Smack Odensala Tempo - På väg mot något bra..

Igårkväll var det 30 km tempo på den tuffa kuperade Odensala banan. Vädret var bästa tänkbara och efter en regnig eftermiddag hade det klarnat upp och ännu bättre det var nåstan helt vindstilla (när hände det sist?). Massor med cyklister 72 st till start.

Hade en fin känsla i kropp och huvud. Kände mig pigg och stark då tisdagens planerade träning även den oå Odensalabanan fick ett abrupt slut efter bara 2 km cykling, mer om det längre ned. 

Målet var helt klart personligt rekord på banan som är 40.45 från förra året i augusti. Har kört det här tempoloppet 4 raka år med kuslig jämnhet och det skiljer bara 20 sekunder mellan bästa och sämsta resultat. 

Det är svårt att bli bättre när man tagit sin personliga nivå i närheten av det möjliga på ren väg och +50 men nu trodde jag på bra chans att kapa mer än bara några sekunder. Mina resultat och fysiska form pekade däråt en bra dag med fina förutsättningar och det var det verkligen igår kväll.

Jag satte av med målet att hålla kontroll på ansträngning och puls, något jag så ofta misslyckas med (typ idag är jag nog 15% starkare än någonsin och kan gå stenhårt hela vägen, nehe inte idag heller:-(.Men igår tyckte jag det gick bra fick ganska hög puls men med vilodag innan inget ovanligt och benen kändes starka med snabb återhämtning. Jag körde om flera tidigare startande upp mot den mycket tuffa partiet uppför strax innan vändning i närheten av Arlanda vid starten av Sjöås tempobana. Vände någon sekund över 20 minuter och nu hade jag en på pappret lättare hemväg med mer nerför och snabbare bana. Dessutom kändes den lilla vind som var på uppvärmning lite fördelaktigare hem. Idag jäklar ska jag under 40 minuter tänkte jag. Bilden från Strava visar min tid ut vs Hannes Bergström Frisk som var snabbast i stor stil igår med 38.29 och en fart >46 kmh. Frågor på det? Hannes vann tidigare i sommar kortbane SM i linje och kom 6 på tempo SM så ett ganska vasst benchmark om man säger så för en gammal silverräv att mäta sig mot. http://www.smack.se/2017/08/13/omgang-17-odensala-tempo-30-km-kors-den-168-kl-1900/

Den största delen av den minut jag var efter Hannes till vändning hade jag tappat upp mot Sjöås sista 5 km innan vändning och trodde jag skulle kunna ha en hygglig nedfart och hemgång. Var förstås trött nu men hade pacat det tuffare partiet bra och fortsatt bra tryck och cyklade om flera till efter vändning vilket alltid ger lite extra skjuts (man måste ju se så snabb ut som möjligt då:-). Det var tyvärr en hel fel smågrus på vägen ett parti där några km innan svängen ut på hemvägen. Jag hade en lite nojig punkteringsrädlsa. Dels för att jag punkterade två gånger förra helgen på Hjälmartempot. Dels för att jag punkterade på hyrcykel i Marbella i fredags samt slutligen för att jag punkterade igen direkt efter 2 km i tisdags då jag skulle träna Odensala banan. Lyckades då dessutom klämma reservslangen och spränga den med kolsyrepatronen så total failure och ingen cykling i tisdags. Jag är bara SÅ klantig ibland, eller ganska ofta när det gäller sånt. Som Hasse Aldredsson sa "han är dum i huvet men han springer fort, spring och ställ dig i hörnet Nisse".

Utöver den här plötsliga punkteringsfesten hade jag alldeles för lågt tryck i framhjulet så jag åkte och svajade lite kändes det som. Nu är det bara en mil kvar och jag är snart nere i svängen och har bara den sista milen kvar. Nu håller du ihop det under 40 annars jäv.... Pang sa det då, utför i 50 kmh smäller slangen i bakdäcket. Först livrädd men lyckas snabbt stanna säkert på det tomma discchjulet (kanttråd). Sen kom frustrationen. Nej det här händer inte. Inte nu igen 2 tävlingen i rad 6 punkteringen på 4 pass. Nu på dischjulet för första gången. Vart tog min Karma vägen? Det här var ju mitt år allt går ju så bra.. Nåja det hände ju ingen olycka och det kanske bara är en högre makts sätt att hålla mig på mattan och inte tro nåt.. Mina döttrar tycker redan jag har hybris som det är..

Märkligt jag har tävlat relativt frekvent i cykel sedan 2012 och aldrig haft punktering på tävling och kanske snitt 2 punkor på ca 1500 mil per år. Vi pratade om det här i bussen med CRT killarna på väg till NM i Randers för några veckor sedan. Den tävlingen var ju helt absurd med över halva startfälten som punkterade, men jag klarade mig. Och sen nu pang, pang, pang, pang, pang och pang. Snacka om ketchupeffekt. Det är så det är ofta i mitt liv. Saker sker inte med måtta. Vare sig det är bra eller dåliga men någon "middle of the road man" är jag sannerligen inte.

Tråkigt igår, var verkligen grymt sugen på att fullfölja och är övertygad om att jag slagit mina gamla tider stort. What can you do about it? Gräv ner huvudet djupare i tempoställning och på det igen kanske? Misslyckanden är ju bästa tändvätskan.

Så det gjorde jag idag på årets kanske finaste sommardag åkte jag ut till Odensala Kyrka för tredje dagen i rad. Nu ska du få banjävel tänkte jag. Två extraslangar med mig, kolsyrepatron och handpump. Bring it on!

Tyvärr ofördelaktigare eftermiddagsbris så jag förstod att det inte skull gå lika fort, speciellt som ett par hårda mil på max brukar ta hårt på mig dagen efter. Men ett bra träningspass ska det bli. Värmde upp på korta Odensala banan 17  med 40.8 snitt på lågpuls 132 (76% av max) och för ett ögonblick tänkte jag att kanske ändå?

Körde igång i sida med ut och det gick rätt fort lite fortare än igår och blev personligt rekord men nu i klart mer och bättre vind första 8 km 

men sedan sjönk farten allför fort upp mot Sjöås och jag kände att personligt rekord blåser bort här tillsammans med klart segare ben. 10 sekunder sämre till vändning än igår men nu kommer det vara rätt kraftig mot hem så koncentrerade mig på att hålla ett så bra trycka jag orkade mentalt och fysiskt utan att spränga mig. Kom hem till kyrkan i den underbara solen på 41.46. Den stora vinsten - punkatrenden bruten.

Prestationsmässigt inte vad jag kanske lite naivt hoppats på  Det räcker inte alltid hela vägen bara med vilja. Men med ett schysst järnrör kan man slå världen med skepnad som Socker Conny sa.