Det har ju varit lite småkyligt med isande nordan senaste dagarna. Påminde lite om bergen i Mallorca förra torsdagen när vi skulle cykla Sa Calobra då det var 6 grader. Hemma i Stockholm har det varit runt nollan men bättre klädd har ändå pendlingen känts uppfriskande och helt ok. Så okatt jag bestämde mig för att trotsa vädergudarnaoch köra Smacktempolopp igårkväll vid Lunda Kyrka norr om stan. Var sugen på att se om fin Mallorcaform satt kvar i benen eller om den förändrats till baksmälla.
Tji fick jag med det. Loppet blev inställt pga kylan. Blev lite besviken nu när man var laddad men förnuftet kände kanske innerst inne att tempocykling i -1 och iskall nordan inte var optimalt. Samtidigt nu när jag kört mitt Wim Hof program ett par veckor med kalla duschar och djupandning så känner jag tydligt ett mindre obehag av kylan. Det kanske bara är psykiskt, men gott så.
Igår ersattes Smacktempot av en lugn timme Wattbike och kroppen hade helt klart en återhämtningsperiod sedan i lördags då vi kom hem från Mallorca. Men idag tydligt piggare på pendlingen så efter den hemma i värmen i Vinterstudion ikväll tog jag en snabb 20:a framför Springsteens & E Street Bands magiska Live Odeon London 1975. Sagolikt hur bra de var redan 75. Själv var jag kanske inte sagolik men fan rätt schysst känsla alltså. Jag har cyklat några 20:or med något högre kraft förut, idag 342 w 4.68 w/kg men aldrig i närheten av en så "osmärtsam" upplevelse. Puls på 86% av max som snitt och en ganska lätt känsla hela vägen med en hel del reserv kvar och ökande till hårdare tempo de sista 5 minuterna. Nytt pb i PES score (trampteknik) också på Wattbiken med 75. De där 30 timmarna på Mallorca förra veckan gjorde kanske lite nytta? Kör hårt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar