When the going gets tough.. 6 mil på max i misärväder

Auooch vad ont det gjorde i händerna när jag kom in i värmen efter 6 stenhårda iskalla dyngsura blåsiga mil. Ingen känsel i fingrarna den sista halvtimmen, och 10 ONDA minuter av upptinande fingrar innan jag kunde börja njuta av utfört värv. Att cykla i misärväder är ju sällan kul, men det var speciell känsla idag redan från start. Jag kände helt enkelt för att köra hårt och valet blev ännu enklare när det började regna redan efter 3 minuter. Jag var tvungen att bita i stenhårt hela vägen för att ha en chans att hålla värmen någorlunda. Regnet tilltog snabbt i styrka och jag blev lika snabbt dyngsur i den 2 gradiga fronten som likt Iors regnmoln följde mig hela vägen från Hagby till Fresta Vallentuna Angarn Brottby och hem till Landsnora igen. Medvind ut till vändning och jag hade tänkt köra 8 mil men insåg att jag kommer frysa ihjäl i motvinden på hemvägen så jag bestämde mig för att vända efter 3 mil. Bra musik i lurarna och ett grymt flow i både huvud och kropp. Skrev för en kort tid sedan att vi har en ”sports performance” mix på ritbordet som nästa produkt i www.cellexir.se (där vi nu har provapå erbjudande 2 för 1). Jag har testat lite potentiella ingredienser för den nya produktiden nu senaste månaden och känslan stärktes ytterligare idag. Jag tror vi är nåt bra på spåren. Naturliga ingredienser som ökar nitrat och därmed blodflöde, ökar mentalt fokus och välmående samt ökar energi och prestationsförmåga. I det exceptionella misärvädret fick jag till trots en grym känsla av vällust och bestämde mig snabbt att nu är det full gas som gäller. Det blev som en match mot elementen okej bad ass weather bring your best shot and i will fight you down. And so i did. Vände med fina 35 snitt och nu skulle eländet öka hem i motvinden med allt mer prekär aituation för fingrarna i de dyngsura kalla handskarna. Jag bet ihop det jag hade och försökte sätta varje 5 km över 30 fart. Klarade alla utom en som gick på 29.2 och sammanföll med det tuffa partiet uppför långa Vallentuna backen hem från Angarns Kyrka.
 

Euforisk fortfarande med bra ben och fighting spirit på topp, men nu utan känsel i fingrarna spurtade jag de sista tuffa 4 km upp mot Hagby från Fresta Kyrka.

Såg att det här blir pers rekord så det sjunger om det på vintercykling med tung cx, skärmar och dubbdäck.

Slog extremt nöjd av klockan efter 6 mil på 1.48 med 33.3 snitt. Tidigare snabbaste fart från tidigare i november var 32.3 snitt så en hel km fortare men också ett betydligt större kraftuttag idag. Snittade 150 puls idag 87% av maxpuls vilket är väldigt högt för mig. Helt klart en ny högre nivå, farten har höjts med ett par kmh på CX vintercykling i november och idag var det ungefär så dåliga förutsättningar det kan vara utan med snö då förstås.

Efter en lång upptining hemma, fortfarande småhackandes tog jag en lång bastu och skojar du att man mår bra efter det. Endorfiner bubblar i kroppen. Huvudet lätt och tanken klar. Post cycling när den är som bäst. Nu har jag efter bike när den som är som bäst. En brasa i musikrummet. En iskall Sigtuna Pale Ale. På stereon sjunger Plura Blues för Bodil Malmsten en av hans allra bästa låtar. Fantastisk vacker sång från den utmärkta skivan Svart Blogg. Lycklig!