Det kändes som att cykla i Thailand igår på Nationaldagsloppet. 28-30 grader på det långa tuffa loppet om 147 km i konkurrens med 90 av landets bästa elitcyklister. Jag brukar trivas i värme och men den tog nog rätt hårt på oss alla som tävlade igår i de stora startfälten i alla klasser. Det var en hel del som inte fullföljde sina lopp och säkert ännu fler som gick tomma på vätska allt för fort. Jag hade med mig 2 enlitersflaskor med Maurten dryck toppat med ett par doser varuprov på nya kommande Cellexir Endurance (en performance enhancer för uthållighetsidrott). Utöver det en halvliter i ryggfickan. Det skulle räcka till langning efter 11.5 mil tänkte jag där vi hade langning från teammate Daniel Godman som snyggt tog hem klungspurten bakom ett gäng utbrytare i Seniorklassen som gick innan. Talade kort med Sara Hedberg innan strax efter hon hade gått i mål som 4 i damelit hon sa att det var galet tufft med värmen och många av tjejerna hade gått tomma på dricka så det förstärkte tesen om att det gäller att dricka väsentligt mer än vanligt.
Med Stefan Hulken Ljungberg vid start
Jag hade en ganska bra känsla innan loppet och såg verkligen fram mot det. Vägar och terräng jag känner som handsken. Det och 15 mil i värme trodde jag också skulle gynna mig mer än skada relativt den stenhårda konkurrensen. Det gick förstås iväg med en faslig fart och min plan var bara att åka med i början men som ofta förr hamnade jag lite passivt i bakre tredjedelen första 2-3 kilometer och ser från min plats långt bak att en grupp om ca 10 kommer iväg redan direkt. Aj aj inte bra och är det "fel" komposition med någon åkare var från de starka lagen finns överhängande risk att det blir passivt i stora klungan och svårt att komma ifatt. Men loppet har precis börjat och det är LÅNGT att köra 15 mil i en utbrytning i den värmen. Det går ändå väldigt fort i klungan de första milen efter ett par mil har vi 47 i snitt och en 5 km går i 50.0 ser jag efter på min Garmin. Det är när vi kommer ut på vägen norr över mot Almunge som det blir en häftig fartkänsla i den stora gruppen. Det känns ok i kroppen och jag tar mig fram mot de främre regionerna i klungan för att vara med på ev attack / bryggninsförsök. Försöker själv någon gång men många är snabbt med på noterna och vi är nog fler som börjar förstå att det blir inte lätt att komma ifrån den här klungan. Efter Almunge svänger vi vänster mot Hallstavikshållet och det blir en period av ganska stark kantvind. Ledaren av klungan då tror det var Erik Bergström Frisk drar lurigt ut längst till vänster på fel sida vägen med ingen stans för bakomvarande att gömma sig. Det måste sett lite galet ut ett långt pärlband av cyklister på ett led hårt kämpande på yttersta delen av fel vägbana. Tur vi hade motorcyklar och ledarbilar framför.. det blev några småsvettiga minuter där i kantvinden innan vi svängde höger mot Knutby på en mindre väg. Då gick det istället väldigt lusigt en längre tid. Jag började frukta att vi inte kommer se utbrytarna förr än efter målgången. Men efter en stund började det gå lite fortare igen det blev en fin sträcka på mindre väg strax innan vi var tillbaka till Almunge igen för vidarefärd söderut tillbaka till Markimvarvet. Efter dryga 7 mil var det fast langning och där höll det på att ta slut för mig. Jag ligger längst till vänster på vägbanan och plötsligt händer något framför vet inte om det var en flaska eller nåt som rullade / tappades över vägen men de två närmast framför mig går omkull och jag hinner med 1/10 delsmarginal instinktivt svänga rakt ner i ett högt gräsdike innan jag går på dem och vurpar, Jag kommer med fart ner i gräsdiket och känner att de här kan aldrig sluta bra. Det hoppar och studsar, men som tur var stoppas farten ner fort av det höga gräset. Jag får stopp på cykeln (cykla upp var inte att tänka på) kan hoppa av och snabbt upp på vägen igen och ta upp jakten på den bortflyende klungan. Nu är det krisläge får ta i stenhårt för att brygga luckan till klungan men jag kommer ifatt och kan ganska snabbt lugna ner både puls och psyke. Nära ögat.
Alexander Gingsjö och Erik Bergström Frisk (tror jag) lägger sig sedan en lång stund i front och kör på bra och rätt vad det är strax innan Lunda Livs med ca 5 mil kvar så ser vi utbrytarna nu max en knapp minut framför. So there is a chance? In på klassiska Markimvarvet vid Lunda Livs. Ett kantvindsparti och det rycks och stöts jag håller mig långt fram och kroppen och psyke har kommit igång bra. Jag vill tävla och jag vill ifatt utbrytarna men samtidigt tar attack och bryggningscykling hårt och det är sällan bra för snittfarten eller som taktik att jaga en samarbetande utbrytning. Det slår av igen och jag börjar tveka på att vi kan nå dem längre. Lyckas fånga en flaska av Daniel en km innan varvning med ett Markimvarv 31 km kvar. Håller mig långt fram och känner mig motiverad om att i alla fall tävla om de främre platserna i vår stora klunga. När vi når Lunda Livs igen går det på riktigt hårt i täten med ideliga attacker. Jag blir ganska trött några gånger men tänker inte vika ner mig nu och mentalt och fysiskt stärkt av Cellexir Endurance så rätt vad det är ser vi utbrytarna nu max 30 sekunder framför. Wow vi kommer nog att komma ifatt dom tänker jag och chansen att slåss om de riktiga topplaceringarna kanske finns till slut ändå? Nu gäller det att väga risk /reward. Om vi når dem vill jag inte ha kört mig helt slut för att ha gjort det. Samtidigt måste tillräckligt många hålla fart och helst samarbeta för att vi skall kunna nå dem. Det är här det spricker det blir fler attacker och avstannande däremellan istället attackerar jag också ett par gånger i viss förhoppning om att komma iväg i en mindre mellangrupp. Tyvärr blir det en kontraattack på en av mina som får lite fäste istället och ett par tre seglar iväg med 5 km kvar. Jäklar också jag börja inse att vi inte kommer ifatt utbrytarna. Surt men jag skall i alla fall sluta i ett försök att komma så långt fram jag orkar i spurten. Stötar avlöser varandra sista 5:an mot mål men klungan släpper inte iväg något nu. Farten ökas sista km men fler och fler kommer upp bakifrån. Spurten skall dras upp på allvar nu och jag sitter trångt lite på högersidan och känner shit nu går tåget, jag måste ut, får istället tråckla mig ut längst till vänster där vinden kommer ifrån med kantvind där ingen vill vara men jag får i alla fall fri lejd där och kan starta en lite försenad spurt med det jag har. Hinner uppfatta att min nästan omänskligt starka teammate Stefan Hulken Ljungberg har ett stadigt grepp om klungspurten från front mitten. Jag kommer längst ut till vänster och har tagit hyggligt med mark och positioner i början men de sista 50 meterna orkar jag inte hålla trycket och tappar några placeringar tror jag. Hade känslan att jag var 4-5 men när resultatlistan kom var jag 7:a i spurten och 19 totalt. Stefan då snyggt 12:a. Ikväll är det Arlanda Test Track. Jag ska på studentmottagning och kör inte men jag skulle inte bli förvånad om H40 Hulken sätter alla på plats på Arlanda ikväll. Han är i INSANE form och gått ned 10 kilo på kort tid med en spurt som har mycket få övermän.
Några meter kvar Stefan tar snyggt spurten jag är längst ut till höger i bild tröttnar
När jag summerar för mig själv är jag både nöjd och missnöjd. Jag är ju äldst i fältet med 52 år tävlandes på dispens så att bara inte bli avställd i det här gänget borde jag kanske se som en framgång? Men målet var 1: kvartil och det klarade jag, gott så. Även om jag innerst inne ville lite till. Än mer nöjd blir jag när jag tänker på dikeskörningen och hur illa det kunde gått och att jag lyckades ta mig upp och tillbaka igen. Jag är också väldigt nöjd med sista timmen då jag känner att jag kan konkurrera bra. Jag är lite missnöjd med spurten, men man blir bra på det man tränar och jag har inte tränat spurter någonting i år så det är vad det är. Jag skulle också personligen föredra en annan kraftprofil på loppet det går antingen lätt att åka med i klungan på låg effekt eller också är det hårt eller fullt påslag som kan ses på kraftzonskurvan här. Ett jämnare hårdare tempo i en utbrytning skulle passa min profil bättre. Får sikta på att försöka ta mig med i en utbrytning nästa gång..
Stravasiffror
Cellexir Cycling Crew Nationaldagslinjet med Hulken och Godman och varsin rätt schysst Trek Madone efter loppet. Niclas Näslund körde också Senior klass men fick neslig punka redan efter 5 k så var den dagen finito
På söndag är det nya tag på klassiska Falkenloppet 13 mil som jag och Stefan också kör i elitklass. Då jävlar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar