"The straight line is the line of man. The curved line is the line of god" Antoni Gaudí 1852-1926.
Jamon Iberico Bellota skinkan håller också högsta gudsklass med röd kvaltetsrioja till. Hade fått en kanonrestaurang på rekommendation ett tapasställe utan matsedel Cal Pep. Toppklass! Första kvällen hittade vi ett annat toppenställe, typ hål i väggen med fantastiska tapas, Casa Alfonso där skinkorna hängde över bardisken.
Någon timme och skönt strandhäng på en beachreataurang och alla var nöjda och glada.
Alice på stranden
Finns lite ok båtar nere vid hamnen
Vacker utsikt från Gaudis Parc Guell
Shoppingsugna tjejer
Ett annat kärt återseende var Vichyvatten. Minns min barndom och somrarna hos morfar som hade lanthandel i Strömby en mil från Torsås mellan Kalmar och Karlskrona. Drack ofta Vichyvatten där i affären som litet barn. Ett lätt saltat kolsyrat vatten. Men det är som det bara försvunnit från jordens yta i alla fall överallt där jag varit sedan dess. Men nu var Vichyvattnet plötsligt tillbaka och jag älskade det nu ännu mer än som barn. Ett kärt återseende varför serveras inte det mer på restauranger?
Mina tjejer, Jamon Iberico, Rioja & Vichyvatten bra grejer. Jag är en man enkel smak..
Inte lika kul att landa igår på Arlanda med 1 minusgrad. Men får väl försöka överleva några veckor i novembermörkret innan en härlig träningsvecka på Phuket tar vid.
När jag kom hem i eftermiddag kände jag mig rätt pigg och cykelsugen efter dagarna i Barcelona. Kom på iden att direkt köra november upplagan av CK Hymers Kompiskampen. Det är ett 20 minuters maxtest på Monark eller annan träningscykel med effektmätare. Man mäter 20 min allout en gång per månad från november till mars watt / kg och den med högst förbättring vinner. Det är jag helt chanslös på i år. Är i alldeles för bra form nu för att kunna få någon större förbättring till i vår, men grym träning är det. Förra året var bättre läge då jag efter brutna höften förbättrade mig från 270 till runt 350 w vilket räckte till topp 10.
Värmde upp länge nära 30 minuter och det kändes riktigt bra. Bestämde mig för att gå offensivt med 4 kg motstånd och 87-88 kadens runt 350 w på Monarken. Kändes nästan lite för lätt så kadensen blev 91-92 första 6 min och jag började tro på stordåd och personligt rekord. Pulsen var knappt uppe på 90% än och känslan var bra, men oj vad fort det ändrades. Två minuter senare var kadensen nere på 86-87 och negativa tankarna började ta överhand. Det hår går aldrig hela vägen hem. Det gjorde det inte heller. Jag blev mjuk i huvudet och efter 10 min tog jag ett snabbt impulsbeslut. Fuck it jag skiter i det här idag, är inte i tillräcklig suffermode idag.
Kände mig först lite loseraktig men bestämde mig ganska snart för att glädjas åt 357 w snitt första 10 min och 5 w / kg utan att gå helt i väggen. En dag med hårdare huvud håller jag hela vägen hem. Imorgon ska jag ut och cykla lätt cx tempo några timmar. Ser fram mot det efter en vecka helt utan utecykling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar