyrondellen, satte på en grym spellista Spotify Growing Up in the 80:s V vik i lurarna och sen iväg på den skinande rena Madonen. Förstod att vinden kommer vara skoningslös på hemvägen så det gäller att inte spränga sig ut. Hamnade ganska snabbt på dryga 300 w och det kändes bra. pulsen drog inte iväg. Ganska snabbt stabiliserades pulsen kring 140 och låtarna på listan med alla minnen och minuterna passerade förbi med en härlig känsla. Eldkvarns Alice, som inspirerade till vår första dotters namn (innan det blev Sveriges vanligaste flicknamn som det är idag) lyste ikapp med solen en stund och det gav en underbar förnimmelse nära Runners High. Vinden var dock hård. Övervägande med ut men den kom också en hel del från sidan så jag hade svårt att komma över 40 fart i snitt ut. Kraften var dock helt linjär och på en mycket tillfredställande nivå. Vände efter 5 mil med 141 pulssnitt och 312 w och fart 40.1. Hade medvetet sparat lite för jag fattade att det inte kommer bli någon lek hem i kraftig sida motvind och behöver några pulsslag till god för att orka att hålla kraften hem.

Det svarade glädjande väldigt bra andra timmen (kanske Maurtens förtjänst?: -). kunde höja kraften lite till och efter 2 timmar visade min Quarq D Zero 315 w snitt på Garmin displayen. Farten hade förstås gått ned lite men fortfarande över 38 snitt och bara ett par mil kvar. Jag kände att nu kommer jag klara det här utan att gå in i väggen hem. Pulsen inte över 150 annat än i vissa backar med hårdare tryck. Men det började bli kyligt nu runt 3 grader och lätt skymning. Inte lika nära runners high sista halvtimmen kan jag säga som var lite ogästvänlig. Framförallt så tar ju vinden hårt på kropp och själ efter några timmar, lätt att bli nedmald och sönderblåst och det är nästan ALLTID motvind hem då jag oftast kör nordöst ut och sydväst hem.

Tappade förstås fart i långa sega Vallentunabacken och sedan genom Fresta men var fortfarande fint över 300 w och kom helnöjd tillbaka till Hagbyrondellen efter 10 blåsiga mil på 2.40 med 309 w snitt 4.2 w / kg fart 37.6 kmh och pulssnitt 144 med 154 högt (max något slag över 170). Jag gick hårdare än vad pulsen antyder men inte ända in i kaklet vilket nog var tur en väldig tur för när jag cyklade ner de sista 5 km hem blev jag snabbt nedkyld och det hade lätt kunnat sluta med feberfrossa som jag brukar få några gånger per år. Men med en räddande varm morgonrock och en stor kopp te och bulle jag fick av Kajsa när jag kom hem och sen ett långt varmt bubbelbad så mådde jag bra igen. Mycket bra.

Det här var bara för jäkla skönt. Att få ett sånt svar av kroppen. När man lagt ned så mycket tid som jag har gjort på cykling de senaste 7-8 åren och en kall blåsig februaridag då få prestera sitt livs högsta kraft över en så pass lång sträcka som 10 mil. Det skänker en alldeles extra skön tillfredsställelse. Jag är 52 år. Borde enligt normen passerat peak power för länge sedan. Men tror man så kan man tydligen..

Jag har cyklat fortare själv över 10 mil och klarade prick 40 fart i somras. Men då i värme betydligt mindre vind och på en väg Väsby mot Almunge Edsbro som är snällare och klart mindre kuperad. Samma wattmätare och cykel visade då 282 watt nu var det 309 w 27 watt högre vilket är mycket, och det redan i februari. Jag är själv väldigt förvånad över gårdagens siffror. Har haft kanonresultat på Wattbiken med flera ath i höst men mest kört aerob basträning och inte ett enda HIIT pass på över 90% av maxpuls. Några stenhårda tjugor iofs och några bra pass på Bosön i hårt tempo men det är skillnad att cykla ute stenhårt i nära tre timmar och trodde inte jag hade på när den här uthålligheten eller kraften nu. Långtidseffekten av CELLEXIR som kickat in?:-)

Den 12 maj 2018 pr solo 10 mil out and back 

Gårdagens Garmin data betydligt högre kraft till lägre puls och ansträngning