VSM Linjelopp H 40 RR - Inte hela vägen fram

"Det börjar bra jag kommer helt rätt in i startfållan. Starten går men vad händer då? Benen svarar inte".

Ovan referat skrattade vi mycket åt i helgen. Stefan Lindgren som tog guld partempo H50 och Torbjörn de Jager Cykloteket Racing Team som tog storslam och alla 3 guld i H 50. Vilken kung du är Torbjörn eller mailman som jag kallar honom nu, beacause he always delivers. Vi kamperade ihop i helgen och hade mycket trevligt ihop Stefan berättade om ett "original" från förr i cykelsverige som kanske hade lite övertro på sin kapacitet och i det här fallet hade lyckats bli intervjuad i något magasin. Skön inledning på en racerapport tyckte vi:

Jag kom också bra in i startfållan igår bland de sista cyklisterna av över 100 startande i H 40 linje över 13,5 mil igår i ett för tredje dagen i rad 30 gradigt varmt och skönt Sunne. För dagen också nästan helt vindstilla och till motsats till "han ovan" så svarade benen och jag kom iväg..Det här skulle bli mitt lopp, var extremt laddad, allt kändes bra och det vara bara seger som gällde mentalt. Det var också sista chansen att ta guld i H 40 (har bara ställt upp 2012, mitt deut debutår med brons ) då jag nästa år går upp i H 50. Samtidigt tuffa odds när man är "äldst" i fältet med 110 hungriga cyklister. Att vinna cykellopp gör man inte på beställning, i alla fall inte jag, men jag skulle sälja mig väldigt dyrt igår.

Lättåkt värre första milen av den 4,5 mil långa varvbanan som skulle cyklas 3 varv. Jag hoppades på ett hårt lopp i hög fart, ju hårdare, varmare och längre desto bättre för mig inbillar jag mig. Börja lugnt för att ju längre loppet går bli mer och mer aktiv. Men det blev inte mycket till körning första varvet som gick i 40,5 med ganska eller t o m mycket låg ansträngning för de flesta gissar jag.

På varv 2 kom en grupp på 3 man iväg. CK Sundets tempostarke Viktor Torstensson UNI:s likaså vassa Torbjörn Jansson samt Mats Hedlund Brudpiga tror jag det var. Rille från ECI bryggade starkt ikapp dem och de började sen få en skaplig lucka. Efter en stund insåg jag att få om ens några verkade speciellt intresserade att köra in gruppen och det är alldeles för åkstarka killar att släppa iväg långt före. Det gick bra sakta nu i klungan och jag började bli småstressad, nu måste vi köra, tåget går nu. Får med mig Juha och Dan från Hovet och Tomas Karlsson från Alnö samt någon annan till och från och börjar jakten. Precis när vi börjat köra hör jag en stor krasch bakom mig i klungan. Efteråt framgår att det är en 10-15 som gått omkull varav Sundets storfavorit Marcus Larsson som vann båda tempogulden och även linjet förra året var en.Vi får köra hårt i 20 min och 15 kilometer som vi gör i 43,3 fart och där min effekt var 320 w /340 npw. Förvånande få som hade lust att hjälpa till i jakten men stort tack ni som gjorde. Nu så här efteråt var det den klart roligaste delen av loppet.

Vi kom ifatt utbrytningen strax innan sista varvningen och nu kändes det helrätt. Inga problem med den tuffa 20 minuters körningen eller värmen och kroppen igång nu inför ett förmodat tufft sista varv. Men då dör det av igen och blir tråkig långsam körning precis som första varvet. Jag försöker attackera några gånger men blir blixtsnabbt täckt av en vaken front i klungan. Inser att jag inte kommer att kunna komma loss och får inrikta mig på spurten som jag förstår kommer.

Intensiteten ökar och det blir hetsigare, någon börjar veva och nästan slåss från cykeln, alltså folk borde chilla lite mer, det är veterancykling vi håller på med inte TDF. Vet om att det kan avgöras i sista högersvängen in mot den ganska korta 300 meters breda spurtrakan. Man kan inte vinna loppet där men man kan förlora det. Där måste jag vara med högt upp för att ha en chans när spurten dras igång direkt efter kurvan. Många är pigga (trots värmen) då merparten bara softat i klungan hela det lättåkta loppet. Det väller fram cyklister några hundra meter innan svängen. jag hamnar fel på vägen och blir pressad mot högersidan och blir instängd utan chans att komma fram mot spets. Blir så extrem frustrerad och känner att det här håller på att rinna ifrån mig. Desperat kör jag förbi några ute på vägrenen men är sen i svängen med massor av cyklister före dessutom med låg fart från innerkurvan. När jag äntligen får fri lejd efter kurvan så bombar jag på allt jag har.

Får upp ett kanontryck och en snabb acceleration ackompanjerat av mitt inre raseri. Passerar en massa cyklister och går solo längst ut till höger hela spurtrakan. Närmar mig täten fort och nu är det bara tre kvar, men sista 30-40 meter när jag fortfarande har kanske 5 meter kvar till tättrion tar jag inget längre utan tvingas inse slaget förlorat och ger upp någon meter innan linjen. Förlorar då dessutom 4 platsen jag trodde jag hade genom målfoto och blir 5:a. Är så fruktansvärt arg, frustrerad och besviken efteråt. Inte bara för loppet i sig utan också för att nu lär biljetten jag hade hoppats ta genom seger eller att bli bästa H 45 åkare och få direktkval till Masters VM i Danmark i september försvinna. 

Resultat H 40

Det är små små marginaler och mycket som kan hända i ett linjelopp men det här ville jag verkligen ha och framförallt inte förlora på det här viset med massor av krafter outnyttjade större delen av loppet. Men vad ska man göra? Bryta ihop och komma igen. Nästa år går Masters VM i Perth:-)

Nu idag när man smält det lite så är jag ändå nöjd med min prestation jag gjorde vad jag kunde förutom att inte tränga mig på vänster sida om vägen innan sista kurvan. Jag körde in utbrytningen, försökte komma loss flera gånger utan en chans och gör sen faktisk en kanonspurt även om det räckte ända fram. När jag analyserar Ibike datan efter visar den sista 20 sekunder efter kurvan med en acceleration utan hjälp av vare sig någon vind eller rulle från 36 kmh i kurvan till 63,2 kmh i svagt svagt uppförslut 0,14% . Snittwatt 20 sekunder 1115 w (mitt högsta någonsin) och topp 1531 w efter 3 timmar och 25 minuter cykel 13,5 mil i 30 grader. Det kan jag inte vara annat än nöjd med som 48 åring. Läste på Vacchis blogg idag att Greipel hade 67 kmh när han vann TDF spurten igår på rulle efter Cavendish:-)

Ibike hela loppet bland den lägsta effekt 203 w / 271 npw och minsta ansträngning av alla lopp jag cyklat. Lite tråkigt att det blir så lite utslagsgivande på ett SM. Det var bara 20 minuters jakten och spurten som var tävling.