onsdag 12 juli 2017

15 backintervaller Zabel & jag

Hade ordentlig träningsvärk i vader och ben efter måndagens mastodontpass med 13 mil solo på max. Kan inte minnas någon gång jag haft liknande träningsvärk av cykel de senaste 3-4 åren, inte ens efter Vätternrundan. Troligen en kombination av 4 vilodagar innan samt årets hårdaste pass. Skön helvila igår, idag kändes det bättre och bestämde mig för att köra ett gäng backintervaller bort mot Vallentunabacken och Österåker med den tuffaste backen i regionen, väggen Hakungebacken en backe på 700 m där de första 300 m snittar 10%.

I övrigt lugnt tramp till och mellan backarna. Började ut över vackra Skålhamravägen, riktigt skönt cykelväder, halvklart och knappa 20 grader, som alltid lite för blåsigt, men det tar man liksom för givet nu för tiden.

Började med 5 vändor i Vallentunabacken rondell till rondell. Ganska hårt i lite stegrande tempo de 4 första på ca 1.45 upp. Den sista på maxfart och jäklar vad den tog hårt. Det svarade glädjande bra med 653 w peak 1 minut (9 w | kg) och 38 fart på 4.6% lutning. 


Rullade sakta och hämtade andan bort mot den fruktade Hakungebacken. Planerade 5 varv upp för backen och den fina nerförskörningen till Österåkers Kyrka. Vänder strax efter den och sen tillbaka upp till Österåker anstalt och stenkross och nerför Hakungebacken igen. Varvet blir då knappa 8 km med drygt 100 höjdmeter per varv. Ca 4 mil backintervaller till alltså. You go girl!

1.07 och 38 km senare kunde jag nöjt stanna nere i hakungebacken efter 73.4 kmh i toppfart sista gången ner.


äta en banan, dricka lite och ta en suddig selfie. Den tuffa branten på 10% ser ju närmast patetisk löjlig ut på kort där bakom men känns lite mer efter 5 hårda gånger kan jag lova. 



15 tuffa backintervaller och 1250 höjdmeter signed sealed delivered. Alla på stora klingan, självklart:-) lugn hemcykling i motvinden, summerade 11 mil och ett riktigt bra träningspass.


Följde upp med poolbad med Vera, yoga och lite styrketräning till sällskap av TDF på paddan.


Vacchi berättade en legend om Erik Zabel den gamle mästerspurtaren 12 etappsegrar och 6 raka gröna poängtröjor TDF 96-01 (gamle och gamle född 70 och 4 år yngre än mig). Zabel var tydligen den cyklist som tränade mest på sin tid och Vacchi berättade om en legendarisk träningsrunda solo på Mallorca 20 mil på 5 timmar och 40 i snittfart. Jag hade hört talas om den tidigare. Impressive stuff. Jag har träffat Zabel en gång 2013 och då cyklat med och mot honom. Lyckades t.o.m komma före i ett hårt 10 mila lopp Vuelta Mallorca 2013 http://jblifecycling.blogspot.se/2013/04/jonas-bohr-vs-erik-zabel-1-0.html?m=1

Jag var lite muntrare än Erik efteråt:-)


Några 20 mil med 40 snitt solo blir nog i tuffaste laget, men jag är ju fortfarande relativ nybörjare som började vid 43 års ålder och har ju närmat mig de farterna nu i år på långpass solo. Nästa år..

EZ åt nog gissningsvis likt de flesta andra toppcyklister de här åren inte bara gröt till frukost. 

Min "doping" består av god färsk mat och frekvent med gott vin till och så Cellexir förstås.

Clean natural supplement for happy cells:-)










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar