10 mil rekordtempo - 2.22 h 42.1 kmh

Idag cyklade jag min personliga tempoutmaning 10 mil snabbast möjligt. Kört den tidigare 2013 på 2.24 och 2015 på 2.23 med 41.8 i snittfart. Målet var nu som +50 att bättra det. Ett TUFFT mål men formen har varit kanon sista tiden och trodde det skulle finnas en liten chans om benen var med på noterna. Vädret var i alla fall med på noterna. Soligt ca 20 grader och för en gångs skull lite mer modest vind runt 3 m/s. Tog bilen till Vik skolan Väsby och min "tempobana" 5 mil upp mot Almunge och sen vidare mot Edsbro / Knutby för vändning efter 5 och sen samma väg hem igen. Sidvind upp och medvind mellan Almunge - Knutby sen mot 1.5 mil innan ny sidvind sista 3.5 hem. You go now girl!

Kom iväg i bra fart men var lite rädd att öppna för hårt som så ofta, sista timmen är svår nog ändå och vill helst inte ha både fysisk och mental härdsmälta förr än möjligtvis precis mot slutet. Låg runt 90% i ansträngning första halvan och hade fin fart 43,5 vid Almunge innan ett medvindsparti mot Knutby tog vid. Kunde inte öka mycket där men fick med mig ett KOM mellan Almunge - Knutby solo, kul!

Vände efter 5 mil fortfarande 43,5 snitt bra marginal till mitt "rekord" på 41,8 men nu svårare vind hem med 5 stentuffa mil. Stannade till kissade, drack lite och tog en banan och sen in i bubblan igen. Hade en Camelbakpåse med en liter Vitargo på magen mellan linnet och tröjan, bra lösning som en av killarna i Vätternlaget introducerade på en av träningarna i våras. Första gången jag provade men det gick bra och kändes lite bättre än att ha ryggsäck.

Tappade en hel del fart mot Almunge och var nu nere på 42,7 snitt. Hade börjat få ont och skav i ljumskvecken av den låga positionen. Ingen lek nu sista 3,5 milen. Dessutom hade vänster reglage till framväxeln på DI 2 lossnat på pinnen längst ut och satt löst. Nu använder jag ju inte framväxeln (inte i Stockholmsterräng i alla fall) men psykande, och jag fick hålla i den försiktigt med vänsterhanden så det inte skulle lossna helt. When the going gets tough - The tough hides in the closet:-) Nej just det. The tough gets going var det ja. KÄMPA!

Jäkligt tufft ner till Långhundra rondellen som nåddes med 42,5 snitt. Insåg där att jag kommer klara målet och slå personbästa om jag inte totalkollapsar sista 2 milen. Fick en bra period där av den insikten och kunde trotsa det allt värre skavet i ljumskarna en stund. Efter Lunda Livs och 9 mil hade jag fortfarande 42,5 snitt men efter det var det nästan som som en slägga uppförsbacken och motvinden på fältet efter det. Vinden ökade och blev mer mot och både kropp och huvud började ta slut i värmen, och nu var ljumskvärken allt annat än lindrig. Tappade en hel del sista milen och slog mer eller mindre helt slut av min Garmin precis innan avtagsvägen till Markim på 2.22 h och 42.1 kmh snitt. Så vansinnigt skönt. Lika vidrig som sista milen var, lika underbart var det att stanna 5 minuter vid vägkanten med snabb återhämtning och helnöjd konstatera +50 och snabbare än någon gång tidigare. Det där var fan rätt schysst alltså som grabbarna i Cafe Bärs skulle sagt.

95 i kadens och 150 i puls

Snabb cykel idag

Cyklade sakta sakta ner sista biten till Vikskolan. Tog en apelsin och nektarin och drack vatten jag haft med mig i bilen, gudagott efter 2,5 timme Vitargo. Åkte sen bort till Cykelhuset I Väsby där Roger mycket schysst kunde fixa till mitt reglage, det var en expanderskruv som hade lossnat till reglaget. Stort tack för det Roger, jag må ha hygglig fart i sadeln understundom men någon cykelmekare blir jag då aldrig..

2013 - 41,6 - 2015 - 41,8 och nu 2017 - 42,1 kmh 100 km på 2.22. Det blir nog tufft att bättra och lär inte försöka förr än tidigast ev. nästa år. Men ni vet hur det är, man ska aldrig säga aldrig- Allt går och går det inte så går det ändå.

Growing Young natural supplement - Try it you will like it:-)
https://cellexir.se/