Väldigt varierad och härlig cykling i helgen. En stor tjusning med landsvägscykel är alla olika moment, specialiteter och färdigheter man kan träna på för att försöka spetsa sina vapen och minska sina svagheter. I helgen tränade jag tre helt olika cykelpass, kul och bra pass med väldigt stimulerande miljö och träningskamrater.
I fredags kväll var vi en fyrklöver i CRT som körde spurtträning på klassiska FRA rakan på Ekerö. Bästa tänkbara sparring med Stefan Ljungberg Torbjörn De Jager och Daniel Godman.
Alla tre bland de absolut starkaste spurtarna. (Edit 22.00 Var ute på Arlanda Testtrack ikväll och kollade när ett stort A klass fullt med starka cyklister och många i elitklas. Blir nästan alltid spurt på Arlanda banan så också idag. Ljungberg går i spets tidigt tidigt på det LÅNGA upploppet. Han håller länge men med 50 meter kvar är det slut och andra går om och vem dyker upp där och vinner med ett halvt hjul före Jacob Wikh Ryska Posten. Jo Daniel Godman! Fantastiskt starkt och imoonerande.Stort grattis Daniel såg det i fredags när vi spurttränade att i de där urstarka benen finns det krut så det räcker)
CRT Arlanda TT team Vi körde 8 varv runt FRA TT 4.1 km med sakta rull och sedan ett uppdrag och maxspurt på FRA rakan 4 gånger en lite kortare spurt runt 10 sekunder och 4 gånger en längre runt 20 sekunder. Vi turades om att dra upp till dryga 50 kmh och sen gick 3 man vänster och 4 höger för att sprinta solo på varsin sida. Ibland gick 2 killen i ledet efter också så det blev totalt ca 5 hårda spurter per man. Tycker det gick väldigt bra. Jag har inte tränat spurt någon gång i år och att göra det i det här gänget utan att bli totalförnedrad kräver sin attribut. Jag klarar av att komma upp i hög fart och hålla den solo under ca 20 sekunder. Har inte samma kick som de andra tre och tappar lite mot dem i explosionen men hängde ändå med rätt hyfsat. Den snabbaste sprinten gick de 300 meterna för mig på 19 sekunder 822 w snitt med 65,7 i snittfart för mig 69,8 i peak vilket nog är det snabbaste jag cyklat solo ex nedförsbackar. Mäktig fartkänsla.
Tidigt lördag morgon var det dags för något helt annat än spurtträning nu skulle jag cykla med SAP Stockholm Allied Powers SUB 7 grupp för första gången. Vi skulle cykla två varv från Västerhaninge gamla Nynäsvägen till Nynäshman och tillbaka för totalt dryga 11 mil. Vi var ca 20 pers och målet var at få in en bra rytm i lite lugnare fart första varvet sedan skulle KOM tas på sträckan varv 2. KOM var på knappa 42 så inte bara att klicka fast pedalerna om man säger så. Förutsättningarna var underbara. En solig morgon och ca 15 grader redan på morgonen i en underbar nedcabbad tur med nya bilen dit. Lite kantvind var väl det enda som inte var optimalt. Kantvind kan vara nog så störande för en "belgisk" kedja men det gick riktigt bra första varvet. Vi höll drygt 41 fart med reserver kvar hos de flesta tror jag. Tekniken i växlingarna fungerade bra och vi höll oss relativt tight och kompakt. En lovande start helt enkelt. Den här typen av cykling är min absoluta edge det brukar kännas som jag kan hålla på nästan hur länge som helst och önskar ofta "öka öka" tyst för mig själv. Varv 1 med 41.2 och låga 124 bm 72% av max i snittpuls. Kort ihopsamling och sen iväg igen för en KOM attack. Farten högre i början men kanske lite tuffare vind stundtals gjorde att vi inte var så långt före i fart som jag hoppats / trott med dryga 15 km kvar. Nu tänkte jag inte bara öka öka utan manade på och ropade till gubbarna nu ÖKAR vi sista milen. Vi höll fin fart hem men det började ta ut sin rätt i kedjan som allt oftare blev hålfylld och platserna i "Cafeet" började allt snabbare sälja slut de också. Jag kryssade några gånger mellan leden för att täppa lucka snabbt komma fram och dra igen. Kroppen var galet sugen på ännu snabbare cykling nu och det gjorde nog inte kedjans rytm bättre eller skonsammare att vara i. Men nu var halva gänget redan i Cafeet och det blev mer eller mindre fria kriget sista milen och jag tog allt längre och hårdare förningar. Hade så mycket uppbyggd energi och det var grymt skönt att få ut det sista milen som gick bra fort och nådde ända upp till 160 i puls sista biten då vi bara var några få kvar i spets. Vi klarade KOM med 42.4 i snitt och vi fick ett riktigt bra träningspass ihop med bra disciplinerad kedja och på slutet lite fartlek. Vansinnigt rolig cykling i det underbara vädret.
På söndag morgon var det dags för en helt annan cykelträning och disciplin, nämligen tempo. Niclas Näslund CRT:s tempogigant har sedan i höstas anlitat Alexander Wetterhall x pro och en av landets allra bästa cyklister de senaste 10 åren med seger i Cykelvasan och svensk mästare i tempo 2009 o 2016. Nu hjälper han även Niclas som coach för att bli specialdrillad i tempocyklingens och träningslärans konst. Något som redan givit grymma resultat då Niclas nu har tagit ytterligare ett stort kliv upp i trappan och kanske snart på en helt egen nivå på tempocykling i Mastersklasser i landet. Nu hade Niclas arrat att Wetterhall skulle ha en tempoclinic med oss på söndag fm vid Odensala Kyrka. Lite cykling på trainer för koll på positioner och inställingar följt av lite vägcykling på Odensalas tempobana där vi brukar köra Smacklopp för översyn och praktiska råd. Det blev en mycket lyckad och lärorik session. Alexander är inte bara en särdeles grym cyklist han är även mycket pedagogisk kapabel och dessutom dito lika trevlig så vi 6 i CRT som samlats fick allesammans ut mycket matnyttigt. Personligen så efter att tittat någon minut på trainer så sa Alexander att han ville höja sadeln en halv cm. Flytta in padsen där armarna vilar för en lite "trängre" position som ger mindre luftinsläpp. Sedan att jag skulle försöka höja nederdelen av ryggen lite och rulla fram och inåt med axlarna ner med huvudet och kika "under lugg". Jag gjorde förändringarna och såg direkt på film att det såg bättre ut nu är det "bara" att omsätta på väg och träna på positionerna så borde farten kunna öka något. Jag frågade Alexande vad han tyckte en rimlig skillnad i fart mellan linjehoj och tempocykel är? Ca 5 km h var svaret. Jag är inte i närheten av det. Kanske max hälften. Tror det bereor på att jag dels är relativt snabb på linjecykeln, är låg där och behöver uppenbarligen mindre kraft för samma fart som många andra. Något som flera av killarna i SAP sa på träningsrundan i lördags när jag sa att jag tyckte jag hade låga watt i jämförelse med dem. Inte så konstigt du ligger ju 20-30 cm lägre på cykeln än alla andra i kedjan var flera som kommenterade. Inte mycket vindskydd där och ingen bra lagkamrat m a o att ligga bakom:-). Men oavsett fart på linjecykeln tycker jag att jag borde kunna öka farten en del på tempocykeln. På bilderna nedan ser ni tydligt att huvudet kommer lägre efter förändringarna. Nu gäller det att lära sig bli bekväm i de här postionerna.
Bild 1 innan förändring bild 2-3 efter med ett högre ryggslut lägre huvud och tightare underarmar
Drakenward Wikström Näslund Wetterhall Kuhl De Jager
Vi fortsatte sedan att cykla några mil på vägen och vi sa att vi rullar första milen lite lätt sen kollar Alexander två och två och ger feedback / tips på vägen. Niclas var först i spåret och den mannen vet inte riktigt vad lugnt och lätt är så han rullade snabbt iväg i 45 -50 det var sida medvind bort men jag fick trycka ifatt under hög ansträngning och in på hjul och låg bakom Niclas och undrade vad han var gjord av? När han slog av efter ca 7 km utan att veta att jag låg bakom (jag hade då över 300 w snitt på hjul) fortsatte jag och gick om och försökte hålla farten själv ett par km. Ingen lek men första milen gick med 46.9 kmh. Kul cykling. Sedan fick vi bl. a bra tips om hur man bäst disponerar fart i backar upp och ned. Sammantaget en toppendag som avslutades med thaibuffe "hemma" i Sollentuna Centrum. Det största tack för det Alexander och Niclas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar