Summering av Mallorcaveckan och tempopremiär

Vi kom hem igår em från Mallorca. Suveränt att få komma hem till "alla mina tjejer" fru och tre döttrar. Idag lite vårfix några timmar i trädgården med lövkrattning, tvätt av altaner och bära upp utemöbler. Alltid lika skönt när den säsongen börjar, speciellt efter nära ett halvår med snö. Var lite seg i kropp och ben men konstigt vore det väl annars efter 92 mil senaste veckan. Men fick ju en vilodag på hemresan igår och i den fina eftermiddagssolen så passade jag på att testa tempocykeln i debut för året. Var lite nyfiken på hur det skulle kännas? Bra blev svaret, körde min "gamla vanliga" temporunda med 2 mil lugnt ut via fresta, sälna till almungevägen. Sen ett 2 mils test på medelpuls idag några slag högre än vanligt snitt 144 puls (var så kul att köra fort i medvinden så pulsen gick upp några slag från planerade 140). Höll 45 i starka medvinden ut, tuffare hem men kom tillbaka på snitt 40.8 med krafter kvar så det känns som ett klart steg framåt mot förra året vid denna tid.

En summering av Mallorca resan. Sammantaget en suverän träningsvecka med 11 kanonkillar, 92 mil. 8 mil lägst och 20 mil högst per dag. Vädret kunde varit bättre,  framförallt varmare, var bara skön värme över 20 sista dagen i fredags, annars småkyligt för det mesta men helt ok att cykla i och vi fick bara en regndag i torsdags, men den var å andra sidan bland det tuffaste jag varit med om i cykelväg, mer om den här.When the going gets tough the tough gets going

I övrigt gick det bra hela veckan med härliga dagsturer i gänget på 11 blandat med mycket fartlek, lagtempo, skyltspurtar och en del soloryck. Åkstyrkan och inte minst spurten känns bättre o bättre. Veckans riktiga höjdare och ett stort minne för livet var tävlingen redan andra dagen i söndags. Mallorca Classic by Max Hurzeler, mer om loppet här. Jonas Bohr vs Erik Zabel 1-0 makalös upplevelse att ligga på Erik Zabels hjul uppför klättringen mot Puig Major. Funderade en kort stund på att ta fram mobilen och ta kort då även Danielo Nardello med etappvinster på både TDF och Vueltan låg precis bredvid i den snabbt minskande klungan. Men det var bara att glömma då tempot i den 5% mils långa klättringen var dryga 23 kmh så jag låg verkligen på gränsen i den snabbt decimerade tätklungan. Av de ca 600 startande var det bara 20 kvar i täten efter någon mils klättring. Fältet gick ihop sen inför Puig Major klättringen (från fel håll) så det var ett 50 tal som trängdes med hundratals mötande motorcyklar som tydligen hade en storträff. Förutom alla läskiga möten i hög fart utför berget så skedde det en allvarlig krock mellan en cyklist och motorcyklist, tror det var innan täten kom då vi mötte en massa motorcyklister som vinkade bromsande. Läskigt värre, då man samtidigt ska ligga på så hårt det går utför de 14 km ner för Puig Major för att hålla positionen. När min cykel dessutom hade trasig styrstam och framgaffeln skakade bigtime så var det inget drömscenario. Hittade trots det bar flow i alla svängar i nerfarten och kunde hålla både fart 55 kmh i snitt och position för att vara med i spets upp mot Col De Soller. De sista 5 km klättring av totala dryga 2000 höjdmeter för dagen. Där kunde jag inte hålla farten med tätgruppen utan fick släppa iväg ett 20 tal. Men efter tokkörning på platten "nere på säker mark" igen tillsammans med ett par tre andra fick vi kontakt igen med ett 10 tal.

Sen gick det galant sista 5 milen var aldrig i fara, provade några ryck med ett par andra men det gick för fort i gruppen så inga utbrytningar kom loss. Några tappade men vi var väl knappa 10 som närmade sig upploppet. Reagerade lite sent men fick bra tryck och kunde ta 2 platsen i spurten för en 14 totalt och en 4 i min ålderklass. Katushapron Rudi Selig solovann med 3 min och jag var ytterligare 2 min efter 2 an. Det var många "x pron" med efter mig i resultatlistan, förutom Zabel även Franco Marvulli OS silver i Madison 2004 och Toni Tauler samma gren OS siilver Peking 2008. Kai Hundertmarck mångårig kollega med Zabel i Telekom och även helvass triatlet 16 i Ironman Hawai 2004 var också med, han tog jag i spurten:-) Körde de 10 milen på 2.56 och 34 snittfart och fick ut det mesta rätt denna dag,Strava här  Det jag saknar för att ta ett steg till i en sån här tävling är att kunna hålla lite högre fart i klättringar, bara att träna vidare. Man får ju härlig motivation av en sån här upplevelse. Helt klart min roligaste upplevelse hittills i cykelsadeln.