Igår var ingen lek vädermässigt här på Mallorca. Styv kuling och en 12 grader på förmiddagen. Vi hade planerat en lagtempotävling 2 lag mot varandra och peppat kvällen innan. Allt kaxigare i redpektive lags överlägsenhet ju mer drinkar och vin det beställdes in.
Det var inte ett lika kaxigt gäng vid frukosten. Några ville inte åka alls och tävling var inte att tänka på. Vi var 4 st som trotsade vädergudarna och gav oss iväg på en långtur mot bergen. Sannolikt en av årets sämsta dagar för det. Men Micke Forsby hade hört mycket om Sa Calobra och det kunde vi ju inte förneka honom och uppleva. Efter en fantastisk fin klättring uppför Lluc berget 7.5 km med 5% lutning som jag och Forsby växelkörde i hårt fint tempo runt 20 kmh. Tog vi en fika vid macken. Vädret började nu bli riktigt grisigt med regn och kastvindar så Thomas E vek av ner mot Inca istället när jag Lasse G ocg Forsby började uppfärden några km för att sedan åka ner milen i serpentinerna till Sa Calobra. Vädret var nu nästan komiskt dåligt, (innan jag började få köldfrossa). Hade ingen bromsverkan i spöregnet och kunde knappt ta mig ner fick krypa nedåt för att överhuvudtaget kunna få stopp. Stravan ner är underbar 1.09 8,7 kmh fart och 2079 plats av 2134 som kört ned med appen.
Väl nere så var det tre skakiga killar som försökte få lite kraft och liv tillbaka med lunch. I kön till lunchen stod jag i linne och bara skakade av köldfrossa. Den trevliga damen i kassan visade stort medlidande (vi var de enda cyklisterna blnad alla pensinärer som bussas ned och många såg ut att lida med oss). Men damen visade oss en värmelement med utblås vid ett bord som hon fixade till oss. Helt underbart sattt en timme där och torkade vid vårt eget "Sa Calobra spa".
Efter det tog vi tag i det och började klättringen uppåt, fortsatt spöregn och styv kuling med stundtals fruktansvärd motvind var väl inte optimala förhållanden för en bra tid men slet i alla fall upp mig på under 40 min, men sista kilometern som var mest vindutsatt tog jag knappt ens upp för. Sen började helvetet igen nu 8 grader står och vänta 5 min på de andra vid "världens dyraste kiosk" som vi kallar den och igår också världens kallaste kiosk. Sen ny upptiningsfika vid macken och sen ner för berget mot Inca. På vägen ned var det SÅ kallt och nu dessutom ackompanjerat med tilltagande skyfall.
Ja vi kom i alla fall ner till slut och de sista milen av dagens 12 på lågland tinande vi upp. Ja det var en sån här dag man kommer minnas. Karaktärsdanande kan man säga. Vi hade trots det kul ihop hela tiden och håll ihop humöret med mycket skämt. Den stående kommentaren var. "Det här var det bästa som kunde hända" när kylan vinden, dimman eller regnet tilltog.
Hemma i hotellets Spa med bastu och bubbelpool, en underbar avslutning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar