Jag minns nu bara för ett par månader när vi hela familjen var och hälsade på dom på fika. Dom hade nyligen flyttat hem från Wien efter många år i Österrike. Min fru Kajsa var rätt förkyld och frågade om hon verkligen skulle följa med då han precis var färdigbehandlad efter en jobbig kur med cellgifter. "Nej det är ingen fara, jag är frisk som en nötkärna, förutom svår cancer då förstås:-) Klart hon ska följa med". Ja det var så han var Patrik. Men den hänsynslösa cancern fick fäste en tredje gång och till slut räckte inte ens den mest optimistiska man jag träffat till i den skoningslösa kampen. But boy you sure made a hell of a fight. Och jag känner lättnad över att smärtan är slut och du nu får vila i frid Patrik. Det var en ynnest att få lära känna dig Patrik och våra tankar går nu till din fantastiska fru och dina fina barn.
Denna hänsynslösa sjukdom har tagit ännu ett liv alldeles för tidigt, ord räcker inte till.
Livet blir extra påtagligt en sån här dag. Vera har firats, hennes glädje över presenterna i morse och
bli firad i skolan. Att åka ut och äta hela familjen ikväll. En dag som denna känner jag en stor ynnest över allt gott jag har här i livet, en frisk fantastisk familj, alla vänner och egen bra hälsa. När livet och döden kommer nära. Vi går en stund på jorden Gör som Patrik, se dig omkring, var nyfiken, lyssna och lär och njut av promenaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar