Utbredd mekanisk doping i Tour De France?

Det har ju figurerat misstankar om systematisk mekanisk doping i TDF och andra stora lopp en längre tid, och att tro att belgiska U23  tjejen som åkte fast för mekanisk doping i Cyclocross skulle vara den enda som använt sig av det här känns ju lite naivt. Men det är ändå ganska häpnadsväckande information som kommer i inslaget från CBS 60 minutes igår. Mycket tyder på systematiskt användande av motorer under många år i delar av proklungan.

Här är länk till inslaget i CBS 60 minutes från igår, missa inte att titta på inslaget om 13 min där reportern besöker uppfinnaren till tekniken Stefano Varjas i Ungern. Det finns också en video där tekniken med elektormagnetiskt bakhjul beskrivs övergripande.

 

http://www.cbsnews.com/news/60-minutes-investigates-hidden-motors-and-pro-cycling/

Artikel i Aftonbladet idag om mekanisk doping

Nedan också en podcast med intervju med både Lance Armstrong (vill inte kännas vid någon känndeom om motorer på sin tid, lyssna..) och en annan intervju med Varjas. Varjas tog emot 2 miljoner dollar på slutet av 90 talet för att vara helt tyst om det här i 10 år och hålla tekniken  hemlig med exklusiv kännedom för den anonyme köparen. (som en hemlig agenfilm..)
http://www.newstalk.com/podcasts/Off_The_Ball/Highlights_from_Off_The_Ball/161645/The_man_behind_hidden_bike_motors_speaks_to_OTB

Alltså det här är ju bara för sjukt om det är sant (vilket mycket tyder på). Att systematiskt via ett proffsteams ledning sätta motorer på cyklar i en av världens största sporter i världens största publika evenemang Tour De France? Hur tusan tänker man då? Eller är det så historiskt sjuk kultur i teamledningarna i arvet från den "klassiska" dopingkulturen att man skyr inga medel för att vinna och kan man fuska med EPO kan man väl använda motorer också, eller? Det är ju ändå rätt mycket pengar på spel, och gör inte vi det gör någon annan?

Nej det är helt bortom förståelse. Jag har faktiskt lättare att "förstå" fysisk doping än det här. Tänk i andra sporter? Sara Sjöström anlitar en it tekniker som hackar sig in i datorerna och manipulerar tidtagningen för handisättning vid målgångarna i tighta lopp. Inte helt given som Jerringpriskandidat efter det..

Blir spännande att se vad som kommer ut av det här. Nej nu måste jag ut och leta rätt på ett sånt där elektromagnetiskt bakhjul, verkar ju sjukt coola och snabba:-)

Vilka performance enhancers fungerar för konditionsidrott?

Ja förutom då läppbalsam tänker jag..Häromdagen läste jag en tråd om BCAA (branched chain amino acids, leucin, isoleucin och valine) i forumet Vi som älskar landsvägscykling på facebook. Frågan var gör det någon nytta för cyklister? Svaren var förstås många och föga förvånande i alla varianter från funkar suveränt till funkar absolut inte. Vi är många som är intresserade av prestation, att utvecklas att kunna cykla snabbare. Vi är många som bryr oss om vad vi äter för att kunna prestera bättre och vi är många som kanske ibland har funderat på vad tillskott ytterligare kan bidra med utöver en välbalanserad kost med mycket grönsaker som de flesta verkar rimligt överens om är en bra start.

Så utöver en bra kost, en snabb cykel, (eller helst flera:-) och en sjuhelsikes träningsvilja och ambition finns det ytterligare vinster i konditionsidrott och prestation genom intag av tillskott? Om så vilka då?

På den här frågan finns förstås inget enskilt rätt och sant svar. Precis som i tråden på fb, det beror på vem man frågar. Det finns många experter, en del riktiga och något fler självutnämnda. Det går lätt att hitta argument för att både tro på performance enhancers samt att avfärda dem som tomma marknadsföringslöften. Världen är full av både believers och non believers och självklart alla där mittemellan. Själv tillhör jag gruppen believers som tror att det finns en relevant prestationsvinst genom intag av vissa tillskott när jag tävlar eller på enstaka hårda träningspass. Jag baserar mitt troende på praktiskt testande och en hel del läsning om olika substanser. 8 av 10 träningar använder jag inga och dricker mest vatten, men på tävlingar tar jag ofta en PWO preworkout cocktail. De substanser jag tar för ökad fysisk prestation har alla ett hyggligt väldokumenterat forskningsstöd.

Inför tävlingar ca 40 min innan brukar jag ta en PWO från Fairing som innehåller Kreatin, aminosyrorna Beta Alanin, Acetyl L Karntin och L Tyrosin plus Magnesium.
 

En skopa typ 15 gram med ca 2.5 dl vatten och helt ok smak. Jag inbillar mig starkt att det här gör klar skillnad för min prestation på hårda lopp t ex förmågan att tåla mycket mjölksyra och kanske även att den kommer senare. Även mentalt finns forskningsstöd för bättre tålighet och mental skärpa. 

Utöver det brukar jag lägga till en koffeintablett ibland om jag inte redan är fullproppad med kaffe (vad gäller koffein så är väl även t om skeptikerna överbevisade idag om att en positiv effekt finns) innan loppet samt ytterligare en aminosyra L Cittruline i malate pulverform. L Cittruline höjer kroppens Arginine nivåer bättre än tillskott av det mer vanliga Arginin självt. Det höjer också nitratnivåer likt rödbetsjuice som ni säkert också känner till som prestationshöjare. Mer om L Cittruline här från den bra sidan Mysportscience.com från studie som refereras till där så hjälper Citrulline till att öka effekten ganska kraftigt i en kort enminuts maxspurt. Brukar blanda i ca 5 gram i den andra mixen. Rätt gott är det också.

Är tävlingarna längre än en timme har jag ofta Vitargo Professional i flaskorna som sportdryck. Använder även Vitargo ibland på längre träningar. Förutom ett bra energitillskott utan socker så innehåller den både koffein och BCAA. Jag upplever klar positiv effekt av Vitargo Professional, inte supergott men helt ok och inte den där söta sliskiga sockersmaken som många sportdrycker har, plus själva grundfördeln med Vitargo kolhydratens tätare molekyluppsättning och lägre osmolalitet och snabbare tranport av energi ut i blodomloppet.

 

Ja ovan är min mix av performance enhancers. Har förstås provat både rödbetor och bikarbonat också med blandade resultat.. http://jblifecycling.blogspot.se/2014/12/akta-er-for-bikarbonat.html

 

Om jag ska försöka att sammanfatta någon form av ranking kring vad "marknaden" forskare / idrottare anser fungerar utöver förstås ren energi sportdryck/ gel så kanske något som följer i rangordning:

 

1. Koffein

2. Kreatin

3. Beta Alanin

4. Nitrathöjande Rödbetsjuice & L Citrulline

5 Bikarbonat

6. EAA ( 8 essentiella amino syror) eller BCAA (3 av dessa 8) https://core4nutrition.com/blog/bcaa-vs-eaa-which-one-better-take

 

Var och en är salig på sin tro och det går kanske lika bra med selleri som Åke Cato sa:-) Jag har ju som en del av er vet intresserat mig lite mer för såna här frågor som att må bättre. Prestera bättre. Längre. Så mycket att det nu ledit fram till starten av en ny affärsverksamhet. Vi lanserar nu om 4-6 veckor CELLEXIR som är ett kosttillskott för dina celler som innehåller en mix framtagen av vår partner Dr Marcus Gitterle - Gitterle Amazon med hans top pick med naturliga högpotenta tillskott som både stärker din energinivå, mental skärpa och stärker dina mitokondrier (cellernas kraftverk) och kan fördröja åldrande processer i kroppen. Jag har tagit dessa tillskott nu i två års tid med mycket goda resultat, och ni som känner mig vet att jag blivit rätt hårt testat under dessa år. Mer om CELLEXIR kan du läsa här: http://jblifecycling.blogspot.se/2017/01/carnitin-en-av-byggstenarna-i-cellexir.html

 

På siten www.cellexir.se kan du registrera dig för mer förhandsinformation. Välkommen!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bra fart på återhämtningen

Så skönt att vara igång igen så snabbt efter höftoperationen förra onsdagen. Blir bättre och bättre varje dag och går redan klart bättre än innan operationen. Om några dagar när operationssåret inte känns så är jag i stort sett helt återställd i höften förutom de 2-3 månader det tar att bygga nu benväv i skruvhålen där inlägget satt i höft och lårben. Bräckligt i lårbenet nu några månader pga stort hålrum så ingen klungcykling och minimalt med utecykling nu närmaste månaderna för att inte riskera någon olycka eller yttre smäll på höften.

Inomhusträning Monark, roddmaskin och styrketräning känner jag dock redan från och med nu att jag kan göra utan begränsningar, och ännu skönare helt utan någon värk. Kan fortfarande knappt fatta att jag kan ställa mig upp och gå utan värk. Att kunna stå på ett ben när jag tar på byxor eller skor. Helt underbart att känna sig hel igen för första gången på 15 månader.

Bra träning igår lätt styrka, lite roddmaskin och en timme Monark följdes upp med liknande idag. Körde ett gäng 4:or progressivt ökande idag och sen tillbaka i Vinterstudion till skidstafetten.

270 w, 315, 360, 315, 290 och sista 300 w stående. Känns oförskämt bra i kroppen redan. 360 w x 4 min tog däremot väldigt hårt och var uppe på 167 slag 97% av max sista sekunderna, men snabb återhämtning och en lätt känsla i kroppen utan någon känning i höften.

Den lätta känslan kanske också kan ha något att göra med att jag är två veckor in i min vita start på året och har dessutom ätit bra mat. Saknaden av ett gott glas vin till maten har kompenserats väl av en piggare känsla överlag. Men om några veckor till vill jag nog ha ett glas vin till maten gissar jag?

Nu dags för ett pass Yoga. Vi hörs!

Room for improvement in my Downward Dog Yoga pose

Fick ett tips av Stefan Ljungberg på en bra Yoga app som heter Yoga Studio. Han hade börjat och tyckte det gav bättre rörlighet och ökad energi. Två bra grejer rörlighet och energi. Det ena har jag rätt mycket av det andra betydligt mindre och skulle nog må bra av att öka rörligheten, och energi är väl svårt att få för mycket av? Så jag laddade ner appen och hann med ett 30 min pass innan operationen och nu har jag gjort ett par 30 minuters pass till. Har kört Beginners Combination och Beginners Strength. Kommer nog hålla mig på Beginners level ett bra tag till känns det som..

Oj oj oj vad stel jag är, men det känns som riktigt bra övningar för kroppen ur många aspekter, både rörlighet, styrka och för "mindfulness". Vänster axel är lite problemområde efter malliskraschen i våras fortfarande och mår nog också bra av det här.

 



Jag har lite jobb att göra innan min "Downward Dog" ser ut så här. Hur var det nu? Jo just det. Practice makes good!

Följde upp Yoga passet med lite lätt styrketräning. Kändes väldigt bra med tanke på att jag opererade mig förra onsdagen. Körde även lätta benböj med 20 kilo utan någon smärta eller problem. Siktar på att försiktigt bygga upp lite rörlighet och grundstyrka nu i kroppen utöver testcykelträning. Ska ta bort stygnen nästa onsdag och bytte kompress efter passet idag. Ser lite halvscary ut, lite bulligt och svullet men ser ut att läka ihop fint så småningom. Trevlig helg!

På www.cellexir.se kan du gå in och registrera dig för förhandsinformation om vårt kommande kosttillskott. Lansering slutet februari. Mer info: http://jblifecycling.blogspot.se/2017/01/carnitin-en-av-byggstenarna-i-cellexir.html

På väg mot att bli fullt återställd

Jag kan knappt fatta vad som håller på att hända. Jag har haft svår värk sedan jag bröt höften i september 2015. I 15 månader har jag gått som Zeb Macahan, med nervvärk i högerbenet varje dag. Ju mer månaderna gick och ingen bättring i syne hade jag börjat tro att det här var för livet och jag hade nästan börjat förlika mig med att aldrig kunna springa igen, eller stå på ett ben när man klär på sig byxor eller skor. Jag kunde ju i alla fall cykla, nästan som innan olyckan och det kunde ju varit värre. Se bara på Laika..

Men sen i höstas efter samtal och lite påtryckning mot läkaren som opererade in ett ganska massivt implantat i höften kom vi överens om att plocka ut titanet och stålet i höften för ev. bättring. Operationen gjordes för en vecka sedan. Lite spänd nervositet förstås men såg ändå fram mot den med förhoppning. Operationen gick bra och jag fick komma hem redan dagen efter. Doktorn sa att det är ett ganska stort ingrepp och mycket som ska läka ihop och jag får räkna med en 4-5 veckor med en eller två kryckor. En 9 cm lång tjock stav skulle dras ur lårbenet och lämnar ett stort hålrum efter sig vilket tar ca 3 månader att självläka med ny benvävnad osv.

På banan:-) igen med titanplatta och skruvar större än en banan ute ur kroppen och nu ca 250 gram lättare:-)

Inne i kroppen

Kände redan dagen operation en positiv känsla. En del värk förstås men ändå en förnimmelse att det onda kanske var borta snart? Sedan har det snabbt blivit bättre varje dag nu och redan efter tre dagar la jag i helgen bort kryckorna. Idag går jag bättre än innan operationen. Jag kan stå på ett ben igen och nervvärken är borta. Det är helt otroligt. Jag är så fantastiskt glad för den här känslan och jag tror jag kommer bli fullt återställd igen långt fortare än vad doktorn sa och även själv optimistiskt hade hoppas på. Igår tränade jag först "nybörjaryoga" 30 min, alltså jag är ju löjligt dålig och stel, men det ska bli bättre. Sedan satte jag mig på Monarken en knapp timme och trampade försiktigt. Hade beställt lite nya konsertskivor på blue ray och DVD och hittade bl.a en gammal favorit och klassiker Dire Straits Alchemy live från 83 på Hammersmith Odeon London. Wow vad bra de var back in the days. Sultans of Swing, Tunnel of Love, Going Home Theme from Local Hero med flera. 

Cyklade försiktigt men kände tydligt efer en kvart att tusan det här fungerar ju riktigt bra med en euforisk känsla i takt med Mark Knopflers gitarrsolo i Sultans of Swing. 

Mark Knopfler prime time 83 i röd kostym och vitt "tennishårband".

Allt blir bra till slut och är det inte bra så är det inte slut.

CELLEXIR - Snart på marknaden plus fördjupad info om Carnitin

Det här äventyret började för två år sedan när jag läste boken Growing Young Dr Marcus Gitterle Amazon . En bok som handlar om hur man på naturlig väg kan stoppa och i vissa fall t om reversera åldrande processer i kroppen. Ett ämne som intresserade en oldboy som mig med ambitionsnivåer både fysiskt och psykiskt. Utan några förkunskaper fann jag boken logisk och intellektuellt övertygande och började omgående följa råden i boken och har nu i två år tagit dessa tillskott. Jag har upplevt stora effekter i form av ökad energi, bättre skärpa, prestation, återhämtning och motståndskraft. Inte minst har jag blivit hårt testad av en hel del svåra olyckor som bruten höft hösten 2015 och 11 benbrott och punkterad lunga våren 2016. Trots det cyklade jag med kraft och fart på personlig högsta nivå under hösten och vintern jag fyllde 50 nu för några veckor sedan. Jag har under tiden som gått blivit mer och mer övertygad om att "det här borde många fler kunna nyttja och vara intresserade av" Att må bättre. Prestera bättre. Längre. Vem vill inte det?

I början av förra året kom jag på en ide. Tänk om man kunde få ihop några av de mest potenta naturliga tillskotten i en kombinationstablett? Och på så sätt slippa det lite administrativt krångliga (och dyra) att ta så många tillskott som jag gör fram till idag. Så började iden till CELLEXIR. Jag kontaktade några vänner med rätt kunskaper och författaren till boken den amerikanske läkaren Dr Gitterle och vips hade vi ett företag tillsammans. Dr Gitterle har satt ihop en formula med 5 naturliga ingredienser för optimal cellfunktion. Och mår dina celler bra så mår du bra. Det ska bli otroligt spännande och jag kan knappt fatta att det är på väg att hända. Den första batchen för produktion är beställd och vi räknar med att lansera i slutet av februari.

På vår site www.cellexir.se kan du registrera dig för förhandsinformation om CELLEXIR. Stay tuned!

Frukosttillbehör igår, idag och imorgon men snart i form av CELLEXIR.

Jag och vår medicinske expert Dr Gitterle har tidigare här på bloggen skrivit en introduktion presenterat de tillskott som är med i CELLEXIR.
http://jblifecycling.blogspot.se/2016/12/cellexir-introduction-by-dr-marcus.html?m=1

http://jblifecycling.blogspot.se/2016/12/cellexir-ingrediences-part-2-by-dr.html?m=1

Igår skrev jag om PQQ som är en av 5  naturliga näringsämnen och tillskott i CELLEXIR och via en extern websida sammanfattade effekter och forskningsstudier Selfhacked.com 8 proven health benfits of PQQ . Idag kommer mer info från Selfhacked om Carnitin, ytterligare en av tillskotten i CELLEXIR.

Carnitine är en aminosyra som finns naturligt i våra kroppar och t ex i kött. Carnitin hjälper oss att producera energi och finns i nästan varje cell i våra kroppar. Tillskott av Carnitin används för en mängd av effekter som ökad idrottsprestation och muskelbyggande, förbättrat minne och hjärnkapacitet. Ökad sexuell funktion, bättre sömnkvalite och humör samt preventiva effekter mot och behandling mot t ex Diabetes och Alzheimer. I länken nedan från Selfhacked finns en sammanfattning på 18 forskningsstödda effekter med Carnitin.

Selfhacked.com Top 18 Science based effects of Carnitine

PQQ ett tillskott med många effekter

I vår förhandsinformation kring CELLEXIR - Ett kosttillskott för dina celler, som vi lanserar under februari så ger jag här via siten Selfhacked.com en lite djupare information tillsammans med länkar till foskningsstudier med stöd för 8 positiva effekter av PQQ - Pyrroloquinoline Quinone. PQQ som du kanske inte hört talas om tidigare är en remarkabel "nutraceutical" en vitaminliknande substans som finns naturligt i våra celler i små mångder och kan ge dramatiskt förbättrade effekter vid tillskott. I länken nedan kan du bl.a läsa om hur PQQ minskar inflammationer, skapar nya mitokondrier och mer energi, förbättrar minne och hjärnkapacitet och ger bättre sömnkvalite och bättre humör. PQQ är en av 5 ingredienser i CELLEXIR. Jag har tagit de här tillskotten nu i två år och känner en stor effekt och är övertygad om att du kommer göra detsamma.

På vår site https://www.cellexir.se kan du anmäla ditt intresse för förhandsinformation. 

Dagens frukosttillbehör snart på marknaden i en kombotablett. Stay tuned!

Här kan du läsa om PQQ:s alla positiva effekter med länkar till forskningsstudier.

https://selfhacked.com/2014/09/11/pqq-review/

Snabbt hemma efter operation

Känner mig ganska ok efter operationen igår på Danderyds Sjukhus. Ett par rejäla bitar titan och skruvar togs ur högerhöften. Det där väger ju mer än en cykelsko sa Kajsa när hon och tjejerna hälsade på igår kväll.

 Ja fatta vad snabb jag blir nu utan det här i höften sa jag..

Större än en banan

Det är några hyggligt stora hålrum nu efter skruvarna som sakta ska läkas ihop med ny benvävnad. Tar ett par månader säger de sedan ett par till innan det är fullstarkt så ramla helst inte omkull de första månaderna sa doktorn. Ok ska försöka låta bli sa jag. Spänner förstås och gör ont, ett rejält ingrepp och stort sår, men SÅ stor skillnad mot förra gången och hade ingen värk som inte vanlig paracetamol kunde avhjälpa inatt eller idag. Skönt att slippa morfin, ett jäkla rävgift. Har varit uppe och gått lite idag med kryckor och det går bra. 

Fick en besvikelse direkt vid ankomst igår. Doktorn sa att de inte hade resurs att ta bort plattan och skruvarna i nyckelbenet igår. Den får planeras längre fram. Surt ville verkligen få allt gjort på en gång men samtidigt det är ju höften som är prio. Får se om jag orkar med en operation till nu i vår eller om det får vänta till nästa vinter.

iKajsa hämtade hem mig kl 6 ikväll. Superskönt och lätt surrealistiskt att sitta vid köksbordet ikväll och äta middag med tjejerna som om inget hade hänt efter jag åkte till Danderyds Sjukhus igår morse. 

Tror det kommer gå rätt fort tillbaka den här gången som den rehabspecialist jag blivit. Kryckor några dagar eller veckor och kan sen börja med lätt rehab Monark igen fram mot nästa helg eller så. Snart business as usual igen. Eller förhoppningsvis betydligt bättre än vanligt då jag hoppas det svåra haltandet och nervvärken försvann tillsammans med implantatet.

Fick dela rum med två äldre farbröder igår, Carl en rätt skärpt pratglad snäll och härlig gubbe på 86 år som ramlat och brutit lårbenshalsen. Den andre rumskamraten en lite yngre gubbe i halvrisigt skick kanske drygt 70 år. Var lite orolig för natten och inte kunna sova då de tidigt visade starka snarktendenser. Herregud vilken rysarnatt det blev. Slumrade nog först in lite vid 3-4 tiden inatt. Båda snarkade ljudligt men den yngre av dem lät oregelbundet och extremt högt precis hela tiden. Dessutom kissade han på sig varje timme så de fick komma in tända och byta blöja och sängkläder på honom. En minut senare ekade rosslingarn och snarkningarna igen när han somnade direkt. Jag fick ligga hela natten med hög musik i lurarna. Bad om starka grejer för att kunna somna. Men inget fungerade, fick först insomningstablett utan effekt sen stesolid hjälpte inte heller och mer värktabletter men inget hjälpte. Ja ja för mig var det bara en natt och jag kunde ju se fram mot att komma hem redan idag dagen efter. Men det kan inte va någon lek att bli gammal och inte kunna ta hand om sig själv, stackars åldringar. Det gäller att ta hand om sig själv på bästa sätt innan förfallet startar. Metoden är inte så komplex. Ät färsk mat och mycket grönsaker, ät måttligt och varierat. Rör på dig mycket och glöm inte bort att skratta minst lika mycket så har du säkert 10-20 friska extra år bara där.

Hann ju lyssna på en hel del snarkersättningsmusik inatt. En favorit är den fantastiskt vackra skivan av Sufjan Stevens - Carrie & Lowell. Den här skivan upptäckte jag under första sjukhusveckan på Mallorca våren 2015 fortsatte att ha den som nattligt soundtrack hösten 2015 på DS när jag bröt höften liksom på Mallorca igen 2 veckor i maj 2016 efter bergskraschen och sen nu i natt igen på DS. Men hur mycket jag än gillar skivan och den stämning den ger (framförallt på natten) så hoppas jag att den här traditionen nu är bruten och att nästa gång jag lyssnar på den inte är på sjukhus. Har du missat Sufjan Stevens? Länk här till en av alla pärlor på skivan. Jag lovar du behöver inte ligga på sjukhus för att njuta av det här.

Spotify Sufjan Stevens - Should have known better

Kompiskampen januari - Skön revansch innan narkos imorgon

Fick en minst sagt skön återstuds på kvällens Kompiskamp 20 min all out test. Ja det var förstås inte så skönt under själva testet hela tiden. Närmare bestämt ganska precis tvärtom mot slutet, men resultatat och känslan efteråt var desto skönare. Speciellt efter gårdagens lite tyngre upplevelse med halvskrala tester efter nära tre veckors hårdkörning med högintensiv intervallträning.

Ikväll var det en helt annan känsla i kropp och ben. Kände efter 10 min uppvärmning att det var game on idag och tog då en repris av Åstrand testet från igår som andra del av uppvärmningen innan 20 minuters maxtestet. Igår fick jag en slutpuls på 133 efter 6 min på 240 w idag blev det 126 (72% av max) med en lätt känsla. Nu får man nog ta Åstrandtestet med en nypa salt men det gav ändå ett bra självförtroende inför den tuffa stund som snart skulle börja.

Satte motståndet på 4 kg och siktade på 85 kadens och 340 w så länge som möjligt. Gjorde 340 i november 327 på nyårsafton. Innan alla skadorna 2015,2016 348 w 2 ggr innan och efter en 7 veckors träningsstudie på GIH våren 2015. Så 340 w är ett tufft mål för mig.

Det började bra och jag hade en positiv känsla och mental inställning att nu ska jag kämpa för det är det sista jag gör innan lite längre vila i och med dubbla operationer på Danderyds Sjukhus imorgon. Inga större problem första halvan och det tog runt 8 min innan pulsen nådde 90% och 155 slag . Kunde öka lite kontinuerligt och låg oftast runt 87, 88 och 350 w upp till ca 14 min, hann tänka där att det här kommer bli riktigt bra. Precis då vände det snabbt och blev svårt att hålla kadensen, som gick ner mot 81-82 flera minuter. Kämpa nu bara 5 min kvar, nu är det bara en 4:a. Nej det går inte puls på 96% nu jag faller igenom. Bit ihoo och kom igen nu det är ju för tusan det sista du gör innan du blir nedsövd imorgon bitti, underbart bara få somna in och sen få vakna upp med lite sköna smärtlindrare. Ligga och vila sjukhussäng någon dag. Hit med narkosen nu tänker jag. Nej KÄMPA! 2 min kvar. "För jag sitter på en dröm jag släpper aldrig den, ända in i kaklet tar dig hela vägen hem det e så jag gör det, gör det, gör det" som Petter sjunger.

Det går på något konstigt sätt. Det går ända in i kaklet med 98% puls sista 2 min. Jag är som en trasa men en en lätt euforisk sådan. Lidandet är slut och endorfinerna börjar redan komma. Efter en snabb återhämtning slår jag in den välbekanta matematiken på telefonen för att räkna snittwatt på Monark 828. Kalorier / minuter / 0.07188 och får fram 342 w snitt. På 73 kg blir det 4.68 w/ kg. Väldigt nöjd med det speciellt efter gårdagens mindre bra känsla. Får väl också tolka det som att blocket med högintensiv träning trots allt givit en ganska bra effekt. Högsta resultat sedan skadorna och väldigt nära de bästa resultaten 348 w från våren 2015 innan skadorna började dugga tätt.

Kan operationerna lyckas bra imorgon nu och mina stora besvär med höften lindras eller helst försvinna helt nu när all metall ska bort så blir det ju helt fantastiskt. 

Ett rätt stort ingrepp som synes och det kommer bli ett 9 cm stort hål upp i höftbenet när den stora skruven dras ur, aj:-(. Hoppas det läker ihop någorlunda fort. Har ju fått en hygglig vana på Rehab i alla fall så det är lite "mammas gata" och ska nog gå bra.

Dubbla operationer imorgon. En platta och 6 skuvar i vänster nyckelben från Malliskraschen i våras passar vi på att ta när jag ändå är nedsövd. Det gäller ju att vara resurseffektiv med sjukvårdskostnaderna.. So long så hörs vi när jag vaknat upp ur narkosdrömmarna. Sweet dreams!

 

Tester efter intervallblock - En halt skadeskjuten kråka

Nej usch vad segt det där gick. Efter ett block med mycket intervallträning sedan den 21 dec 11-12 högintensiva pass övervägande 4 x 4 minuters intervaller på 90-93% av maxpuls så gjorde jag ikväll två tester Åstrand och Two Stage enligt samma protokoll som jag gjorde den 20 december dagen innan jag startade träningsblocket. Skrev då det här inlägget som också innehåller några intressanta länkar om de högintensiva intervallernas förträfflighet. http://jblifecycling.blogspot.se/2016/12/testar-en-ny-traningsregim.html?m=1

När jag började blocket var mina testvärden låga och formen sämre än normalt efter en slappare december.  Träningen under de här veckorna har sedan gått riktigt bra. Känner att jag ökat klart i kapacitet och inte blivit överdrivet sliten trots ganska många hårda pass på kort tid. Vilade sen helt både lördag och söndag och trodde nog på bra svar ikväll på testerna. Men tji fick jag på det. Kände tämligen omgående under 10 min uppvärmning att pulsen var klart högre än väntat och Åstrand testet gav 133 i puls (76% av max) efter 6 minuter x 60 kadens x 4 kg 240 w. Kör ganska ofta Åstrandtestet under uppvärmning och brukar ligga runt 125 slag i bra form. Den 21 dec hade jag hela 10 slag högre och 135 efter 6 min a 240 w appen Fitness Test visade då ett uppskattat VO 2 Max på 63.9. 

Har haft en "skitdag" i höften idag med mycket värk och en massa långa promenader mellan möten på stan idag, men trodde nog ändå kanske runt 125 puls i alla fall klart under 130. Det blev klart över istället, 133 slag och nästan ingen skillnad mot starttestet. Fu.. it nästan tre veckors hårdkörning down the drain eller?

Var först på väg att kliva av den där förbannade Monarken gå ut till bubbelpoolen och ta en öl och glömma skiten istället. Men då kom jag på att min tradition med vit månad efter helgerna startar idag, fan också, får väl köra Two Stage testet och cementera misslyckandet rejält istället tänkte jag och trampade igång steg ett 5 min på 255 w och pulsen slutade på 138. Tog samma 315 w för nästa steg som vid starttestet 90 kadens x 3.5 kg . Förra gången visade pulsen 156 efter 5 min och uppskattad VO 2 på 67.2. Ikväll blev det 152 i puls vid slut efter 5 min (87% av maxpuls). Bättre än Åstrandtestet men sammantaget väsentligt sämre än jag trott och även brukar ha, inte minst vad gäller känslan. Jag har känt mig starkare under de flesta intervallpass än idag och den där flygande lätta wow känslan i benen jag ofta brukar få efter några dagars vila var bara puts väck.

Hade tänkt att försöka få in ett 20 min maxtest imorgon för att få ett lite tyngre vägande test och utvärderingsunderlag för min träningsstudie. Tappade lite mental pepp för det ikväll när jag kände mig så klen. Får se hur det känns imorgon, kanske orkar ta nya tag om inte annat så i vetenskapens tjänst..

Sedan på onsdag morgon är det dags för operationer på Danderyds Sjukhus och borttag av all metall i höft och nyckelben. Ser med lite skräck fram mot det, bara det blir av nu och inte som förra gången den 20 december uppskjutet en dag innan. Det var därför jag körde den här ministudien med enbart högintensiva intervaller eftersom det blev en tre veckors lucka fram till ny operationstid.

Kroppen är en märklig maskin man vet liksom aldrig riktigt hur svaret blir. Man kan ha en aning men aldrig veta. Ibland flyger den som en örn och ibland är den som idag en skadeskjuten halt kråka. Man får försöka se tjusningen med det oberäkneliga också. Krax krax.

Kanske hade jag bara en dålig dag? Kanske var jag inte fullt återhämtad i benen efter benböj några dagar innan och många pass intervaller.? Kanske har jag sovit för dåligt? Kanske har jag druckit för mycket vin från mitt 50 årsfirande och genom alla helger? Whatever. Vem bryr sig. Better days will come!

Klar med intervallblocket

40 min uppvärmning Monark idag följt av ett hårt set 4x4 idag i vinterstudion avslutade mitt block av högintensiv intervallträning som jag gjort nu med start 21 december. På 17 dagar har jag gjort 13 cykelpass varav 11 med högintensiva intervaller. Övervägande 4x4. Utöver det 4-5 dagar med styrketräning, roddmaskin Kettlebells och benböj med lätta vikter (som känns tungt ändå, men ska bli lättare..)

Ännu ett hårt intervallpass gjort. Sällskap som många gånger förr Bruce Live i Hyde Park 2008 SÅ bra och SÅ många titlar som passar in på temat träning: Working on a Dream, Born to Run, Jungleland, Glory Days, Racing in the Streets, Badlands, The Rising, Waiting on a Sunny Day,  Hard Times Come Again No More..

Har kommit ut till landet på Smidö nu och vilar lördag söndag. På måndag ska jag göra samma tester som när jag började exprimentet med Åstrand test och Two Stage. Ska bli spännande att se hur mycket siffrorna för uppskattat syreupptag kommer skilja. Tror det kan skilja en hel del mot startvärde den 20 dec. Naturligt lite sliten nu. Prova 11 högintensiva intervallpass på 17 dagar.. Men de många intervallerna har ändå mentalt och även fysiskt gått bra mycket bättre än jag vågat hoppats på. Troligen för jag inte gått flat out till sista droppen utan stannat på ca 92-93% av max puls med så många minuter som möjligt runt 90%. 

Kan inte påstå att det varit a walk in the park men under en begränsad period så här med ett tydligt start och stopp så har det bidragit med bra motivation. Om jag får tid och lust på tisdag kväll innan jag ska operera mig på onsdag kör jag en 20 min maxtest Kompiskampen också. Nu vila och trettondaghelg. God fortsättning!

Mitt cykelår 2016 - En resa mellan hopp och förtvivlan

En resa mellan glädje och sorg. En resa mellan njutning och den största smärta. En resa mellan adrenalin och morfin. Det kunde gått riktigt illa. Det gjorde det också, men jag överlevde och har läkt ihop ganska bra.

Jag hade stora ambitioner 2016 och siktade högt mot amatör VM H 50 som skulle gå av stapeln i Perth Australien i början av september. Efter mitt mardrömsslut på 2015 när jag bröt höftbenet på tjockaste stället trodde både jag och de flesta andra att det skulle vara svårt att vara tillbaka i konkurrenskraftigt skick under 2016. Och tro mig det var svårt och är fortfarande svårt. Jag haltar och går dåligt med värk men har desto mer glädjande mindre problem på cykelsadeln och väl där känner jag mig stundtals ganska återställd men bra blir jag inte och nu ska jag snart operera bort metallskenor och skruvar i höften som de spjälkade ihop benet med. Förhoppningen är att nervsmärtorna försvinner då och att jag kan bli fullt återställd.

Trots det här så kände jag ändå tidigt i år att det kanske kan gå ändå. Återkomsten i sadeln gick bra mycket snabbare än vad jag kunde tro och i ren cykelprestanda var jag redan i mars-april kanske runt 90% tillbaka mot innan höftbrottet. Fick en mycket fin träningsvecka med SCK elitlag och tränare Magnus Bäckstedt på spanska solkusten i mars och även om den här rundan var episk smärtsam fysiskt och jag hellre ville åka taxi resten av mitt liv.. http://jblifecycling.blogspot.se/2016/03/nej-nu-skiter-jag-i-det-har-och-tar-taxi.html så helt klart tog jag stora steg tillbaka.

I bergen på spanska solkusten

Trötta killar på slutet av ett mastodontpass i bergen

Från balkongen i Manilva

Första racet var sedan planerat till Mallorca 312 den sista april. Efter fortsatt bra träning hemma efter marslägret och 4 fina första dagar på Mallorca kände jag att jag var på g. Nu skulle jag ta revansch på Mallorca 312 som jag året innan cyklade starkt i men kraschade efter 12 mil av 17 med brutet höger nyckelben, en helt trasig pedal och sadel som pekade 30 grader upp och snett. Reste mig adrenalinfylld och rasande och cyklade klart sista 5 milen helt solo och kom trasig i mål som 13 man. Hur det gick till begriper jag inte än.

SCK på Formentor någon dag innan Mallorca 312

Vid starten 07.00 i Alcudia lyckligt ovetande om vad som väntar.

Tillbaka nu 2016 skulle jag ta revansch på den tuffa banan. Det började bra i de vidriga förhållanden med kyla, regn och stark dimma och dålig sikt i bergen. Jag var med i en mindre tätgrupp efter 5 mils åkning och de värsta klättringarna gjorda. Men jag var inte på något sätt bekväm med de yttre förutsättningarna. Vägarna i bergen på Mallorca blir lätt såphala i regn och sikten var urkass med tät dimma i bergen. Beslutade mig för att försöka gå med tätgruppen uppför Puig Mayor men sedan släppa utför för att inte ta några risker. Det var ungefär så långt jag hann tänka innan det dök upp en skarp vänster i dimman följt av en skarp höger och sen small det bara in i bergväggen. Här är min "racereport" från intensivvårdsavdelning på sjukhuset i Palma några dagar senare. .11 brutna ben på mallorca 312

På sjukhuset dagen efter

Den lite lindrigare skadan ett brutet nyckelben ihopspikat

För andra året i rad fick jag och Kajsa "fira" vår bröllopsdag den 3 maj med ett telefonsamtal från sjukhussäng på Mallorca. En tradition jag tycker vi bryter nu till i år älskling då det dessutom blir 20 årig bröllopsdag. MEN vi kunde i alla fall fira den. Jag är så innerligt glad och tacksam för att jag kunde bli helt återställd efter den här kraschen som faktiskt nästan lika gärna kunde tagit mitt liv eller gjort mig förlamad eller på annat sätt permanent skadad.

Det var också fantastiskt att ta emot så mycket stöd i denna svåra stund. Fick otroligt många hälsningar och stöd från vänner, nära och kära. T om ett par stycken som jag inte ens kände kom upp till sjukhuset och hälsade på efter att läst på bloggen. Det största tack för all omtanke allihop. 

Ett av årets allra bästa ögonblick. Efter 2 veckor stilla sängläge på sjukhus med enorma smärtor, katastrofal sjukhusmat och inget kaffe så kunde jag rymma en timme. Smet hasandes ner till cafeterian för personal och anhöriga. Patienter fick inte vara där men jag hade skylt droppkanyler med en skjorta och efter mycket kämpande tråcklat i mig i ett par joggingbrallor. Beställde en dubbel espresso och en Estrella öl. Efter en stund en likadan order till. Den timmen i cafeterian var ett av mitt livs bästa ögonblick. Hoppet om livet kom tillbaka och jag kände en närmast euforisk lycka. Lycka över att vara vid liv. Lycka över att kunna bli frisk.

Att bryta skulderblad, nyckelben och 9 revben gör ont. Länge. Återhämtningen gick ändå på något sätt bra mycket fortare än vad både jag eller experter hade gissat. Jag kände relativt fort efter olyckan att jag inte var klar med cykling än. Ja jag vet att det kan låta helt sjukt att ens överväga att fortsätta efter tre allvarliga olyckor på ett år med långa sjukhusvistelser och alla mina kompisar som inte själva håller på med cykel föreslår förstås att jag ska ta upp golfen igen och lägga av med cyklandet. Men det är som Ingmar Stenmark sa "Det är svårt att förklara för en som int förstår". 

Cyklingen har gett mig så oerhört mycket och jag ville tillbaka och hade redan en månad efter olyckan börjat snegla mot VSM som skulle gå i Halmstad i slutet av juli. So maybe there is a chance? Skulle inte tro det sa sjukgymnasten med 6 veckor kvar. "Not even one in a hundred"? Sa jag. "More like one in a million" sa han. "So there is a chance"! Sa jag och började träna ute igen den första juli 2 månader efter olyckan med en knapp månad på mig att hinna bli slagfärdig. Dåliga odds speciellt med tanke på att specialisterna sa att det tar 3 månader bara för lungan att läka helt.

Jag stod på startlinjen på VSM, bara det var nog min största seger 2016 men väl där ville jag förstås mer. Vilja kan försätta berg men inte riktigt alla andra fysiska förutsättningar ur spel. Jag gjorde ett väldigt bra lopp och var där jag ville vara när det drog ihop sig mot slutet. Hur det gick kan du läsa här om du vill: http://jblifecycling.blogspot.se/2016/07/rr-vsm-linje-h-50.html

Innan start VSM linje

Åkte även tempoloppet dagen efter men det var slitsamt och en kropp som inte riktigt ville lika mycket som huvudet. Bilden här är inte hälften så suddig som jag var i kropp och sinne med 150 m kvar.

Bara 1 1/2 vecka senare hade kroppen hittat mer och mer tillbaka, ja inte bara tillbaka, på Odensala Smacktempo som jag cyklat 4 år i rad på samma bana satte jag ett nytt personligt rekord och kom 2:a "bara" en dryg minut efter Sveriges tempokung i masters klasserna Niclas Näslund  http://jblifecycling.blogspot.se/2016/08/rr-smacktempo-odensala-personligt.html

Härligt jag var tillbaka och såg nu fram mot en stark avslutning på säsongen. Då small det igen redan veckan efter på nästa linjelopp i Smackserien Odensala. Min kropp och sinne kändes starkt. Jag är fullt koncentrerad och är inte rädd i klungan trots det blöta väglaget efter ett skyfall precis innan och hög fart. En cyklist framför mig blir rädd i en utförslöpa med vänstersväng, bromsar och vågar inte hålla linjen. Jag är chanslös, precis bakom honom och hinner bara tänka here we go again innan jag jag smäller in i honom och vi båda flyger ut i diket till höger. Lohärad Linje Ett orimligt ramlande helt enkelt. Trodde inte smällen tog så hårt först 

och hade "turen" att landa på högersidan med den brutna höften och inte på vänster med alla brutna revben. Men smärtan smög sig på värre och värre de närmaste veckorna jag hade fått nya sprickor i revben nu på höger sida och de på vänster blev också värre så efter ett smärtfyllt tempolopp helgen efter i Kjula insåg jag att det nog får bli en paus med linjelopp för att läka ihop bättre.

Slutar racesäsongen med ett Smacktempo runt Fysingen och det blev fan rätt schysst alltså med nytt persrekord även på den banan så hopp framåt även för en ärrad krigsveteran som snart skulle fylla 50. Hösten blev min bästa cykelperiod i år med bra träning och även två härliga cykelresor. En långhelg på Gran Canaria och en fantastisk fin träningsvecka med 8 dagar cykel på Phuket med vännerna i Triklubben Terrible Tuesdays. Cykelformen blev bättre och bättre senare på året och det enskilt roligaste svaret från kroppen var en vägg till backe innan man kommer till Naithon stranden. Den är kort bara 300 meter men 18% snitt 71 höjdmeter och helt galet svårforcerad men det var som jag fick en "Lidnersk knäpp" med persrekord i kraft så det sjöng om det och bara flög upp för backen som ingen annan gjort förut. Ja i alla fall ingen som har Strava, och som ni vet finns det inte på Strava har det inte hänt. Det är sen gammalt:-) 

Cykel på Phuket är vackert (och varmt..)

Hur det gick till mellan skadorna vet jag knappt men kom över 1000 utemil ändå i år.

Ja det blev alltså inget VM i Perth och det var mycket som inte blev som jag tänkt 2016. Men hur ofta blir det det egentligen? Jag förbrukade ett till av mina 9 "kattliv" och lever väl redan på kredit, tur man inte är katt brukar jag säga. http://jblifecycling.blogspot.se/2015/10/mina-9-liv-och-dess-markliga-cykler.html men vad kan man göra. Antingen dör vi eller också lever vi? Det är ju egentligen bara de utgångarna vi har att förhålla oss till och jag väljer att försöka leva fullt ut så länge jag kan.

Det har också varit och fortfarande är en stor utmaning efter alla svåra olyckor att hantera rädsla och instinkt när det blir svåra yttre omständligheter vid cykling som blöta vägar, branta utförslöpor och svängar med grus eller löv. Jag blir lätt spänd, låser mig, ser faran med blicken och styr dit istället för att titta och styra dit jag ska. Glömmer bort tekniken att våga lita på cykeln och mig själv och vara avslappnad i kroppen. Jag håller på att lära om mig och känner att det går bättre och bättre även om det är en bit kvar. I höstas på Gran Canaria fick jag fin hjälp av en de norska guiderna som var mtb elitcyklist med tekniktips i utförskörningarna i bergen. Det kändes verkligen kanon och det blev roligt att köra utför igen. Men jag kommer inte tävla mer i bergiga miljöer och heller inte i skitväder. Ska fokusera på sund riskkontroll framåt vad gäller cykling.

Med Oskar Ekman i bergen på Gran Canaria

Vid sidan av cyklingen och som en funktion av mitt stora intresse för prestation och välmående och mina möjligheter att hålla mig i bästa möjliga skick så länge som möjligt så har en ny spännande resa börjat. Jag började äta tillskott enligt länkarna nedan för två år sedan. På grund av de fina resultat det givit mig kom jag på en idé i början året. Det här skulle kunna paketeras på ett enklare effektivare sätt och fler än jag borde då rimligtvis vara intresserade av prestation och välmående på en högre nivå med naturliga säkra tillskott. Som jag skrivit om här tidigare så är jag tillsammans med några kompetenta partners nu på väg att lansera ett kosttillskott för att bevara och förbättra våra cellers funktioner och därmed: Må bättre Prestera bättre. Längre. I länkarna här kan du läsa mer om vad vår medicinska expertis och partner Dr Marcus Gitterle skriver om innehållet i vårt tillskott CELLEXIR. Vi kommer att lansera under Q1. På www.cellexir.se kan anmäla dig för förhandsinformation- Stay tuned!

CELLEXIR intro by Dr Marcus Gitterle
CELLEXIR ingr. part 1 by Dr Marcus Gitterle
CELLEXIR ingr part 2 

Vad bär 2017 med sig? Kommer jag att tävla igen? Vet inte men om operationer går bra nu den 11 januari så är jag nog sugen på att försöka utmana alla starkingar som finns några gånger till. Det är verkligen en grym konkurrens nu i cykeltävlingar upp i åldersklasser. Min tid på VSM i tempo hade givit mig en bättre placering än den 10 jag fick i H 50 i alla andra klasser H 45 och ned till H 30. Superkul och stimulerande. Känner mig inte helt klar med cykeltävlandet än. Hoppas du vill följa med på resan och kör hårt med dina mål vilka de nu än är och kom ihåg att allt går och går det inte så går det ändå och precis som Laleh sjunger. "Det kommer aldrig bli som förr det kommer bara bli bättre"

En ganska nöjd kille trots allt med de 50 första åren.