lördag 19 november 2016

Första utecyklingen på 2 veckor klockrent genrep inför Phuket måndag

Wow vilken skön känsla det var att komma ut på vägen igen efter 2 veckor utan cykling. Tränat några Monarkpass och bra med rodd och styrketräning så allroundformen är bättre än på länge, men att cykla ute är svårslaget när man inte gjort det på länge. Speciellt när förutsättningarna var som idag bara vägar 3 grader och hör och häpna t om sol, helt underbart. Det blåste iofs bra mycket men det kan man leva med en dag som denna. Pigg kropp efter några vilodagar och det kändes lätt trots tung cx med skärmar och dubbdäck. Cyklade dryga 8 mil i MAF fart maximum aerobic function och snittpuls 139 vilket är 80% så inget fikatempo men det kändes lätt i kroppen hela vägen även om den starka motvinden hem bet i hårt stundtals.

Bekanta vägar i Norrort Fresta Almungev Arlanda Odensala banan hem Arlandastad Fresta o hem.

Några saker glädjer jag mig speciellt åt. Har kört styrka nu ganska bra med Kettlebells senaste 6 veckorna och märkte nu tydligt en klart lättare starkare känsla när jag står upp. Hela överkroppen och bålen känns mycket starkare. Vänsteraxel som jag haft så ont i sedan Malliskraschen i våras känns mindre o mindre, underbart. De andra sakerna var en tydlig känsla av balans och styrka som Solestarsulorna ger som jag bytte till med förra veckans bikefit. Cyklade nu i mtb skor men de kändes som raceskor med styva grafitsulorna med bra stöd i. Slutligen ställde jag in cx cykelns sadel på samma inställning som racer / monark gav efter bikefit med flytt av sadeln 1 cm bak i ett läge där inte railsen tillåter mer flytt bakåt, setback nu ca 8 cm har 9 efter bikefiten med Peter Hugod Dinvelo förra veckan.

Åker till Phuket Thanyapura med vännerna i Terrible Tuesday triathlon på måndag. Ett riktigt rövargäng på ca 45 pers fullt av starka triatleter. Lär bli full fart som förra året och nu är jag dessutom i riktigt bra form så det ska bli superkul. Förra året hur det nu gick till, det fattar jag knappt än. Åkte jag iväg och cyklade 50 mil på en vecka 2 månader efter jag brutit höften. Hade lagt bort kryckorna en dag innan vi åkte och kunde bokstavligen inte gå, men cykla gick märkligt nog ganska bra, förutom en klantig vurpa i låg fart på en asfaltskant jag gjorde första dagen och dessutom landade på den brutna höften. Då var det några nervösa tiondelar kan jag lova innan jag kunde konstatera att det höll. Fick en spricka i ett finger som svullnade upp hårt. Kalle Eriksson filmade och gjorde den här roliga filmen som reklam för hållfast Sandvik stål:-)


Vågade inte berätta om det hemma innan jag kommit hem. Men nu kommer det gå bättre 2017 kommer bli ett fantastiskt år. Så sa jag iofs om 2016 också efter den tunga hösten 2015. Det blev ju inte riktigt så. Men nu jag säger som min favvo Laleh " Det kommer aldrig bli som förr det kommer bara bli bättre"

2 kommentarer:

  1. Ahhh...Thanyapura! Njut! Och håll dig på asfalten kompis ;)

    SvaraRadera
  2. I will! Synd att du inte är med i år. Hade sett fram mot revansch i mördarbackarna och en Chang i baren efter:-)

    SvaraRadera