Jag vet sen tidigare att om jag gör något jag inte gjort på länge så får jag sån galen träningsverk redan efter några lätta reps bänkpress, benböj eller situps. Samma med löpning, kan knappt gå på flera dagar om jag försöker mig på en 5-7 km runda efter månader utan löpning. När jag idag då på badbryggan ute på landet fick för mig att nu är det dags att komplettera cykelträningen med lite löpning. Så tänkte jag akta mig för att gå i fällan och springa lite för långt för att må bra närmaste dagarna.
Jag satsade på 3 km och ett kuperat varv på grusvägarna på Smidö. Mitt på dagen i värsta värmen men jag skulle ju bara vara ute en kvart så det borde ju funka? Och det gjorde det rätt hyggligt första 2 km, men i en nerförsbacke efter 2.5 km började det hugga i låren. Skönt att det bara är några hundra meter kvar tänkte jag. Men med 300 meter kvar till huset gick det inte längre, fick stanna och gå, linka hem med krampiga pch helt stumma lår. Min svåger Henke som är helvass löpare och kom 4 på VSM H 40 på milen för ett par veckor sen garvade på altanen och konstaterade som jag ovan att det är lite sjukt att kunna vara så exceptionellt både vältränad och otränad på samma gång. Du kan inte springa en kvart, men cykla i 7 timmar i 42-43 kmh?
Men trösten med muskler, löpning, cykling och annat är att även om man läskigt fort tappar och blir "nybörjare" igen. Så kommer det också fort tillbaka. Easy come easy go.
Triathlongänget Terrible Tuesdays som jag cyklade med häromdagen ska den 20 september köra en höstfest med 30 km cykel samma bana som i torsdags följt av 5 km löpning och sen en rejäl fest. Ett upplägg som låter kanon om man kan springa. Det kan jag ju inte men cykla och festa kan jag och nu har jag en dryg månad på mig att lära mig springa 5 km. Det var faktiskt kul att springa idag. I alla fall en kort stund innan benen sa ifrån. Imorgon lär det nog inte kännas så kul i benen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar