lördag 23 september 2017

Roslagstempot 13 tuffa blöta mil men oj vilken femetta.

Vi var 9-10 tappra idag som samlats vid Vikskolan strax innan 9 för att ta oss an premiärupplagan av Roslagstempot. Prognosen hade flera dagar visat på fint väder med god chans till sol. Forget about it sa väderguden och la ett kompakt lock över hela loppet med dyngsura vägar och extremt hög densitet och fuktighet i luften. Det var som om det regnade fast det inte gjorde det. Vi konstaterade att idag kommer det gå trögt på blöta vägar och än värre med så mycket motstånd i luften. Men det blåste ju väldigt lite och mycket syre i luften och inte var det kallt heller så om man inte fokuserar för mycket på snittfart fanns nog förutsättningar för en fin runda upp till Almunge - Edsbro - Rimbo - Vallentuna tillbaka till Väsby. Svag sida mot till Edsbro och sida med hem. 

Jag blev seedad att starta sist och hade urstarke Adam Stenman en minut före. Ytterligare några minuter före också Dan Lidman så flera tuffa byten att jaga ikapp. Hade tänkt mig en taktik att hålla pulsen runt 80% första halvan och sen öka lite om dagen var där. Satte lite koffeinspeedad och överladdad iväg hårt och såg pulsen skena upp mot 150 och runt 88% av maxpuls väldigt fort. Rent självmord och borde vara alldeles för högt om man ska hålla i runt 3.15 vilket är tiden för 40 snitt. I och med de blöta och tröga vägarna hade jag nog avskrivit den ambitionen redan från start men jag följer känslan i kroppen tänkte jag så får det bli som det blir. 

Trots den stenhårda öppningen kändes det lätt och starkt både i ben och andning. Blev ännu mer peppad av bra musik i öronen. Tvekade om jag skulle köra med musik men det hjälpte verkligen till idag. Fick en grym inspiration redan tidigt när temat från The Last Mohican - Promentory kom tidigt i jakten på Adam. Ni vet den där otroligt maffiga scenen när Daniel Day Lewis jagar på bergskammen mot slutet av filmen. https://open.spotify.com/track/4PPFs2pLAmpDzT58XCquHC?si=lg0qsYA0

Och helt plötsligt var han där Adam bara 100 meter framför och det hade bara gått en dryg mil. Tvekade lite först att gå om direkt så tidigt. Får inte spränga mig i starten, men litade på känslan och efter 20 sekunders överläggande med mig själv tryckte jag på hårt och gick om och hoppades att Adam inte skulle "fastna" 20 meter bakom och jag nu skulle bli hare åt Adam resten av loppet för att sen bli ifrånåkt sista milen. 

Vände mig inte om på ett tag men när jag gjorde det hade Adam släppt och jag blev stärkt av det. Jobbade på upp mot Almunge kom förbi någon till och hade dryga 39 i fart upp till Almunge efter 4 mil i lite lätt sida mot. Kändes fortfarande  toppenbra trots 10 slag högre puls än normalt. Lite märklig häftig känsla det var som om något "lossnat" i kroppen. Ett friare starkare blodflöde som pumpade ut med full kraft i benen. Ingen mjölksyra och låg lätt utan problem i tempoställning.

Peppande värre att köra om tidigare startande också och tog några till på vägen mot Edsbro efter halva sträckan. Nu skulle det bli medvind hem, men satte en halv bar i halsen, fick lite andnöd och sura uppstötningar och en sämre period i början på väg mot Rimbo. 

Kom igång fint igen gick om ett par till och tog Dan Lidman 5 km innan Rimbo. Nu var jag först på banan. Snittfarten hade ökat lite kanske var 40 möjligt ändå? Pulsen fortfarande hög men det kändes som att det kunde hålla nu med bara 4 mil kvar. Dessutom i medvind från gamla Norrtäljevägen och hem.

Lite struligt vid T korset i Rimbo med trafiken och var tvungen att stanna ett par sekunder men igång igen i hög fart för att strax fastna igen l låg fart bakom en stor skåpbil som i sin tur hade en äldre motionscyklist framför sig. Fick lite ofrivillig vila där 30 sekunder men byggde sen upp en härlig fart efter tuffa biten upp till Roslagsstoppet.

Nu kände jag att det här håller och jag ska in under 3.15 och över 40 i snitt. Ökade lite till de så välbekanta sista 2,5 milen bort mot Angarns Kyrka Vallentuna och Väsby. Den sträckan kör jag på något konstigt sätt alltid bra och sista knappa timmen likaså idag. Det enda som stressade mig var rädsla att få en punktering till i blötan och förstöra allt nu när det var så nära hem. Men det höll som tur var. Punkagude tycker nog jag haft nog i höst.

En fantastisk skön känsla att efter en hård sista push från Vallentuna till Väsby slå av med 3.12 på klockan. Segmentet Roslagstempot körde jag på 3.11.11 och 40.6 i snitt. Det är bara tre minuter efter vår tid som jag och Kristian Ek plus Adam Stenman satte tillsammans i väsentligt bättre väder för några veckor sedan.

Det var tufft idag. Adam bonkade helt efter Edbsbro han hade 290 watt dit men sen tog det slut idag han fick stanna och stretcha både i Edsbro och Rimbo sa han och ringde sin fru och tyckte lite synd om sig själv. Inte lätt att vara en trött blöt cyklist:-)

Dan Lidman höll ihop det bra och kom in 2:a på 3.19.59, 8.48 efter mig. Har tyvärr ingen effektmätning på tempocykeln men gissar att det här var en av mina starkaste cyklingar någonsin. Fantastisk känsla o ben och kropp idag och så underbart skönt när man är klar.

Dagens resultat

En folköl ett ägg efteråt gudagott. Hade preppat en kylväska med lite blandade godsaker:-)
Sufferscore Extreme

Det här kommer bli en klassiker det är jag helt säker på. Riktigt kul träningstävlingsform. Stort tack till Claes Wikdahl som initierade. Nästa år blir det 50 + åkare. Kör hårt!

4 kommentarer:

  1. Imponerande att köra så fort så länge och med ett så tveksamt väder! Du verkar verkligen ha formen i zenit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tomas! Ja det har verkligen varit en bra form i år hela vägen:-)

      Radera