Små små steg i trappan mot bättre resultat. Träningen har rullat på helt ok under mörka november och man behöver verkligen endorfinerna träningen ger under och efter passen för att mentalt härda ut i mörkret och kylan.
Ett starkt ljus i mörkret idag var vår lilla Vera 8 år som uppträdde i Gärdesshowen på Rudbecksslolan ikväll inför 500 pers. Bland alla dansnummer till hitlåtar i mer eller mindre organiserad form går Vera in och solosjunger en hel låt på engelska. Stolt pappa, mamma och storasystrar hurrade på läktaren.
Ikväll efter hempendling ett MAF test på Monarken. 30 min på puls så nära 140 som möjligt. Fick nytt högsta resultat med 293 w snitt. >300 w första 10 och drygt 280 w sista 10. Var aldrig i närheten av trött så det kändes helbra nära runners high på slutet till tonerna av "gamla" U2 live från Sloane Caste DVD på HÖG volym.
Efter ett par minuters vila avslutade jag med en stenhård 7 minuters intervall a 363 w. Den tog desto hårdare med 170 och flera månaders högsta puls efter spurten sista 30 sekunderna.
Efter ett långt hett bubbelbad under den stjärnklara kvällshimmelen så kändes t om den minusgrad som väderomslaget gett riktigt behaglig. Endorfiner var det ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar