Vinterträningen och träningssvaret har klart övertträffat mina förväntningar. Jag är nästan lite förbluffad över hur bra och lätt det gått. Har tränat väldigt bra men utan att köra "dödsintervaller" eller andra pass ända in kaklet ttill maximal utmattning utan istället stannat oftast innan eller strax efter 90% av max puls och intensitet har jag gång på gång lyckats öka aeroba formen till högre och nya personbästa nivåer. Vi ska åka med nya Cellexir Cycling laget hela gänget till Mallorca nu den 30 mars och inför det tänkte jag köra lite mer HIIT intervaller för att få lite mer periodisering och vem vet? Kanske ett steg till i trappan.
Igår körde jag först 40 min zon 2 sedan 3x8 min på Wattbiken a 353 w i tre jämna intervaller och mot slutet av intervallerna var det bra jobbigt men ändå med lite reserv kvar och knappt ingen pulshöjning mellan intervall 1-3. Idag framför slutet på första etappen Paris Nice tog jag en hel timme a prick jämn kraft på 300 w 4.1 w/kg Gjorde samma test för kanske 5-6 veckor sedan och var då supernöjd med en snittpuls om 148 ca 86% av max. Idag gick det ännu mycket lättare och efter 30 min hade jag snittpuls 137 och lätt känsla. Andra halvtimmen förstås lite mer ansträngande men var kvar i zon 3 hela timmen enligt pulschemat och hade maxpuls av 149 och snitt 141 på 60 min a 301 w. Siffror jag aldrig varit i närheten av. 52 år verkar inte vara max för att fortfarande kunna utvecklas trots så pass mycket träning som jag redan gjort de senaste 8 åren. Rätt härlig känsla. Kul också att se när jag kollar på Wattbikens trampvarvseffektivitet. Nya högsta siffror där också med 74 i PES Värde och 50/50 kraftfördelning. Har legat klart lägre med högerbenet i PES siffror under det året jag tränat på Wattbike. Troligen en effekt från när jag bröt höften på högersidan hösten 2015. Men idag var skillnaden nästan borta, bara" 75 mot 72. För respektive ben. Its never too late!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar