Ibland är det lätt för oss som har tävlingsdjävulen i sig att "fastna" lite i statistiken över fart, watt och pulsslag. Kan vara både skönt och nyttigt att koppla bort mätarna, njuta och köra på känsla. Idag gjorde jag det på pendlingen med lite bra fartlek in till stan och hem. Det var ju iofs beckmörkt på hemvägen så hade ändå inte kunnat titta på någon mätare, men en ljum och skön kväll med torra vägar. Passade sen på att ta en löptur direkt när jag kom hem, ca 7 km med stegrande fart, även den utan klocka. Riktigt skönt att bara kunna fokusera på känslan och löpsteget. Mer sånt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar