Två dilemman & Midsommar och Masters SM

Efter ett traditionsenligt midsommarfirande ute på Smidö med storfamilj och vänner i relativt mycket sol (för att vara midsommar i Sverige) är vi tillbaka till ett Landsnora i måndagsregn. Hade tänkt att cykla lite backintervaller idag som ett av de sista passen inför kommande Masters SM i Gottne Örnsköldsvik där jag cyklar tempolopp på fredag och linje söndag. Får väl se om det blir av senare idag om det slutar regna.

Lite beslutsvånda både gällande hjulval till linjeloppet samt hur mycket eller lite jag ska träna de sista dagarna. Det här med träning innan för att försöka hitta en optimal form är inte det lättaste. I teorin kanske? Där hög volym ca 5 veckor följs av ett par lättare "tapering veckor" med väsentligt mindre volym men bibehållen intensitet. Fick en sån toppform med den strategin veckan innan Veteran VM hösten 2015 och det var en magisk känsla. Men den allra bästa dagen hade jag på träning en vecka innan själva VM loppet då jag hade kraftsiffror och fart jag aldrig kommit upp i vare sig förr eller senare. Det är en tunn linje när man är nära den lilla bergsspets där din allra högsta personliga nivå finns. Det finns liksom bara en väg därifrån och det är ned. Något jag mycket smärtsamt fick känna på 2014 där jag likaledes hade en sån galen toppform efter mitt första VR sub 7 och trodde på allvar att jag skulle kunna hävda mig hyggligt som fältets äldste deltagare i mitt första och enda "riktiga SM" på Kinnekulle. Träningarna veckan innan SM fick jag nästa nypa mig i armen på när jag såg farten och kraften. Jag cyklade ut till landet 6,7 mil med 39,7 snitt på 80% puls och låg ansträngning till midsommarfirande. Söndagen efter var allt bara borta på Kinnekulle och jag fick mycket smärtsamt både fysisky och psykiskt släppa den snabbt decimerade klungan redan vid andra varvningen uppe på Kinnekulle. Oj vad det fortfarande grämer mig att inte SM var en vecka tidigare då. http://jblifecycling.blogspot.se/2014/06/sm-linje-rr-kinnekulle-vs-jb-2-0.html
Kollade sista varven på linje sm igår från Burseryd och man blev ju bra sugen på att varit med. Men det blev nog tyvärr bara ett försök. Känns lite avlägset att ställa upp som 51 åring nästa år?

Just nu är formen mycket nära den högsta nivån igen. Var i kanonform innan Vättern och det blev inte sämre av den femettan vi fick förra lördagen med 6.52. Hade en sån märklig men underbar fysisk upplevelse i måndags två dagar efter loppet och den har gjort mig lite osäker på hur jag ska förbereda mig nu inför VSM den sista veckan. I måndags var jag fortfarande lite endorfinhög men trött när jag skulle cykla in till jobbet på morgonen. Vi hade kalas hemma för Sara vår mellandotter som fyllt 15 och hade poolparty hemma med 25 gäster. Dålig sömn både nätterna innan VR samt efter tillsammans med ett firande både i lördags efter loppet och i söndags på kalaset hemma gjorde att jag räknade med en tyngre känsla på cyklingen, men det blev precis tvärtom. Jag har nog aldrig känt något liknande. Jag hade sån extrem kraft i ben och återhämtning på nolltid, kunde inte bli trött i en backe hur hårt jag än tog i. På vägen hem cyklade jag med min kollega Robban en omväg över Täby Kyrkby och hem. Hade glömt min Garmin hemma men sista 15 km när jag sa adjö till Robban satte jag på min telefon och Strava och blåste på sista biten hem till Landsnora Sollentuna. Oj vad det gick först i stark motvind upp mot Hagby och Enebyberg sedan maxade jag de sista 5 km på den kuperade Danderydsvägen till Edsberg i medvind. Backen upp efter Sjöberg gick FORToch Ibike datorn visade 44 kmh snitt sista 5 km. Det här ska bli kul att se om det finns något segment på Strava på tänkte jag. Det är ju en väg som är precis runt hörnet men som jag ändå relativt sällan cyklar och nog aldrig har kört max på förr än i måndags. Tog nöjt upp telefonen och undrade hur många KOM det kan tänkas gett:-)? Push to start stod det i appen. Ridå. Jag hade inte tryckt igång appen och så det bidde inga KOM:-( If it aint on Strava dit it really happen?).

Hur som helst jag var ju rätt nöjd ändå, men det här fick mig att fundera? Hur kan uppleva en känsla av livets starkaste cykeldag två dagar efter en tömning på 7 timmar med 81.5% av maxpuls? Borde inte längre återhämtning krävts för att kunna prestera på topp? Kan det vara blodvolym som är så hög så kort tid efter loppet pga den stora belastningen, och fördelen med det offsettar behovet av vila för återhämtning? En makalös känsla i ben och kropp. En känsla av superkraft långt större än under Vätternrundan eller andra lyckade tävlingar eller träningspass. Ja egentligen kanske bara den där söndagen veckan innan VM hösten 2015 kan mäta sig i känsla av kraft. Det är den här känslan jag tränar för att nå någon enstaka gång. Var det så här Johan Muhlegg kände sig i backarna när han åkte 8 or runt Elofsson. Var det så här Lance och de andra kände sig när de cyklade med stängd mun och 450 watt uppför Alpe D Huez & Mount Ventoux. Inte undra på att doping förekommer i sportvärlden. Men det verkar gå att skapa känslan på naturlig väg (och förstås med hjälp av www.cellexir.se :-)också om än mycket sällan och med mycket stor möda, men desto skönare när det inträffar.

Träningspassen efter VR har också varit bra och jag cyklade träningsrekord i fart och kraft på tempocykeln 3 mil i torsdags, men ingen av träningarna har benen eller kroppen varit i närheten av känslan förra måndagen. Nu helvilade jag midsommarafton och i lördags, koncentrerade mig på midsommarfirande med familj och vänner. Kanske lite väl mycket mat och dryck men "en måste ju unna sig lite" som Tabita sa. Funderar nu på om jag skulle våga ta ett lite längre pass på onsdag 3-4 timmar i hyggligt tempo 2 dagar innan tempoloppet och försöka delvis kopiera modellen från Vättern? Grundplanen var annars en ok 10 milare på linjecykeln igår hem från landet med omväg som gick bra (men oj vad det blåste, har det alltid blåst så mycket i Sverige eller är det bara jag? Lite tröttsamt nu tycker jag). Sedan lite backintervaller idag och ett kortare pass på tempocykeln imorgon följt av vila onsdag, lång bilresa torsdag till Gottne / Sidensjö 60 mil. Ev kort lätt incykling torsdag och sen race 3 mil VSM fredag. Men är lite rådvill nu efter den märkliga men härliga känslan förra måndagen. Går det att skapa den igen? Hur skulle du ha gjort?

Ett annat dilemma jag har har är val av hjul till linjeloppet på lördag. Lätta smala 22 mm tub klättrarhjul eller 55 mm djupa clincher med 25 mm däck? Banan har några rejäla och långa klättringar på ca 7 respektive 5 km som tas innan samt precis efter vändningen vid 43 km på den 86 km långa, eller jag menar korta banan (skulle gärna haft ett betydligt längre lopp). Med den här banprofilen lär det dock bli utslagsgivande ändå och jag tvekar nu på hjulval. Lätta tubhjul Reynolds 32 som väger in på nätta 1070 gram för paret ex kassett och däck. Eller mina Vision 55 Metron clincher med bredare comfortdäck Conti GP 4000. Har inte använt tubdäcken på över ett år men funderar på om de är det bästa valet här? Väger nog ett halvt kilo mindre och är lite rappare på igångdrag och en eventuell spurt. Vad skulle du valt?
Banprofilen på linjeloppet VSM H 50

Lite bilder från en fin midsommar på Smidö

Kanske blir det Dart sen efter cykel. Vann turligt Smidös "klassiska" mästerskap och får nu mitt namn ingraverat i bucklan plus en Amarone. Kul:-)

Om du inte gått in på Om Cellexir än så tycker jag du skall göra det. Vi har nu varit igång ett par månader och får allt fler intygelser från användare som hunnit testa en månad eller två om mer energi, skarpare tanke och bättre prestation. Det är verkligen jättekul och har haft en midsommarkampanj för bloggläsare som är öppen t om imorgon tisdag. Den ger hela 50% testrabatt med koden "midsommar" i https://cellexir.se/collections/all webshopen vid utcheck. Sista dagen imorgon tisdag för det erbjudandet. Try it i think you will like it! Här kan du läsa mer om hur och varför? Från Dr Marcus Gitterle: Introduction to Cellexir