Smacktempo Herresta 22 km & Arlanda fail

Var hos Kiropraktorn på eftermiddagen och fick lite mer behandling med laser och lätt knådning. Glädjande hade jag bra fäste och funktion i höftböjarmuskeln så det kändes lovande inför gårdagkvällens Smacklopp tempo 22 km i Herresta strax norr om Upplands Väsby. Lovande kändes också vädret hade cyklat in till stan på morgonen och när jag cyklade hem vid halvfemtiden efter behandlingen var det riktigt skönt ute med bara lätta vårvindar, men ack vilket väderomslag det skulle bli till loppet. 3 grader och en iskall hård kantvind. Det var ju inte drömvädret för premiär i den hala men också svala nya tempodräkten från Bioracer.

Lite skönare klimat hemma i köket än ute igår.

Fy f.. vad jag ogillar att frysa innan och efter cykeltävlingar. Under själva racet tog jag ut mig max så då frös jag inte. Men efteråt, herregud trots dubbla överdragsjackor kom kroppen i självsvängningar av köld så jag skakade ut det mesta av det varma kaffet jag fick hjälp att hälla i muggen. Ingen vacker syn.

Loppet däremot blev ett tydligt och stort steg framåt. Jag körde med ny cykeldator Garmin 520 och hade ställt in den att bara visa aktuell fart, distans, puls och kadens och strunta i tid och snittfart för att inte behöva deppa ihop över sånt under loppet. 

Tror det hjälpte lite mot negativa tankar och kunde hålla psyket rätt ok med en tro och känsla att jag kanske ändå var lite snabb idag. Eller i alla fall snabbare än förra veckan i Odensala.

Hade Dan Lidman 30 sekunder före mig. Fick stryk av honom förra veckan och när jag började få korn på honom redan efter 5 km fick jag lite mer självförtroende även om det tog hårt att gå ifatt. Tänkte avvakta först några km 15 m bakom kanske fram till vändning och sen försöka gå om givet jag hade kraft på hemvägen men kom ifatt i en uppförsbacke redan ett par km innan vändning och gick om direkt istället. 

Ganska jämnjobbig iskall vind med mycket sida både ut och hem. Flåsade allt högre och slet verkligen men stärkt av att öka luckan ned fick jag en positiv känsla, nu är det bara 5 km kvar.. Men det är en jäkla mental kamp att cykla tempo och ta ut sig max. Jag försöker intala mig att jag gillar smärtan, men allvarligt går jag på det? Tveksamt. Från förra årets tester på GIH vet jag att jag kan dra på mig väldigt höga nivåer av mjölksyra. I slutet av alla de intervallerna brukade jag ha mellan 16-20 mmol mjölksyra. För de av er som inte är så bevandrade i världen av mjölksyra och träningslära så är det HÖGA nivåer och brukar kännas en del. Det gjorde det igår också och det banne mig inte skönt någonstans, förr än efteråt.

Det gick ruggigt fort där ett par km mot slutet i ett längre lättåkt utförsparti. När jag legat någon minut på tung växel och skulle växla ännu lite tyngre i fart klart över 50 fanns ingen mer än den 53/11 jag redan hade i. Då är cykling kul, det är så det ska kännas. Inte som i uppförsbackarna på slutet när jag inte orkade hålla momentum längre.

Kände mig ändå nöjd när jag som en urvriden trasa till slut rullade imål. Såg sen på datorn att det inte gått lika fort som min tro eller känsla var. Cyklade banan fortare 2014 och ännu fortare 2013. Men förutsättningar är också svåra att jämföra och när tiderna kom sen visade det sig att nin känsla var någorlunda rätt. Jag hade gjort ett bra lopp och var 7:av 70 startande "bara" 1.25 efter tempokanoner som klubbkamrat Edvard Wendelin som var 1 sekund före Staffan Arvidsson (7:a på SM tempo förra året) också SCK.
16/04/10/omgang-3-herresta-tempo-226-km-kors-den-134-kl-1900/

Superskönt att få ett så bra svar av kroppen nu efter alla problem jag haft. Var 13 i Odensala förra veckan och kom nu före ett halvt dussin av de som slog mig då och hade bara en av dem före mig igår igen. Min fd klubbkamrat Hans Berggren CK 08 som var ca 15 sek före nu men 30 förra gången. Så relativt fältet och framför allt mot mig själv var gårdagen en stor framgång. Men nu får det tamig tusan bli lite varmt någon gång. Frysa ger mig inget.

Men de här snabba skoöverdragen från Velotoze modell diskhsndskar gav mig något. Både snabba och värmde bra mot den iskalla nordanvinden.

På tal om ger mig inget. Råkade just ut för ett sånt loserantiklimax på Arlanda. När jag skrev ovan satt jag på flygbussen från stan till Arlanda. Ska till Malmö nu ikväll för att hålla seminarium i Kristianstad i morgon bitti. Tyckte jag hade gott om tid och tänkte vara lite ekonomisk och spara in några hundralappar på taxi. Började med att missa flygbussen med 10 sekunder. Sedan stannade den typ 22 ggr på vägen och jag började inse att det här kan bli tight att hinna med 16 planet. Framme på Arlanda en kvart till godo. Sprang för första gången sedan skadan, eller snarare försökte springa genom säkerhetskontrollen till gaten för att mötas av en tom obemannad Norwegian gate 12 min innan avgång. A men hallå! 

Leta upp en ny avgång ok 17.30 vad kostar det? 2700 kr. Underbart den tar vi.. Kände att det här måste jag fira. Var är loungen? Nu ska jag dricka några öl och lite vin och nyttja mitt priotrity pass. Ok finns ingen lounge på terminal 4. Underbart. O Learys en stor öl 119 kr. Skål!