Visst är det en svårslagen känsla när man når förbättring. En ny nivå man inte tidigare besökt. Oavsett våra skillnader på absoluta nivåer, mål eller ambitioner så tror jag de allra flesta av oss känner på samma sköna sätt när når tillfredsställelsen av det där har jag aldrig gjort så där bra eller klarat av förut. WOW! Level Up. Oavsett om det är i yrkeslivet, sport eller andra fritidssysselsättningar, och ju mer man kämpat för resultatet och målet desto skönare känsla förstås. Igår fick jag en sån härlig endorfindusch och payback på alla nedlagda timmar när jag cyklade på ny peaknivå ute på Ingarö i Ingarörtempot 17 km i ytterligare en av de finaste sommarkvällar vi nu blivit bortskämda med hela sommaren, just keep em coming..
Jag visste jag var i bra form men hade kört ett hårt pass med tempocykeln även dagen innan med ett nära maxuttag runt Fysingen 19 km. Men kände redan på uppvärmingen att idag finns det något extra i kroppen. Har bytt till likadan sadel som jag har på linjehojen en Bontrager Hilo Pro (det är en temposadel) som bara är SÅ skön för mig och jag kände direkt hur klockren den blev åven på tempocykeln.
Hade inte tänkt cykla hela banan som uppvärming men hittade ett så skönt flow att jag gjorde det ändå och hann precis lagom tillbaka för att starta loppet, rejält varm svettig och uppvärmd. Jag körde uppvärmningvarvet 8,5 km ut vändning och hem igen med 39.8 fart och pulssnitt 133 vilket är ca 75% av maxpuls med en otroligt lätt och bra känsla. När jag tittade på min Quarq wattmätares siffror i de många små böljande uppförsluten på banan kunde jag knappt tro siffrorna. Det kändes som 40 watt mindre än displayen visade. Ingarörtempot är en chosefri enkel träningstävling som igår hade samlat ett 20 tal cyklister som var sugna på lite mjölksyra istället för rosévin i den fina sommarkvällen. När jag skriver det nu förstår jag inte hur man skulle kunna bli det? Men jag tänker att det kanske finns tid för båda två:-) och rosévinet smakar ju bra mycket bättre om man jobbat lite för det, eller hur?
Från CRT gjorde Daniel Godman och Torbjörn De Jager mig sällskap och vi startade i rad jag 30 sekunder efter Danne och sen Tobbe efter. Ett uppförslut först och pang iväg. Oj vad det gick på. Tittade och såg över 700 w i backen. Nej för tusan skärp dig nu Jonas hushåll med kraften, du hinner garanterat bli trött och du vet vad vi sagt om stenhårda öppningar. Men kunde liksom inte hålla igen så mycket, benen bara spann med hög kadens (103 i snitt på loppet) och farten blev snabbt lika hög som känslan var grym. Märkte jag tog in kontinuerligt på Danne och i backen upp till vändningen var jag ikapp med en fart strax över 45 snitt och hela 362 w snitt på de 11.05 det tog bort till vändningen.
Det är nog minst 30 watt mer än vad jag haft på något tempolopp med den här mätaren, makalös känsla. Jag var trött men inte "ont trött". Lite mindre kraft på hemvägen men slutade segmentet på 22.15 skönt trött och nöjd med 44.9 snitt och 349 w över de 17 km.
Gårdagens Stravalista
Sammantaget en sån grym känsla. Både fart och effekt på ny toppnivå. Hur kul som helst. När jag åkte hem så kunde jag inte undgå att ångra mig lite att jag inte ställde upp i helgens tempolopp på den natursköna fina banan runt Ås utanför Oslo. Men glädjen över den fina formen var betydligt större än ev missat toppresultat på NM och linjeloppet hade kanske inte gått lika bra om jag kört ett stenhårt tempo dagen innan? Det blev som det blev helt enkelt. Inget att grubbla över.
Med Danne Godman o Henrik Westling efter loppet.
Imorse var jag tidigt uppe för en företagsgolf med teeoff redan 07.12 på Sollentuna GK. Hade kvar lite av framgångskänslan från kvällen innan och tänkte Golf? Hur svårt kan det va? Och började med 3 över par efter 8 hål vilket är på mitt alldeles för låga hcp om 7 (spelar bara 2-4 rundor om året sedan 5-6 år). Men sedan kom ovanan och verkligheten ikapp och det var långt ifrån någon Level Up sista 10 hålen om man säger så. Practice makes good gäller i golf som i cykling som i allt annat här i livet. Men en skön dag på golfbanan med trevligt sällskap.
Idag har det också släppts en podd där jag är med som gäst. Det är Hälsosnack med Lottta & Victoria. Kul om du vill lyssna. Vi talar om min resa från ganska otränad 43 åring till motsatsenn som 51 åring idag. Hur sökandet efter svaret "Hur bra kan jag bli på cykling?" Och boken Growing Young ledde till starten av ett helt nytt företag.Vi talar om mina 9 liv, överlevande av blixtnedslag och de svåra olyckor jag varit med om. I podden ges också ett mycket bra prova på erbjudande med koden : Hälsosnack om 2 för 1 för den som vill testa Cellexir Trevlig helg!
Länk till Hälsosnack podd https://www.acast.com/hlsosnackmedlottaochvictoria/102-jonas-bohr-traning-prestation-och-anti-ageing
Riktigt starkt tempolopp och hög fart. Impressing!
SvaraRaderaTack Tomas! Ja grym känsla när ”det lossnar”😃👍
Radera